- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris /
961-962

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hadding - Haddingjadair - Haddington l. East Lothian - Haddj - Haddon Hall - Haddorp - Hadeland - Hadelands vasbund - Hadeln - Hadelnscher-kanal - Haden, sir Francis Seymour

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

söner. - 3. Hos Saxo Grammaticus förekommer en
utförlig sägen om en H., son af konung Gram
i Danmark. Gram dräptes af norske konungen
Svipdag, och H. måste fly till Svitjod, där
han vårdades af jättarna Vagnhofde och Hafle
samt fick den förres dotter Hardgrep till äkta,
efter hvars död han träffade en gammal enögd
man (Oden), som öfvertalade honom att ingå
fostbrödralag med vikingen Liser. Under en
af sina följande vikingafärder angrep han
och fällde Svipdag, hvarefter han skyndade
till Danmark för att taga sin faders rike i
besittning. Svipdags son Asmund ville hämnas
sin fader, men H. dödade i striden både Asmund
och hans son Henrik. En annan af Asmunds söner,
Uffe, lyckades efter ett femårigt fälttåg att
öfvervinna H. i en drabbning, hvarefter H. måste
fly till Hälsingland. Sedan han där upplefvat
många äfventyr, blef han gift med en norsk
konungadotter, Ragnhild, och for med henne till
Danmark. Uffe hade emellertid utlofvat att gifva
sin dotter till äkta åt den, som kunde döda H. De
trollkunnige bjarmernas konung förleddes däraf
att gifva sig i strid med H., men denne fick
åter hjälp af Oden och lyckades både att besegra
bjarmerna samt slutligen äfven öfvervinna och
besegra Uffe. Ädelmodigt lät H. med stor prakt
högsätta Uffe och gjorde hans broder Hunding
till underkonung i Svitjod. Efter att i lång
tid ha fört ett fredligt lif råkade H. ut för
stämplingar af sin måg och dotter, och däraf
utspriddes ryktet, att han var dräpt. När Hunding
fick höra detta, beslöt han att fira ett ståtligt
graföl efter H. För detta ändamål fylldes ett
väldigt kar med mjöd, men Hunding råkade att
falla ned däri och drunknade. Då H. sporde den
stora heder, som Hunding tillämnat hans minne,
ville han icke längre öfverlefva sin vän,
utan dödade sig själf i sina hirdmäns åsyn. -
Denna berättelse är tydligen en sammanfogning
af olika sägner. Samma trofasthet skildras i
en folkvisa om "Hunding kung och Hading kung".
Th. W.*

4. Den urgermanska motsvarigheten till namnet
H. har burits af två sagohjältar, af hvilkas namn
och saga blott spridda rester äro bevarade. Den
urgermanska grundformen var plur. Hazdingoz,
som hör till isl. haddr "kvinnohår"; att bära
långt hår var nämligen sed hos forngermanska
konungasläkter. På grundformen Hazdingoz
återgår Asdingi, som hos Jordanes är namnet ’på
vandalernas konungaätt, Astingoi, som hos Dio
är namn på en vandalisk stam omkr. 170 e. Kr.,
och de mht. Hartunge, två bröder, hvilkas namn
den isl. þiðrekssagan bevarat som Hertnið och
Hardnið, i senare medelhögtyska sagor Ortnit,
samt Hirðir af Hard-heri, fsv. Herding. Dessa
bröder ha sammanställts med ett gudomligt
brödrapar Alci, som Tacitus säger, att
naharvalerna dyrka med hjälp af präster i
kvinnlig dräkt och som romarna jämförde med
Castor och Pollux. Troligen är ock sagan hos Saxo
om H. 3 en afläggare af den urgermanska sagan.
B-e.

Haddingjadalr, fno. Se Hallingdalen.

Haddington [hä’diŋtən] l. East
Lothian
. 1. Grefskap i sydöstra Skottland, mellan
Nordsjön med Forthviken och grefsk. Berwick
och Edinburgh. 691 kvkm. 38,665 inv. (1901),
56 inv. på 1 kvkm. I södra delen, som
fylles af Lammermoorbergen, är boskapsskötsel
hufvudnäringen, mellersta och i synnerhet norra
delen räknas till Skottlands bördigaste
trakter. Hälften af grefskapets areal utgöres
af åker. Vid kusten idkas fiske. Goda kol
brytas i v. Floden Tyne, som faller ut i
Tyneviken, är segelbar och mycket fiskrik. –
2. Hufvudstad i nämnda grefskap, vid Tyne. 3,992
inv. (1901). Spannmåls- och ullhandel.
(J. F. N.)

Haddj, arab., vallfart (till Mekka). –
H. l. Hadji, muhammedansk pilgrim,
särskildt en sådan, som gör eller gjort
en pilgrimsresa till Mekka och hvilken
sedan bär detta namn som en hederstitel.
(K. V. Z.)

Haddon Hall [hä’dn hå’l], ett från 15:e och 16:e
årh. härstammande slott i Derbyshire, England,
vid högra stranden af Wye, har successivt
tillhört medlemmar af släkterna Peveril,
Avenell, Vernon och hertigarna af Rutland.
(J. F. N.)

Haddorp, 1 1/2 mtl frälsesäteri i Slaka socken,
Östergötlands län, jämte tillhörande 3 mtl
Stora Greby i Vikingstads socken och 1/4
mtl Fröste i Kärna socken, tills. tax. till
134,100 kr. (1907). Egendomen, efter hvilken
släkten Hadorph, som en tid egde densamma,
tagit sig namn, inköptes 1854 af länets
hushållningssällskap, som där inrättade en
landtbruksskola för länet jämte schäferi,
mejeriskola samt verkstad för förfärdigande
af åkerbruksredskap. Länets landtbruksskola
är nu förlagd till Bjärka-Säby, och H. är
utarrenderadt.

Hadeland [hādelann], en fruktbar och väl
odlad trakt i Kristians amt i Norge, ligger
på södra stranden af insjön Randsfjorden
samt omfattar Jevnakers, Lunners, Grans och
Brandbus pastorat. 1,265,92 kvkm. 16,418
inv. (1900). Hufvudnäringar äro jordbruk,
boskapsskötsel och skogsafverkning. Därjämte
idkas en icke obetydlig glasindustri (Hadelands
glasbruk i Jevnakers socken). – Tillsammans
med Thoten, Land och Ringerike utgjorde
H. under medeltiden ett fylke, Hadafylke,
så kalladt efter invånarna, haðar. Numera
bilda H. och Land i administrativt hänseende
ett fögderi och i ecklesiastikt ett prosteri.
O. A. Ö.

Hadelands vasbund. Se Randsfjorden.

Hadeln, landskap och krets i preussiska
reg.-omr. Stade, prov. Hannover, är beläget på
Elbes vänstra strand och nära dess mynning. 326
kvkm. 15,956 inv. (1900). H., förr en hafsvik,
är ett fruktbart marskland, som i mycket påminner
om Holland. Mot hafvet måste det skyddas genom
höga vallar, dess inre är tätt fåradt af kanaler,
af hvilka Hadelnscher-kanal, gräfd 1849, är
segelbar och möjliggjort jordbruk i stora,
förut vattensjuka trakter i s. Inbyggarna,
afkomlingar af de gamle chaukerna, idka jordbruk
och boskapsskötsel, äro välmående och bo i
ståtliga gårdar. Under reformationen försvarade
de med vapen i hand sin själfständighet och
lefva ännu i dag under en ganska demokratisk
kommunalstyrelse. H. lydde fordom under
grefvarna af Stade och kom på 1100-talet
till welfiska huset. Hertigarna af Lauenburg
innehade det till 1689, då deras ätt utgick,
hvarpå. H. efter en längre arfstvist tillerkändes
(1731) Braunschweig-Lüneburg. Hufvudort
är Otterndorf med 1,887 inv. (1900).
(J. F. N.)

Hadelnscher-kanal. Se Hadeln.

Haden [héYdn], sir Francis Seymour, engelsk
etsare, f. 1818, till yrket läkare, har utöfvat
etsarkonsten som amatör, starkt påverkad af Rembrandt,
och har uppnått verkligt mästerskap, särskildt
inom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:47:14 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbj/0525.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free