Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris / 1467-1468 (1909) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Harfotsspinnare - Harfvefeldt, Erik - Harg - Harg - Hargitta - Hargrave, Lawrence

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

utgöras af nästan enkla hår. Tre svenska arter
med en vingbredd af 35-50 mm. Allmännast är
askgrå harfotsspinnaren, D. fascelina,
hvars larv är nästan allätare. G. A-z.

Harfvefeldt, Erik, matematiker, f. 25 febr.
1785 i Attmars socken, Medelpad, d. 18 jan. 1834,
blef student i Uppsala 1807, filos. magister 1815
och professor vid Artilleriläroverket å Marieberg
1818. H. utgaf en Elementarcours i mathematiken
(d. I-III, ren matematik, d. IV, mekanik, 1824;
ny uppl. af d. II, 1857). Tredje delen innehåller
bl. a. den första utförligare framställning på svenska
af differential- och integralkalkylen. H. öfversatte
Legendres "Geometriens elementer" (1825) samt
"Plan och spherisk trigonometrie" (1826). (I. F.)

Harg, isl. horgr, ett af stenar uppfördt altare,
på hvilket nordborna förrättade sina offer. Harg
voro uppresta dels i templen eller hofven, dels ute
på upphöjda platser. Se Fritzner, "Ordbog over
det gamle norske sprog" (2:a uppl. 1883-96).

Harg. 1. Socken i Stockholms län, Frösåkers
härad. 19,412 har. 2,349 inv. (1907). H. utgör
ett till egaren af Hargs bruk patronelit pastorat i
Uppsala stift, Olands och Frösåkers kontrakt.

2. Gods och järnbruk i Stockholms län,
bestående af H. järnbruk (4 lancashire- och 2
vallonsmälthärdar) samt ångkvarn, 2 vattenkvarnar, såg
och tegelbruk m. m., allt i Hargs socken, masugn
i Bladåkers socken, kvarn och såg i Lohärads socken,
tills. tax. till 406,100 kr. (1907), och 48 7/16
mtl jordbruksfastighet i Hargs, Börstils, Singö,
Edebo, Knutby, Bladåkers, Ununge och Lohärads
(Kristineholms herrgård) socknar, tax. till 1,291,800
kr., jämte frälseränta 4,100 kr., till största delen
ett fideikommiss. Arealen är omkr. 22,000 har,
hvaraf 2,000 har åker. Till fideikommisset hörde
förr äfven Hilleviks masugn i Gäfleborgs län, men
denna utbyttes med K. M:ts tillstånd 1903 mot
fastigheter i Stockholms län. Tillverkningen
utgjorde 1907 1,540 ton lancashire- och 350 ton
annat järn, hvaraf utsmidts 116 ton lancashiresmältstycken,
274 ton vallonsmältstycken, 15 ton
härdfärskade smältstycken och 50 ton stångjärnsafhugg.
Antal arbetare 52. —


Fig. 1. Hargs bruk.

H., som ligger
helt nära Harboviken af Ålands haf och vid H.
järnvägsstation (å Dannemora—Hargs järnväg), från
hvilken en bibana af 4 km. längd går till Hargs
lastplats, nämnes i tillgängliga handlingar första
gången 1534. Regeringen bortbytte 1638 Norr-Harg
till landshöfdingen H. Kyle, hvilkens arfvingar
1664 sålde H. till riksamiralen grefve G. O. Stenbock,
som 1668 fick privilegier att där anlägga
hamrar och masugn. Anläggningen verkställdes s. å.
af arrendatorn Is. Mackey. Genom köp öfvergick H.
1706-07 till K. Broman (sedermera lagman), under
hvilkens tid bruket 1719 brändes af ryssarna.
Bromans arfvingar sålde 1730 H. till sedermera
landshöfdingen frih. E. Oxenstierna. Denne
uppförde den nuv. hufvudbyggnaden (fig. 2) strax ö.
om sockenkyrkan och stiftade 1756 af H. med
underlydande ett fideikommiss, som ännu tillhör
Oxenstierna-släkten. Nuv. (1909) innehafvaren är
friherrinnan Ebba Beck-Friis, f. Oxenstierna.


Fig. 2. Hargs herrgård.

3. Bomullsspinneri och -väfveri i Helgona
socken, Södermanlands län, vid vattenfall i
Nyköpingsån, något ofvanför Nyköping, tillhör jämte
1 mtl jordegendom (83,2 har, däraf 58,2 har åker)
Hargs fabrikers aktiebolag och är taxeradt till
316,600 kr. (1907), däraf 270,000 kr. för fabriken.
Denna arbetade 1907 med 130 väfstolar och 8,608
spindlar och sysselsatte 147 arbetare samt tillverkade
omkr. 232,500 kg. bomullsgarn och 141,000 kg.
bomullsväf med ett sammanlagdt tillverkningsvärde
af 500,000 kr. 1624 fanns vid H. ett järnverk,
som från 1667 tillhörde V. Momma, hvilken äfven
anlade kopparhammare. 1742 anlade P. Momma
pappersbruk, hvilket, sedan järnverket nedlagts,
sannolikt i slutet af århundradet, egde bestånd
under olika egare in på senare hälften af 1800-talet.
1842-43 anlades spinneriet och väfveriet.

4. Socknar i Östergötlands län. Se Västra
Harg och Östra Harg.

Hargitta, trakytberg i östra Siebenbürgen, v. om
Karpaternas hufvudbåge, mellan floden Maros i n.
och Aluta i s. De högsta spetsarna äro Galusatetö
(1,798 m.) och Kakukhegy (1,560 m.). Dalen
mellan H. och Karpaterna är en af Europas
vackraste. J. F. N.

Hargrave [hä’grëiv], Lawrence, australisk
flygtekniker, konstruerade 1894-96 den s. k. Hargrave-draken.
Se Drake, sp. 820, och Flygmaskin.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>