- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris /
1477-1478

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Harmattan - Harmenopulos, Konstantinos - Harmens, Gustaf - Harmensen, Jakob Arminius´ - Harmodios och Aristogeiton - Harmofan - Harmoni - Harmonia - Harmonia - Harmonia præstabilita - Harmoni-ekonomerna - Harmoniera - Harmonifrämmande (Ackordfrämmande) toner - Harmonik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

negrerna smörja sin kropp med fett eller talg,
hvilket gifvit upphof till vindens namn (af
aberrahman, blåsa, och tan, fett. talg).

Harmenopulos, Konstantinos, grekisk rättslärd,
f. omkr. 1320 i Konstantinopel, d. omkr. 1380,
var rådsherre hos kejsarna Johannes Kantakuzenos
och Johannes Palaiologos samt sedermera domare i
Thessalonika. Hans Promptuarium juris var en af
den senare medeltidens mest omtyckta juridiska
handböcker och har öfvat stort inflytande äfven
på Greklands nu gällande civillag. Arbetet
är senast utgifvet i Aten 1872; jfr Dirksen,
"Das rechtsbuch des H." (1847).

Harmens, Gustaf, läkare, f. 1699 i
Stockholm, d. 1774 i Lund, egnade sig först
åt medicinen, därefter åt juridiken och
inskrefs i kansliet samt blef 1721 kanslist i
sundhetskommissionen. Då vaknade åter hos honom
den gamla hågen för läkarvetenskapen, han lämnade
1722 sin tjänst och studerade medicin i Holland,
Frankrike, England, Tyskland och Italien 1722-26
och 1727-31. Efter att ha blifvit med. doktor
i Hardenvijk utnämndes han 1732 till e. o. och
1735 till ord. med. professor i Lund. 1771 tog
han afsked. H. utöfvade en ganska betydande
författarverksamhet, hvilken omfattar dels 42
akademiska disputationer i såväl rent medicinska
som fysiska, kemiska och naturalhistoriska
frågor, dels några parentationstal samt
Föreläsningar om jordens fruktbarhet och grunden
till åkerbruket
(1758). - Genom sin 1809 adlade
son, major Henrik H. (f. 1749, d. 1811),
blef H. stamfar för adliga ätten af Harmens,
utgången på manssidan 1907. R. T-dt.

Harmensen, Jakob Arminius’ egentliga
namn. Se Arminianer.

illustration placeholder

Harmodios och Aristogeiton. Antik marmorgrupp.

Harmodios och Aristogeiton (grek. ’Aojiwõiog och
’AoiöToyslroov [grek ej tydbart], lat. Harmodius och Aristogiton),
två atenare, hvilka genom att mörda
envåldshärskaren Hipparchos (514 f. Kr.) blefvo ansedda som
fäderneslandets befriare, ehuru mordet i själfva
verket torde ha framkallats af enskild hämnd. Om
förloppet af denna sak funnos redan under
forntiden mycket skiljaktiga berättelser. Efter
döden dyrkades de som heroer, och ärestoder af
brons restes åt dem nära uppgången till borgen;
deras gruppbild finns
bland de s. k. farnesiska konstverken
(se d. o., sp. 1403, och vidstående fig.).
A. M. A.

Harmofan Leym., miner., synonym till korund.
A. Hng.

Harmoni (fr. harmonie, grek. harmonia, af
harmozein, sammanpassa), jämnmått, vacker
och riktig proportion, öfverensstäminelse,
samstämmighet; inbördes endräkt, sämja, enighet;
ro och jämnvikt i själen; samklang, välljud. -
1. Filos., den enhet, som råder inom ett helt,
hvars moment stå i full samstämmighet med
hvarandra. Denna fulla samstämmighet innebär,
att momenten, långt ifrån att hämma eller
inskränka hvarandra, tvärtom äro för hvarandra
nödvändiga, hvilket å sin sida hänvisar på ett
ursprungligt inre sammanhang dem emellan. Inom
ett fullständigt harmoniskt helt kan ingen del
saknas eller ens tänkas annorlunda än den är,
utan att harmonien rubbas. - Någon grad af
harmoni måste finnas inom hvarje organiskt
helt. Men af en fullt harmonisk form är det
sinnliga ej mäktigt. Endast den osinnliga
verkligheten kan ega en sådan (se Reell
enhet
). - 2. Mus., a) hos de gamle grekerna,
tonskala, ordnad tonföljd; b) i nyare musiken,
den ordnade samklangen af olika toner, ackord
(se d. o.); c) i inskränktare mening, konsonant
ackord
, treklang.. Jfr Harmonilära. - 3. Teol. Se
Evangelieharmoni. - Jfr Disharmoni, Harmonia
præstabilita (se Leibniz) och
Sfärernas harmoni. 1. L. H. Å.*
2. A. L.*

Harmonia (grek. Aoinovla)[grek ej tydbart], grek. myt.,
dotter till Ares och Afrodite (enligt en annan
saga till Zeus och Elektra), var förmäld med
Kadmos, Tebes mytiske grundläggare, hvilken
vid deras af hela gudaskaran bevistade bröllop
förärade henne ett af Hefaistos förfärdigadt,
olycksbringande halsband. Långt efter H:s
död (eller förvandling till en orm) skänktes
halsbandet af Polyneikes till Erifyle, mot
villkor, att hon skulle öfvertala sin gemål,
Amfiaraos, till deltagande i "de sju furstarnas"
härfärd mot Tebe. Under detta tåg fann Amfiaraos
sin död, och med anledning däraf mördades
Erifyle af sin egen son Alkmaion. Halsbandet
öfvergick sedan till Alfesiboia (eller Arsinoë)
och till Kallirrhoë, Alkmaions gemåler,
alltjämt orsakande olyckor, split och mord,
till dess det slutligen af Alkmaions söner
deponerades bland tempelskatterna i Delfi. Men
dess olycksbringande art röjde sig ånyo, då
det under det s. k. "tredje heliga kriget"
(357-346 f. Kr.) jämte öfriga tempelskatter
bortröfvadcs af fokiernas härskare Fayllos.
A. M. A.

Harmonia. astron., en af småplaneterna.

Harmonia præstabilita. Se Leibniz.

Harmoni-ekonomerna. Se Bastiat, F.

Harmoniera (se Harmoni), sammanstämma, stå
i god öfverensstämmelse, passa väl tillsamman,
lefva i endräkt, stå i godt förhållande inbördes,
öfverensstämma i lynne och tänkesätt.

Harmonifrämmande (Ackordfrämmande)
toner, mus., sådana toner i ett musikstycke,
hvilka icke utgöra beståndsdel af (icke kunna
inordnas i) det ackord l. den harmoni, till
hvilken de ljuda. De delas i genomgående
noter
(genomgångstoner) , förhållning,
föruttagning: och orgelpunkt (se dessa ord).
E. F-t.

Harmonik (se Harmoni), mus. 1. Harmonilära
(se d. o.). - 2. Hannonibehandlingen (t. ex. den


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:47:14 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbj/0791.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free