Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris / 841-842 (1909) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gällivare malmberg - Gällivare revir

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Tyskland, där den på grund af sin järnrikhet utgör en
viktig tillsatsmalm till de lothringska minetterna
och andra magrare malmer. Den fosforrena malmen
har i hufvudsak försålts till England, men äfven
till svenska järnverk. Arean af samtliga malmer har
beräknats till omkr. 240,000 kvm.


Dagbrott i Oskar II:s grufva, Gällivare malmberg.

Inberäknadt
Koskullskulle-malmen pågår för närvarande brytning
inom 100,000 kvm. häraf. Fyndigheterna å G.
täckas af 170 utmål, däraf 162 tillhörande
Luossavaara–Kirunavaara aktiebolag och 8
Bergverksaktiebolaget Freja. Förutom dessa områden inneha
dessa bolag en del mark på arrende under 50 år
från år 1900. Dessutom äro till allmänt bebyggande
afsatta två stadsplaner. På de arrenderade områdena
ha resp. bolag uppfört många arbetarbostäder,
och å stadsplanerna ha genom enskild byggnadsverksamhet
uppväxt folkrika samhällen. Vid 1907
års ingång uppgick folkmängden inom Malmberget
och Koskullskulle till 6,846. Kraftbehofvet för
belysning, pumpning, spelning och utfrakt föres som
elektrisk ström från en vid Malmbergets bangård
anlagd ångkraftstation, där ock en luftkompressor
för borrmaskiner är uppställd. Vid Tingvallskulle
bangård är en af dieselmotor drifven luftkompressor
uppställd. Framdeles kommer den behöfliga elektriska
kraften att föras från en i närheten af G.
kyrkoby under anläggning varande ångkraftcentral
och den nuvarande kraftstationen i Malmberget att
användas till luftcentral för borrmaskinsdriften i
grufvorna.

G. omnämnes första gången i bergmästarrelationerna
1704 och inmutades först 1735 af löjtnant
Karl Tingvall, efter hvilken den största fyndigheten,
Tingvallskulle, är uppkallad. Han erhöll af
Bergskollegium privilegium på anläggande af ett järnbruk
inom Råneå socken, men öfverlät sina rättigheter på
direktör Abr. Steinholtz, som med sig associerade
bergskonduktören J. Meldercreutz. Dessa anlade
1742 Meldersteins bruk och Strömsunds masugn, till
hvilken malm med renskjuts fraktades från G. 1753
upplät kronan ofantliga områden mellan Lule och
Kalix älfvar till odlingsdistrikt för Meldersteins bruk.
Genom bergsrådet frih. S. G. Hermelin vidtog en
större lifaktighet i den norrbottniska bruksrörelsen.
Mellan 1795 och 1818 gjordes å G. allt flera
inmutningar och skärpningar efter malm. De genom
Hermelin bildade s. k. Gällivareverken (se d. o.) växlade
under 1800-talet flera gånger egare
och innehades bl. a. af konung Karl
XIV Johan. 1864 öfvergingo de i ett
engelskt bolags ego, och försök
gjordes därunder med understöd af svenska
staten att kanalisera Lule älf mellan
Luleå och Storbacken, hvarifrån
en järnväg skulle anläggas till
malmfältet. Sedan detta bolag kommit på
obestånd, öfvergingo dess egendomar
först till nybildade engelska bolag och
därefter till Gällivare aktiebolag med
öfvervägande engelska delegare. 1882
beviljades koncession för anläggande
af den s. k. Luleå–Ofoten-järnvägen
(se d. o.), hvilken koncession öfverläts
på The swedish-norwegian railway
comp. lim., som 1884 började bygga
sträckan Luleå–Gällivare. 1887 hade
banan fortskridit så långt, att det
första lokomotivet kunde införas på Gällivare
bangård. Sedan järnvägsbolaget
med regeringens medgifvande arrenderat
brytningsrätten till malmerna af
Gällivare aktiebolag, öppnades 1877
några malmpallar i Kaptenslagret och
Selet, en del förberedande arbeten gjordes
vid Hermelin, och 1888-91 utfördes omkr. 130,000
ton malm. 1886-88 hade emellertid grufvorna
inmutats af dåv. öfverstelöjtnanten C. O. Bergman,
som 1888 öppnade process mot Gällivare aktiebolag
ang. eganderätten till grufvorna, en process,
som i häradsrätten afgjordes till Bergmans fördel.
Sedan förlikning ingåtts och svenska staten samtidigt
inlöst den till Gällivare anlagda järnvägen, bildades
på konsul G. E. Broms’ initiativ aktiebolaget Gällivare
malmfält. Fr. o. m. 1893 öppnades därefter
den ena grufvan efter den andra, och järnvägsspår
anlades till de olika delarna af fältet. 1903
öfverlätos de norrbottniska malmfälten till
Trafikaktiebolaget Grängesberg–Oxelösund. Staten öppnade
1902 en process med bolaget ang. eganderätten till
grufvorna, hvilken, efter att i såväl häradsrätt som
hofrätt ha afdömts till bolagets fördel, 1907 afskrefs,
sedan en uppgörelse träffats mellan staten och
bolaget (se vidare Grängesberg–Oxelösund,
Trafikaktiebolaget).

1898 bildades, för tillgodogörande af
Koskullskulle-malmen, bergverksaktiebolaget Freja med
öfvervägande österrikiskt kapital. Sedan en järnväg
1898 blifvit fullbordad mellan Gällivare och Koskullskulle,
har malmbrytning i denna grufva fortgått, och
därvid ha uttagits omkr. 150,000 ton årligen. D-k.

Gällivare revir omfattar de delar af Gällivare
socken, hvilka utgöras af Lina älfs flodområde ofvan
Dockas samt Valtiojoki och Vettäsjoki flodområden.
Reviret är uppdeladt i 4 bevakningstrakter: Valtio,
Lina, Gällivare och Malmbergets, och inom detsamma
äro belägna 7 kronoparker om 131.853 har (vid
1905 års slut) och 2 ecklesiastika boställen om 2,187
har. Kronoparkerna afkastade 1904 127,976 kr.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>