Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hangö - Hangöbefästningarna - Hangö-Hyvinge järnväg - Hangöudd - Hanhai - Hanhals - Han-ho - Hanhänge - Hanif - Han-jang
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mk. Den totala kajlängden utgör 862
m. Direkt från utlandet ankommo år 1906
352 fartyg om 139,257 reg.-ton (däraf mesta
delen ångfartyg), och afgingo 474 fartyg om
226,724 reg.-ton. Stadens egen handelsflotta
utgöres af 15 segelfartyg om tillsamman
1,213 ton. Tulluppbörden utgjorde 1897
-1906 i medeltal 1,7 mill. mark. De taxerade
inkomsterna uppgingo 1907 till 4,009,600 mark,
hvaraf 2,313,200 för näring och yrke. Någon
nämnvärd industri har ännu icke uppstått. Invid
staden hafskuranstalt jämte kallvattenkur med
utomordentliga badinrättningar, H. är en af
Finlands mest besökta badorter. Om de i klippor
vid H. befintliga ristningarna se R. Hausen,
"Die wappen- und namenzeichnungen auf den felsen
bei Hangö Tulludde abgebildet und herausgegeben"
(Helsingfors 1902). - I ecklesiastikt hänseende
bildar Hangö ett imperiellt pastorat af 2:a
klass, Åbo ärkestift, Raseborgs västra prosteri.
O. I. (A. G. F.)
Hangöbefästningarna, på och utanför Hangöudd
i Finland under 1700-talet anlagda befästningar
till skydd för därvarande redd. En skans anlades
(senast 1678) på en holme s. om Hangöudd,
men lämnades efter krigets slut åt sitt
öde. 1737 väcktes förslag om anläggandet af en
"fortificerad hamn" vid Hangöudd, och sedermera
byggdes ett par batterier på fastlandet. Först
sedan en rysk eskader 1788 efter slaget vid
Högland lagt sig vid Hangö redd i aug. och ända
till slutet af okt. försvårat förbindelserna
med Sverige, insåg man den vid flera tillfällen
påpekade nödvändigheten af denna viktiga punkts
bättre befästande till skydd för förbindelsen
mellan Sverige och Sveaborg samt inomskärs. 1789
uppfördes efter förslag af major v. Kjerting
(Wärnhjelrn) af öfverste Mannerskantz på
Eldskär ett blockhus för smärre kanoner och
"mousquetterie" samt öppna strandbatterier
för 20 grofva kanoner, på Lerskär
timrade batterier samt på Domansklubben
13 km. v. om Hangön och Berga Hamnholme vid
fastlandet batterier. Från 1793 pågingo arbeten
efter nya ritningar ända till krigsutbrottet
1808, då "Hangö fästning" bestod af Gustafsvärn
på Eldskär, 3 km. ö. s. ö. om Hangöudd med 23
kanoner och 2 mörsare, det åt ö. öppna Gustaf
Adolfs fäste på Lerskär, 4 km. ö. om Hangöudd,
med 6 kanoner och 2 mörsare, det "dåliga"
batteriet Meijerfelts klippa med 5 kanoner och
2 mörsare, ett, som det synes, obestyckadt
batteri å Tullholmen, "svaga batterier" med
12 kanoner och 3 mörsare på Drottningberget,
på fastlandet 5 km. ö. n. ö. om och ett batteri
med 4 kanoner å själfva Hangöudd. Befästningarna
voro emellertid, synnerligast mot v., ganska
bristfälliga, hvarför t. f. general-en-chef i
Finland af Klercker gaf besättningen order att
begifva sig till Sveaborg, sedan de projektiler,
som af brist på transportmedel ej kunde föras
till Helsingfors, blifvit sänkta. Oförsvarligt
nog fick bestyckningen kvarstå oförstörd. Ryske
generalen Buxhöwden kunde utan motstånd
besätta Hangö, hvarefter befästningarna genast
iståndsattes och ytterligare ett batteri
anlades på en mindre ö, från hvilken den
djupaste farleden från Åbo behärskades. Den af
svenskarna kvarlämnade bestyckningen tillökades
med 5 från Åbo hämtade kanoner. Buxhöwden, som
ansåg Hangöpositionen för en af de viktigaste
militära punkterna i landet, ville
nämligen omdana fästningen till en stark
stödpunkt för sjöstridskrafterna. Då svenska
flottan 10 juni ankom till H., gjordes intet
försök mot befästningarna. Sedan Finland kommit
under Ryssland, underhöllos dessa nödtorftigt
intill 1854-55 års krig, under hvilket de
mestadels förstördes. Vackra ruiner, särskildt
af Gustafsvärn och Gustaf Adolfs fäste, synas
dock ännu. L. W:son M.
Hangö-Hyvinge järnväg i Nylands län
(Finland) utgår från staden Hangö och
ansluter sig vid Hyvinge station till linjen
Helsingfors-Tavastehus -Petersburg. Längd 149
km.; stationernas antal 9, utom åtskilliga
anhaltstationer och växlingsspår för
godstrafiken. Banan byggdes af ett enskildt
bolag och fullbordades 1873 samt inlöstes 1875
af finska statsverket till ett nominellt pris af
omkr. 8,4 mill. mark. Trafikresultaten på denna
bana, som var afsedd att förnämligast uppbäras af
transitohandeln på Ryssland, men haft att utstå
en svår täflan med den ryska Baltischport-banan,
ha varit jämförelsevis ofördelaktiga. Sedan Hangö
genom isbrytare ställts i ständig kommunikation
med utlandet, har trafiken på järnvägen betydligt
ökats. O. I. (A. G. F.)
Hangöudd, Finlands sydligaste udde, afslutar
en lång och smal, i Finska viken utskjutande
halfö i västligaste Nyland. Yttersta
spetsen ligger under 59° 48’ 30" n. br. Utom
staden Hangö (se d. o.) finnes där längre ut
H. tullbevakningsstation, hvarest 1906 i direkt
sjöfart på utlandet inklarerades 76 fartyg
om 1,937 ton och utklarerades 137 fartyg om
4,148 ton. Om slaget på fjärden n. om H. 1714
se Ehrenschiöld. O. I. (A. G. F.)
Hanhai (kin., "uttorkadt haf"), det stora
mellan Tianschan och Kwenlun samt dess östliga
fortsättningskedjor inneslutna bäcken, som
börjar vid Pamirs högland under 75° ö. lgd och
sträcker sig omkr. 4,000 km. ö. n. ö. i en i
medeltal 700 km. bred, mot n. delvis öppen båge
ända till Chinganbergen, som skilja det från
Mandschuriet. Under tertiärtiden var H. ett
inlandshaf, och ännu under den postpliocena
perioden inneslöt det flera ofantliga
sjöar; nu utgör större delen ett vatten- och
vegetationsfattigt öken- och stenfält. Lägre
tväråsar dela bäckenet i två delar; en mindre
västlig, Tarimbäckenet l. Takla-makan, och en
större östlig, Gobiöknen. Jfr Asien, sp. 158.
(J. F. N.)
Hanhals, socken i Hallands län, Fjäre
härad. 1,949 har. 685 inv. (1907). Annex till
Kungsbacka, Göteborgs stift, Fjäre och Viske
kontrakt.
Han-ho. Se Han-kiang.
Hanhänge, bot. Se Hanblomma.
Hanif (arab.) förekommer i koranen ofta om
den fromme, som dyrkar den sanne guden. I
synnerhet användes det om Abraham för att
beteckna motsättningen mot afgudadyrkarna å ena
sidan och judarna och de kristne å den andra. I
det senare språkbruket har därför "hanif"
fått ungefär samma betydelse som muslim,
muhammedan. Detta är emellertid en senare
utveckling, och om grundbetydelsen råda olika
meningar. Att det före Muhammeds uppträdande
skulle ha funnits en särskild sekt med namnet
"hanifer", är alldeles obevisligt. K. V. Z.
Han-jang, stad i kinesiska prov. Hupe på vänstra
stranden af Jang-tse-kiang, som skiljer det
från Vu-tschang, och vid mynningen af Han-jang,
som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
