Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Göteborgs stift - Göteborgssystemet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Göteborgs och Bohus län, 145,157 i Hallands
län, 248 i Kristianstads län samt 97,956 i
Älfsborgs län.
K. S.
Göteborgssystemet. 1. En
anordning till nykterhetens befrämjande och
pauperismens motarbetande, enligt hvilken
åt allmännyttiga bolag, som ej beräkna
enskild vinst, anförtros utskänkning och
utminutering af brännvin samt andra brända och
destillerade drycker. Benämningen är språkligt
något oegentlig, emedan bolagens ändamål och
verksamhetsart ej därmed klart angifvas, och
äfven faktiskt mindre riktig, enär de första
inrättningarna af detta slag egde bestånd i Falun
(1850) och Jönköping (1852), innan systemet
tillämpats i Göteborg. Emellertid är benämningen
en välförtjänt honnör för detta samhälle,
där systemet praktiserats i en sådan anda och
utvecklats till den grad, att det blifvit
ryktbart i en stor del af den civiliserade
världen. Sedan en på stadsfullmäktiges initiativ
1864 företagen kommittéutredning af orsakerna
till arbetarklassens dåliga lefnadsförhållanden
ådagalagt, att det onda till stor del berodde
på krogväsendets usla skötsel, sammanslöto
sig 1865 20 representanter för stadens mest
ansedda handelsfirmor och medborgare till
ett aktiebolag, som efter stadfästelse af
K. M:t 1 okt. s. å. trädde i verksamhet för
att utan hänsyn till egen pekuniär förmån
befordra arbetarnas moraliska och ekonomiska
väl. Bolagets sträfvan i måttlighetens tjänst
gynnades ej blott i fråga om spritutskänkningen,
utan äfven genom i okt. 1874 beviljad koncession
till utminutering af brännvin. Göteborgs
exempel följdes småningom äfven af andra
svenska städer, så att systemet slutligen
vunnit insteg i de flesta; äfven 15 köpingar ha
samma bolagsorganisation (1907). Bland de fem
styrelseledamöterna utses tre af bolagen själfva,
en af landsting eller stadsfullmäktige och en af
hushållningssällskapet. I Stockholm erhöll ett
utskänkningsaktiebolag med Göteborgs som mönster
koncession 28 dec. 1876 och började rörelsen 1
okt. 1877; två af de fem styrelsemedlemmarna äro
valda af stadsfullmäktige. Ehuru i början hämmad
genom fientlig och besvärlig privatkonkurrens
(det s. k. "brännvinskriget" 1877-83), har dess
verksamhet sedan framgångsrikt fortgått i stor
skala, hvarom mera nedan. Göteborgssystemet
ter sig i hufvudsak på följande vis. Alla
försäljningsrättigheter öfverlämnas åt ett
bolag, bildadt af personer, som själfva erhålla
blott 5 proc. ränta på det insatta kapitalet,
men för öfrigt ej af verksamheten få skörda
någon vinst. För affärens skötsel anställd
föreståndare och annan tjänstepersonal
åtnjuta af bolaget fria bostadslägenheter
(inrymda i samma hus som utskänkningslokalen)
och aflöning, en garanti mot öfverträdelser
af förbudet för dem att draga någon valuta
af handeln med rusdrycker. Föreståndaren
förfogar däremot själf öfver inkomsten af
den i samband med spritutskänkningen stående
serveringen af mat, kaffe, te, choklad,
öl och läskedrycker. Nettobehållningen
af bolagsrörelsen öfverlämnas till
kommunens, landstingets och länets
hushållningssällskaps kassor. Ursprungligen
ingick i Göteborgssystemets idé, att hela
vinsten skulle nyttjas till arbetarklassens
fromma. Då beloppet emellertid numera fördelas
mellan de kommunala institutionerna, ligger det
alltjämt i systemets intresse, att de sålunda
öfverlåtna penningmedlen definitivt afsättas till
af kommunerna understödda filantropiska företag,
såsom anslag till nykterhetsrörelsen (se d. o.),
arbetarbostäder, värmestugor, folkbibliotek
o. d. Ett afgjordt steg i denna riktning äro de
af stadsfullmäktige (för inkomsten af bolagets
spritrörelse) upprättade 7 läsestugorna för
arbetare i Göteborg. De stå ej i förbindelse med
utskänkningslokalerna, men förvaltas af bolagets
styrelse. 1905 besöktes läsestugorna af 463,233
personer, som flitigt använde tidningar och
tidskrifter samt lånade ung. 30,000 bd böcker
ur biblioteken; Stockholms stadsfullmäktige ha
anvisat medel direkt ur stadens kassa till samma
ändamål. Enligt Göteborgssystemet inrätta bolagen
både utminuterings- och utskänkningsställen. De
förra skola vara försedda med affären angifvande
skylt samt ligga vid öppen gata, farväg
eller torg. De senare åter skola vara sunda,
ljusa, rymliga och lagda under allmänhetens
ögon. Noggrann tillsyn hålles öfver ordning,
skick och snygghet. Utskänkningslokalerna
förläggas dessutom långt ifrån hvarandra,
och matserveringen därstädes tillmätes största
vikt. Betecknande för bolagens tydliga tendens
att omdana "krogarna" till restauranger för
arbetarna och den lägre medelklassen är, att 1905
i Stockholms "värdshus" enl. Göteborgssystemet
levererades mat för ett inköpspris af inalles
nära nog 2,300,000 kr. (67,000 kr. på hvarje
värdshus) och mjölk 400,000 l. (omkr. 1,100 l. om
dagen) och att i ett af dessa värdshus (med en
betjäning af 30 personer) dagligen jämte mycket
annat förbrukades omkr. 100 kg. kött och 1,000
st. s. k. franska bröd. Antalet matportioner
i Göteborgs bolagsvärdshus enl. systemet
voro 1899-1900: 1,995,363; 1904-05 uppgingo
de till 2,656,685. Den serverade kosten är
god, billig och vällagad. Spirituösa drycker
tillhandahållas ej på kredit eller mot pant,
ej heller åt berusade eller personer under
18 år samt utlämnas blott till förtäring på
ort och ställe; drucken kund utvisas. Under
sön- och helgdagar samt söckendagar kl. 12-2
och helgdagsaftnar efter kl. 6 är endast
"aptitsupen" tillåten; detaljerade föreskrifter
finnas ang. maximikvantiteter af brännvin,
öl o. d. vid utskänkningen. Värdshusen
hållas i regel öppna söckendagar 8 f. m.-9
e. m., sön- och helgdagar l-4 e. m. Lokalerna
äro arkitektoniskt solida och prydliga samt
tillfredsställa genom synnerligen ändamålsenlig
och bekväm inredning samt snabb betjäning
höga anspråk. Göteborgssystemet försvårar
åtkomsten af rusdrycker genom dyra pris,
inskränkning af utskänkningstiden och minskning
af antalet försäljningsställen. Belysande för
sistnämnda reduktion är, att före 1877 funnos
i Stockholm 193 krogar, 1907 var antalet
värdshus enl. Göteborgssystemet därstädes
30; äfven antalet utminuteringsställen
har minskats. Anmärkningsvärdt är, att
spritkonsumtionen i värdshus och från
utminuteringsställen enl. detta system
nedbragts, t. ex. i Stockholm från 18,61
l. per inv. (1884-85) till 14,70 (1905-06);
i Göteborg för s. å. från resp. 18,06 till
13,58. Äfven alkoholhalten har undergått en
häremot svarande betydlig reduktion. För
behandling af frågor rörande systemet
sammanträda ombud från styrelserna för de olika
utskänkningsbolagen i riket till allmänt möte
(det fjärde hölls i Stockholm 1908). I början
af 1908 bildades en leveransförening i syfte
att förmedla inköp af erforderlig spirituösa
från Sveriges spritförädlingsverk till de olika
enl. Göteborgssystemet organiserade bolagen, som
dittills hvart för sig skaffat sig sina varor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
