Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Handelshögskolor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Handelshögskolor. Den ytterst betydelsefulla
utveckling, som handeln, liksom det ekonomiska
lifvet i det hela, undergick under 19:e
årh. och särskildt under dess senare hälft,
skapade fullständigt nya förhållanden, en
helt ny tid, som ställde nya fordringar på
köpmännen. Afstånden försvunno, varubytet och
därmed konkurrensen blefvo internationella,
hela världen blef en enda marknad, affärslifvet
framstod alltmer som ett inveckladt, allt
snabbare arbetande maskineri, där det blef allt
svårare att göra sig gällande utan omfattande
och grundliga kunskaper. Visserligen
hade handelsskoleväsendet samtidigt
betydligt utvecklats och förbättrats (se
Handelsskolor), men de förefintliga kommersiella,
undervisningsanstalterna voro dock, såväl med
afseende på studiernas form och anordning som med
afseende på innehåll och omfattning, i allmänhet
blott skolor i ordets vanliga mening. Om den
undervisning de lämnade väl kunde anses till
fyllest för mera underordnade platser, var
den det näppeligen för den blifvande ledaren
af ett större modernt affärsföretag eller hans
närmaste män, för dem, som borde behärska det
moderna affärslifvets komplicerade mekanism, för
föregångarna och banbrytarna på det kommersiella
området. Mot 1800-talets slut höjdes därför allt
flera röster för att bereda köpmännen möjlighet
att förvärfva en grundligare, mer omfattande
och mer vetenskaplig utbildning än den, som
i allmänhet bjöds i handelsskolorna, att för
handeln åstadkomma ett motstycke till hvad de
tekniska högskolorna äro för industrien. Bland
de förefintliga handelsskolorna funnos i själfva
verket några få, t. ex. Institut supérieur de
commerce i Antwerpen, som med framgång något
utvecklat sitt program utöfver den vanliga
mer skolmässiga nivån. Vidare hade redan 1881
vid universitetet i Philadelphia genom
enskild donation inrättats en kommersiell
afdelning, The Wharton school of finance and
commerce, hvarigenom, i allt fall i Amerika,
handelsundervisningen faktiskt lyfts upp på
universitetsplanet. Ett visst inflytande på
handelshögskolefrågan utöfvade också den redan
1872 i Paris upprättade fria statsvetenskapliga
högskolan École libre des sciences politiques
(se Boutmy) och än mer den 1890 stiftade,
1898 med Londons universitet inkorporerade
London school of economics and political
science samt äfven de 1896 vid ett par
belgiska universitet inrättade s. k. handels-
och konsularsektionerna. Först mot slutet af
1890-talet blef emellertid handelshögskolefrågan
verkligt brännande, närmast i Tyskland. Den
upptogs särskildt med stor ifver af det
1896 bildade Verband für das kaufmännische
unterrichtswesen, omfattande undersökningar
gjordes, afhandlingar publicerades — och redan
våren 1898 öppnades i Leipzig på initiativ
af handelskammaren och under medverkan af
universitetet den första tyska handelshögskolan,
tillika öfver hufvud den första mera själfständiga
institutionen af denna art. Sedan dess
har en hel rad af anstalter för en högskolemässig
kommersiell undervisning uppstått i olika
länder, såväl i Europa som i Amerika och äfven
i Japan. I Tyskland öppnades redan hösten 1898
en ny handelshögskola i förbindelse med den
tekniska högskolan i Aachen (denna skola har
dock 1908 upphört att existera som sådan), 1901
öppnades en i Köln och en i Frankfurt a. M. och
1906 en i Berlin. I Österrike öppnades 1898 den
s. k. Export-akademie des k. k. handelsmuseums
i Wien, i Ungern 1900 handelshögskolan i
Budapest, i Italien 1902 Università commerciale
Luigi Bocconi i Milano; i Belgien öppnades
1903 på bekostnad af donatorn E. Solvay
en handelshögskola som en afdelning af
Université libre i Bruxelles, i England
inrättades "kommersiella fakulteter" vid
universiteten i Birmingham 1902 och Manchester
1904, i Förenta staterna öppnades 1898 ett
College of commerce and administration vid
Chicagos universitet, hvarefter liknande
institutioner inrättats vid ett flertal andra
universitet i unionen o. s. v. De kommersiella
undervisningsanstalterna af högskolegrad äro
sålunda redan synnerligen talrika, men den
allmänna form den nya högskoleinstitutionen
fått är, såsom delvis framgår af det redan
anförda, mycket växlande på olika håll. Kölns,
Berlins och Milanos handelshögskolor t. ex. äro
fullt fristående och oberoende anstalter;
i Leipzig åter är handelshögskolan förbunden
med det allmänna universitetet på så sätt,
att en del föreläsningar är gemensam för båda;
i Aachen gjordes ett försök att kombinera
handelshögskolan med en teknisk högskola;
i Belgien, England och Amerika har man
anordnat handelshögskolor som fakulteter
eller afdelningar vid universiteten. Att den
förstnämnda formen, den fristående,
själfständiga handelshögskolan, såsom på förhand
kunde förmodas, är den ändamålsenligaste,
synes redan den nu föreliggande erfarenheten
ge vid handen. Äfven i afseende på den inre
organisationen, ämnenas val och behandling,
studietidens längd o. s. v. föreligga
naturligtvis betydande skiljaktigheter, och
sådana komma nog alltid att finnas, bl. a. på
grund af olika lokala behof. Emellertid
har i hvarje fall handelshögskoleidén i sin
allmänhet så godt som öfverallt slagit igenom
och förverkligats på ett sätt, som, särskildt i
betraktande af den korta tid, som förflutit sedan
den framträdde, väl kan kallas storartadt. —
Äfven i Sverige började intresset för en
högskolemässig handelsundervisning skjuta fart
mot slutet af 1890-talet, ehuru frågan fick
större aktualitet, först sedan bankdirektör
K. A. Wallenberg 1903 donerat 100,000 kr. som
grundplåt för inrättandet af en handelshögskola
i Stockholm. Sedan Kommerskollegium yttrat sig
i saken och lifligt tillstyrkt inrättandet
af en sådan, uppdrog K. M :t 1905 åt tvenne
sakkunniga att under 1905 och 1906 studera
utlandets handelshögskolor och därefter, jämte
berättelse om resan, inlämna förslag till plan
för en handelshögskola i Stockholm. 18 maj 1906
bildades i hufvudstaden Handelshögskoleföreningen
i Stockholm i syfte att arbeta på upprättandet
af en handelshögskola därstädes bl. a. genom
insamlande af nödiga penningemedel, och genom
denna förenings energiska verksamhet har planen
numera bragts nära sitt förverkligande. Utom
den nämnda af Wallenberg skänkta grundplåten
och föreningsmedlemmarnas ansenliga tillskott
ha betydande penningemedel lämnats af en
mängd olika firmor, bl. a. 200,000 kr. af
Stockholms enskilda bank, hvarförutom Stockholms
stadsfullmäktige våren 1908 till föreningen
anslogo första utdelningen från Forsgrénska
fonden, uppgående till 475,000 kr. Totalsumman af
hittills (febr. 1909) insamlade medel uppgår till
omkr. 1 1/2 mill. kr. F. n. pågår utarbetandet af
definitiv plan för Stockholms handelshögskola,
och sannolikt kommer densamma redan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
