- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris /
937-938

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gäfle-ån - Haarteigen - Haartman - Haartman, Jakob - Haartman, Johan - Haartman - Haartman, Gabriel Erik von - Haartman, Lars Gabriel von

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Haarteigen [har-], fjälltopp på Hardangervidda,
i Söndre Bergenhus amt, i Norge, höjer sig (1,691
m.) i form af en af huggen kägla öfver platåns
sydvästra till Hardangerfj orden gränsande
del. O. A. Ö.

Haartman [hart-], finsk släkt, som härstammar
från kronofogden i Halikko härad Jakob Bengtsson
H
. (d. 1697). Från hans yngste son härstammar
adliga ätten von Haartman.

1. Jakob H., biskop, sonson af Jakob
Bengtsson H. och son till Johan H. (f.
1682, metaphysices professor i Åbo 1722,
teol. professor där 1735, d. 1737), f.
1717 i Stockholm, dit hans föräldrar
flyktat från det då af ryssarna inkräktade
Finland, d. 1788. Efter såväl vid Åbo som
Uppsala universitet idkade studier blef
han magister vid det förstnämnda 1741
och förordnades 1742 till docent i filosofi
vid samma högskola. Sedan han en tid varit
professor i denna vetenskap, utnämndes han 1773
till fjärde teol. professor därstädes samt blef
1776 biskop och prokansler i Åbo. Han var sedan
1754 gift med Eleonora Elisabet De la Myle
(f. 1726, d. 1810), som gjort sig
känd genom flera testamentariska anordningar,
dels till förmån för skolväsendet, dels till
understöd åt fattiga präst- och skolläraränkor.

2. Johan H., den föregåendes broder, läkare,
f. 19 sept. 1725 i Pemar, d. 29 dec. 1787 i Åbo,
blef 1741 student i Åbo, ingick 1742 i lära på
ett apotek i Stockholm och tjänstgjorde där i
fyra års tid, studerade sedan 1749 medicin i
Uppsala, där han 1754 blef med. doktor, och
utnämndes s. å. till provinsialläkare i Åbo.
Som sådan inlade han stora förtjänster.
Med mycken omsorg vinnlade han sig om att
förskaffa läkarkonsten anseende hos allmogen, som
dittills, i saknad af läkare, ansett sjukdomar
vara ett syndastraff, hvilket det vore förmätet
att hindra. För att verka i denna riktning
utgaf han sin berömda Underrättelse om
de mest gångbara sjukdomars kännande och
motande genom lätta och enfaldiga husmedel

(1759; ny uppl. 1765). H. var den förste,
som i Finland utförde koppympningen (1754).
På kreaturssjukdomars förebyggande och
botande nedlade han mycket arbete. Då ett
lasarett inrättades i Åbo, blef han dess
förste läkare (1759); 1764 befordrades han
till med. adjunkt och 1765 till med. professor
samt kallades s. å. till led. af Vet.-akad.
Som professor verkade han både i tal och skrift
för den medicinska vetenskapens framsteg. I en
mängd uppsatser offentliggjorde han resultaten
af sin erfarenhet; i afh. Sciagraphia morborum,
som i disputationsform utkom 1779-81,
framlade han ett fullständigt medicinskt
system. 1781 anställde han den fösta solenna
medicine doktorspromotionen i Finland.
- Af den betydande förmögenhet H. genom
sin vidsträckta praktik hade samlat använde
han stora summor till universitetets bästa.
Redan under sin lifstid (1783) lämnade han
60,000 dal. kmt till fond för aflöning af en
professor i anatomi, kirurgi och obstetrik.
1785 förärade han en lika stor summa till fond
för aflönande af en professor i naturalhistoria;
slutligen skänkte han i sitt testamente 24,000
dal. kmt till stipendiefond för med. studerande.
Resten af sin förmögenhet anslog han till ett
arbetshus i Åbo. 1. R. H.* 2. R. T-dt.

Haartman [hart-], von, finsk adlig ätt,
härstammar från professoren Gabriel Erik H. (se
H. 1), som tillhörde den ofvannämnda släkten
Haartman och adlades 1810. Med hans son, Lars
Gabriel von H
. (se H. 2), upphöjdes 1849 en gren
af ätten i friherrligt stånd.

1. Gabriel Erik von H., läkare och statsman,
sonsons son till Jakob Bengtsson H. (se
Haartman), f. 9 mars 1757 i Nagu socken, d. 2
aug. 1815 i Åbo, blef 1771 student i Åbo, aflade
1779 med. licentiatexamen och utnämndes 1781
till adjunkt samt 1784 till professor
i praktisk medicin vid nämnda universitet.
På samma gång H. med framgång egnade sig åt
läkaryrket och den medicinska vetenskapen,
riktade han sitt intresse äfven åt andra håll.
Han var en af Finska hushållningssällskapets
stiftare och erhöll 1805 detta sällskaps
pris för Anmärkningar rörande landtmäteri-
och storskiftesförfattningarna i Finland
.
Från 1806 var han en af direktörerna
vid det då inrättade diskontverket i Åbo.
1808 valdes han, då universitetets rektor,
att som universitetets deputerad afgå
till Petersburg. Han adlades 1810, utnämndes
1811 till ordf. i det då inrättade Collegium
medicum, kallades s. å. till adjoint hos
chefen för konseljens finansexpedition, blef
1812 chef för denna expedition samt var 1812
-13 interimschef för kammarexpeditionen.
Angående H:s verksamhet som finanschef och
politisk personlighet i öfrigt voro hans
samtidas åsikter delade.

illustration placeholder

2. Lars Gabriel von H., den föregåendes
son, friherre, statsman, f. 23 sept. 1789,
d. 16 dec. 1859 på sin egendom Lemsjöholm i Åbo
skärgård, studerade dels vid Åbo (sedan 1804),
dels vid Uppsala universitet. Medan
fadern deltog i Finska deputationen till
Petersburg, erhöll H. 1808 anställning
som aktuarie vid ryska utrikesministeriet,
sannolikt med särskild hänsyn till de finska
angelägenheterna. 1809 antogs han som auskultant
vid Åbo hofrätt, men redan i början af 1811
flyttade han tillbaka till Petersburg som
tjänsteman i den temporära kommissionen för
finska ärendenas beredning och öfvergick, sedan
denna blifvit upplöst, som expeditionssekreterare
till den i slutet af året bildade Kommittén
för finska ärender. Dels på denna plats (till
1819), dels som led. i kommittén (till 1825) och
slutligen som adjoint hos statssekreteraren för
finska ärenden fick H. utveckla sina af naturen
rika anlag under ledning af G. M. Armfelt,
R. Rehbinder m. fl. finska statsmän. Under
tiden ihågkoms han med mångahanda utmärkelser
och förtroendeuppdrag, bland hvilka särskildt må
nämnas ledamotskapet (1825) af en kommitté för
ordnande af donationsförhållandena i Viborgs
län, i hvilken kommitté han röstade emot
det förslag, som senare lades till grund för
1826 års olycksdigra donationsförordning (se
Donationsgods). 1830 utnämndes H. till led. af
senatens för Finland ekonomidepartement och
var 1831-40 landshöfding i Åbo och Björneborgs
län. Under denna tid tillförordnades han (1837)
att som utomordentligt sändebud vid svenska
hofvet afsluta en


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:47:14 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbj/0513.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free