Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Gymnasium
- Gymnast
- Gymnastik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kroppsöfningar i ett forngrekiskt gymnasium,
bilder på en forngrekisk skål, visande
bl. a. hoppare med halterer (se d. o.) i
händerna, brottare, diskoskastare och
spjut-l. stafkastare samt gymnastiklärare. Vidare
synas hackor (för markens uppluckrande) samt på
väggarna halterer, flaskor med olja för lemmarnas
ingnidning, svamp m. m. (Till art. Gymnasium
1.)
2. Från de grekiska filosofskolorna öfvergick
benämningen gymnasium (omväxlande med academia)
till de högskolor, som vid medeltidens slut
började inrättas i Italien. (Ville man åter
beteckna dessa
som korporationer af lärare och studerande,
användes uttrycket universitas, universitet.) I
Tyskland, gymnasialinrättningens egentliga
hemland, infördes gymnasier (lärdomsskolor)
i sammanhang med reformationsrörelsen och
understöddes varmt af Luther och Melanchthon. Ur
dessa högre studieanstalter utvecklade sig
snart de s. k. gymnasia academica, hvilka i
mycket närmade sig till universiteten. Flera
af dem ha också i senare tider förvandlats
till sådana. Numera betecknas i Tyskland
med gymnasium hvarje offentligt läroverk,
som har rätt att dimittera lärjungar till
universitetet. Utom i Tyskland förekommer
namnet i Österrike och Ryssland, i sistnämnda
land finnas t. o. m. kvinnliga gymnasier
(omorganiserade 1870), afsedda för utbildande
af elementarlärarinnor. - I Sverige infördes
gymnasier först under Gustaf II Adolf, hvilken i
hög grad nitälskade för den högre bildningen. Det
äldsta gymnasiet i Sverige var det i Västerås,
stiftadt 1620 och utvidgadt 1623 under medverkan
af den lärde biskopen Joh. Rudbeckius. Därefter
kommo gymnasierna i Strängnäs 1626, Linköping
1627, Åbo 1630 (förändradt till universitet
1640) och Reval 1631. Under drottning Kristina
inrättades 1640 gymnasier i Stockholm - detta
hade ej att glädja sig åt något lifligare
deltagande, ansågs därför öfverflödigt och
flyttades 1668 till Gäfle - och i Göteborg,
först 1648 fullständigt försedt med lärare,
i Skara och Viborg 1641, i Växjö 1643 och i
Härnösand 1648. Från Karl XI:s tid härstammade
gymnasierna i Kalmar och Karlstad. Stockholms
nya gymnasium invigdes 1821. - I Skåne
inrättades under det danska väldet ett gymnasium
i Malmö 1529, upphäfdt 1537, och ett i Lund
1620, som upphörde 1668, då karolinska akademien
instiftades. - Gymnasialundervisningen ordnades
först genom 1649 års skolordning, hvilken af
Geijer kallas "en författning, som hedrar sitt
tidehvarf, manlig, öfverallt på sak gående, fri
från allt pedanteri och vittnande på en gång
om statsmannens och lärarens blick". Enligt
densamma borde ett fullständigt gymnasium ha
sju lektorer: theologus primus föreläste Novum
testamentum, theologus secundus teologi och
hebreiska, logicus et physicus fortsatte den
i skolan påbörjade logiken, läste stycken af
Cicero samt ett kompendium i fysiken, därvid
han i synnerhet borde hålla sig till botanik,
någon kännedom om människokroppens delar samt
råd till hälsans bevarande; eloquentiæ lector
l. rhetor föreläste retorik, orationer af Livius,
Curtius och slutligen Cicero, historiens et
poeta Livius och Curtius eller Cæsar, Vergilius’
ekloger och "Georgica" (han skulle äfven öfva
ynglingarna i uppförande af latinska komedier
och versskrifning), græcus Isocrates’ orationer,
Xenofons Kyropaideia, Lukas’ evangelium och
Apostlagärningarna, mathematicus undervisade
i Euklides’ Elementa, vanlig aritmetik,
"computus ecclesiasticus", globlära och
geografi. Undervisningen, som var starkt koncentrerad
på latinet, hade till hufvudmål att utbilda
dugliga män för statens och i synnerhet
kyrkans tjänst. Det gamla gymnasiet, med
sin fristående ställning mellan skolan och
akademien, och som ej sällan dimitterade sina
lärjungar omedelbart till kyrkans tjänst,
i det djäknar ofta prästvigdes, intog
ett ganska betydande rum i 17:e och 18:e
årh:s kulturhistoria. Gymnasialinstitutionen
upphäfdes genom k. cirkuläret 1849, som påbjöd
sammanslagningen af gymnasium och skola,
under benämning af "elementarläroverk",
en benämning, som sedermera utbyttes mot
"allmänt läroverk". Det längst kvarstående var
det i Stockholm, som upphörde först 1880, då det
ingick som öfverbyggnad dels i de fullständiga
latinläroverken (det norra och södra), dels i
realläroverket. Genom 1904 års läroverksreform
blef det högre allmänna läroverket åter uppdeladt
i två stadier, ett lägre, kalladt realskola,
och ett högre, kalladt gymnasium (se Skolväsen).
1. A. M. A. 2. (P. E. L-m.)
Gymnast (se Gymnasium), person, som leder eller
undervisar i gymnastik; person, som är väl öfvad
i gymnastik. - Gymnastisera, idka metodiska
kroppsöfningar. - Gymnastisk, som har afseende
på kroppsöfningar.
Gymnastik (se Gymnasium), utförandet af
kroppsöfningar, systematiskt ordnade enligt
organis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 18:47:14 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nfbj/0423.html
