Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris / 815-816 (1909) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gångspel - Gångstock - Gångsyn - Gångtid - Gångviken - Gångvärn - Går-an-litteraturen - Gårda - Gårdaköpsavgift - Gårdar - Gårdarike - Gårdatal - Gårdby

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ingående parten underst och af hållsparten
öfverst.

- För att med nu beskrifvet spel
hemvinda ankarkättingen begagnade man ett
s. k. kabellarium af hamptåg, hvilket lades
några slag rundt spelvalsen, därifrån leddes
medelst ledarblock eller ledarullar förut
och därifrån åter akteröfver, hvarefter båda
sladdarna, väl sträckta, hopsyddes. Till detta
kabellarium fästes kättingen med sejsingar,
som undan för undan pålades i förhand under
kättingens invindande och lossades, då de
närmade sig spelet. - I stället för kabellarium
af hamptåg förekom stundom dylikt af kätting,
i hvilket fall spelet hade en tandkrans för
kabellariekättingen (jfr det nedan omtalade
barbotinspelet). Man trodde sig genom att
använda kabellarium minska frestningen på
spel och kätting; ankarets uppvindande på
detta sätt blef emellertid mycket tidsödande
och mödosamt. Sedermera har gångspelet,
hufvudsakligen på örlogsfartyg, utvecklats till
det s. k. barbotinspelet (se
fig., hvilken utvisar ett dubbelt barbotinspel),
å hvilket ankarkättingen kan läggas direkt till
spels i en under spelvalsen befintlig tandkrans
(i) af järn, mellan hvars tänder kättingslänkarna
inpassas. Från spelet föres kättingen utanför
ledarrullar (k) till det öfver kättinglåren
placerade däcksklyset (l) Vanligen finnes
vid spelet afledare af järn vid den plats, där
kättingen skall lämna spelet, för att hindra
den att fastna i tandkransen. Ett dubbelt
barbotinspel har gemensam axel, som sitter fast
i det öfre spelet, men rör sig i en central
hylsa på det nedre, till hvilket senare det kan
vid behof fast förenas medelst en på axeln fast
kopplingsskifva, som med bultar förenas med det
undre spelets hufvud. Endast det ena af spelen
är försedt med tandkrans för
ankarkättingen. - Gångspelen ha under tidens
lopp blifvit i mekaniskt hänseende mycket
förbättrade; de tillverkas oftast h. o. h. af
järn. Genom användandet af kugghjulsutväxling har
drifkraften kunnat betydligt minskas; i stället
för spelbommar användas då handvefvar. Dessa
ha numera i sin ordning fått i många fall vika
för elektrisk eller ångkraft. Jfr Bråspel.
C. K. S.

Gångstock, geol. Se Gång 1.

Gångsyn, med. Se Ledsyn.

Gångtid, järnv. Se Tidtabell.

Gångviken, municipalsamhälle i Sköns socken,
Västernorrlands län. 514 inv. (1905).

Gångvärn, fortif., anlägges i en fästnings
graf till skydd för förbindelsen tvärs öfver
densamma. Då grafven kan beskjutas från båda
hållen, består gångvärnet af två jämlöpande
bröstvärn med en mellanliggande 3 à 4 m. bred
gång och kallas dubbelt; kan grafven ej
beskjutas från mer än ett håll, nöjer man sig med
ett bröstvärn, och gångvärnet kallas då enkelt. I
gångvärnens bröstvärn göras i vinkel brutna
utgångar åt sidorna. Jfr Caponnière och Fästning.
L. W:son M.

Går-an-litteraturen. Se K. J. L. Almquist,
sp. 676-677, och Det-går-an-striden.

Gårda, municipalsamhälle i Örgryte socken,
Göteborgs och Bohus län, vid G. station å
Västkustbanan. 5,535 inv. (1905). Taxeringsvärde
å jordbruksfastighet 295,000 kr., å annan
fastighet 3,289,000 kr. (1907). Ordnings-,
byggnads- och brandstadgan, för rikets
städer samt hälsovårdsstadgans bestämmelser
beträffande stad tillämpas enl. k. br. 19
okt. 1900. Inom samhället finnes ett stort antal
fabriker, såsom färgeri-, trikå- och bandfabrik
(G. fabrikersaktiebolag), H. Kürzels spinneri,
apot. Lobergs mineralvattenfabrik, F. W. Hoecks
sago- och makaronifabrik, Thomsons ättikfabrik,
Bohus mek. verkstad, Wicanders korkfabrik,
Engblads tapetfabrik, Wallerius’ såpfabrik,
J. Magnussons orgelfabrik, Selander o. söners
möbelfabrik.

Gårdaköpsafgift, jur., en i Göteborg
förekommande, på särskilda författningar,
senast ett k. br. 9 nov. 1861, grundad afgift,
som vid fastighetsköp skall betalas till staden
och f. n. utgör "1 procent af köpeskillingen
för hvarje fastighet eller fastighetsdel på
stadens grund, som öfvergår till annan egare
genom köp, hvarmed bör lagfaras". 1906 inflöto
omkr. 131,000 kr. i dylika afgifter. C. G. Bj.

Gårdar, biskopssäte. Se Garðar.

Gårdarike (fno. Garðariki, Garðaveldi
l. Garðar, hvilken sistnämnda form förekommer i
isländska skaldekväden från 900- och 1000-talen
samt svenska och danska ruinskrifter) kallades
fordom det efter sina många gårdar (ry. gorod,
städer och borgar) benämnda rike, som upptog
ung. det område, hvilket nu kallas Stor-Ryssland
och Lill-Ryssland. Gårdarike bestod af tre
delar: hufvudstaden Holmgård (Novgorod) med
tillhörande område; Könugård (Kiev), hvars
område ansågs vara det bästa landet i hela
riket, och Palteskja (Polotsk) med dithörande
landsträckningar. På andra sidan om Könugård låg,
efter nordboarnas föreställning, tatarernas land.
Th. W. (B-e.)

Gårdatal, kam. Se Mantal.

Gårdby, socken i Kalmar län, Möckleby
härad. 1,989 har. 369 inv. (1907). Annex till
Sandby, Kalmar stift, Ölands medelkontrakt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>