Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Haidarabad - Haidar Ali (H.A. Khan Bahadur, eng. Hyder Ali) - Haidea - Haider, Karl - Haidinger, Wilhelm Karl von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lefva fullkomligt ociviliserade gonder
(omkr. 40,000). Hufvudspråken äro telugu,
maratti, kanari och hindustani; telugu
talas företrädesvis i ö. och s. ö., maratti
i v. och n., kanari i s. v., hindustani
l. urdu, de muhammedanske tjänstemännens
språk, är helt naturligt fördeladt på alla
distrikten, ehuru mest koncentreradt i och kring
hufvudstaden. Utförseln består af ofvannämnda
landtmannaprodukter samt af guldstickade tyger
från Aurangabad och ciselerade smiden; införseln
omfattar socker, salt, järn- och stålvaror samt
allehanda europeiskt kram. Genom sydvästra delen
af H. går järnvägen Bombay-Madras; från den
utgår den österut, förbi staden H. löpande
statsbanan, till hvilken vid hufvudstaden
banan från Aurangabad ansluter sig. Nizam
är den förnämste muhammedanske fursten i
Indien, och hans inkomster stiga till 40
mill. rupier årligen. Statsinkomsterna stiga
till 382 mill. rupier. Nizam uppställer som
bidrag till försvaret 6 reg:ten kavalleri, 4
batterier artilleri och 6 bataljoner infanteri,
tills. 7,660 man. Folkmängden minskades
1891-1901 med omkr. 3 proc., till följd
af den svåra hungersnöd, som särskildt 1900
hemsökte vissa distrikt. Staten är indelad
i 5 divisioner med sammanlagdt 17 distrikt. -
H. lydde under stormogul af Delhi ända till 1724,
då turkmenen Asaf Djah, som 1713 blifvit utnämnd
till "nizam-ul-mulk" (statens ordnare), gjorde
sig oberoende och grundlade den ännu härskande
dynastien. Under fransmännens och engelsmännens
strider i Ostindien fick nizam stort inflytande,
och H. blef vid freden i Paris 1763 förklaradt
för konungarike. Kort därefter började
engelsmännens inkräktningar. 1761 afträddes
till dem området kring Godavaris mynning. Genom
fördragen 1853 och 1860 pantsattes prov. Berar
åt engelsmännen för lämnad krigshjälp och är
numera, sedan äfven den 1874 aflidne nizams stora
skuld af dem öfvertagits, faktiskt engelsk
besittning. - 2. Hufvudstad i nämnda stat,
vid Kistnas biflod Musi och vid en bibana till
Bombay-Madras-järnvägen. 448,466 inv. (1901),
till största delen muhammedaner och hinduer. En
svag fästningsmur löper kring staden. Gatorna
äro trånga och smutsiga. Märkliga byggnader
äro nizams palats och det brittiska residenset,
några hindutempel och många moskéer, af hvilka
den förnämsta uppgifves vara byggd efter
mönstret af Kaaba i Mekka. Betydlig bomulls-
och pappersindustri. 9 km. n. om H. ligga
den brittiska militärstationen Sikanderabad
och bergfästningen Golkonda. - 3. Distrikt i
kejsardömet Indien, presidentskapet Bombay,
prov. Sind. 23,395 kvkm. 989,030 inv. (1901),
större delen muhammedaner. - 4. Hufvudstad
i nämnda distrikt, 6 km. från Indus’ vänstra
strand och grenom järnväg förenad med kuststaden
Karachi. 69,378 inv. (1901). Många moskéer,
en protestantisk kyrka, flera högre skolor,
ett bibliotek, sjuk- och dårhus samt stora
basarer, hvilka af gammalt varit ryktbara
för sina sadlar och damaskerade arbeten och
ännu äro väl försedda med lackerade arbeten,
guld- och silfverstickade tyger samt emaljer
m. m. Staden försvaras af en stark fästning och
har en stor arsenal. I närheten ligger byn Miani,
där engelsmännen under Napier 1843 vunno två
segrar, hvilka gjorde slut på Sinds oberoende.
(J. F. N.)
Haidar Ali (H. A. Khan Bahadur, eng.
Hyder Ali), raja af Mysore, f. omkr. 1728, d. 7
dec. 1782, var son till en kommendant i
fästningen Bangalore i Mysore. Han inträdde 1749 i
detta lands här, var dess öfverbefälhafvare mot
maratterna 1759 och redan 1761 i verkligheten
landets härskare, ehuru till namnet först
1766 vid den förre rajans död. H. A. var
företagsam och statsklok, ej grym, men föga
noga om medlen. Med klokhet och ihärdighet
arbetade han på förstoringen af sitt rike och
sin makt. Sedan han 1763 eröfrat Kanara med
Bednore, vände han sig 1765 mot maratterna,
slog nairs eller krigarkasten på Malabar
och eröfrade Kalikut. Engelska regeringen i
Madras ingick nu förbund mot honom med nizam
och maratterna (1766), men redan följande år
lyckades H. A. spränga alliansen och draga
nizam öfver på sin sida. Han dukade väl under
för engelsmännens krigskonst vid Changama och
Trincomalee, men lyckades slutligen framtränga
till Madras och afskära engelska hären från
dess operationsbas (1769). Därigenom tvang
han engelsmännen till ett fredsfördrag, genom
hvilket alla eröfringar återställdes, och de
båda makterna förbundo sig till ömsesidigt
bistånd vid försvarskrig. 1772 nekades honom
dock engelsk hjälp mot maratterna. H. A. rustade
sig nu till nytt krig med engelsmännen, återtog
maratternas eröfringar och utvidgade sitt rike
till Kistnas stränder, slöt förbund med de fleste
marattfurstarna och nizam af Haidarabad och
skred till anfall mot de engelska besittningarna
1780. Af Frankrike, som 1778 förlorade Pondichéri
och 1779 Mahé till engelsmännen, understöddes
han med vapen och krigsförråd, officerare
och en hjälptrupp på 2,400 man samt en flotta
under Suffren. Kriget fördes med omväxlande
framgång; väl lyckades engelske generalguvernören
W. Hastings sluta fred med maratterna och hålla
nizam i overksamhet, och H. A. blef trots sin
öfvermakt slagen vid Porto Novo 1 juli 1781 och
vid Chittor 2 juni 1782 af sir Eyre Coote, men
hans makt var fortfarande obruten vid hans död
i dec. s. å. Sitt rike lämnade han i arf till
sin son Tippo Sahib. -Jfr Bowring, "Haidar Ali
and Tipu sultan" (1893). V. K-r. (G. W-k.)
Haidea, astron., en af småplaneterna.
Haider, Karl, tysk målare, f. 1846 i München,
studerade vid akademien därstädes, är bosatt
i Schliersee, målar porträtt, genrebilder och
landskap. Representerad i nya pinakoteket i
München af Mormor och dotterson och Aftonstämning
(1897). l landskapet följer H. gamla tyska
mästare i spåren, utför detaljerna med största
omsorg och uppnår samtidigt en karaktärsfull
och poetisk helhetsverkan. G-g N.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
