Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gyllenborg, Jakob - Gyllenborg, Olof - Gyllenborg, Karl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
omisskännligen den ledande i sekreta utskottet. Hans
anföranden gåfvo de bästa upplysningarna i de
invecklade reduktionsfrågor, som vid denna
riksdag förekommo, och så som han röstade,
röstade de fleste. Han motsatte sig förslagen
om införande af en förmögenhetsafgift
och om förbud mot brännvinsbränning
på landet. 1685 blef G. kammarråd och
direktör i Likvidationskommissionen. Sedan
Reduktionskommissionen och Reduktionskollegium
med 1687 års utgång upplösts, bildades en ny
myndighet af endast fem ledamöter under namn
af K. M:ts deputerade till reduktionsverkets
afslutande, hvars ledning uppdrogs åt G. under
namn af direktör, och i denna egenskap
fullbordade han reduktionen. 1689 blef
G. landshöfding i Stockholms och Uppsala län,
var 1693 landtmarskalk och utnämndes 1695 till
kungligt råd. 1680 upphöjdes han i adligt, 1689
i friherrligt och 1695 i grefligt stånd. Han
var en högst utmärkt ämbetsman, grundlig,
kunskapsrik och outtröttligt arbetsam. Han
var en ifrig anhängare af enväldet, så att
han vid 1693 års riksdag kunde yttra: "ju
mera vi öka konungens makt och myndighet,
dess lyckligare äro vi själfva och samtlige
rikets innebyggare’’. I fråga om kronans
ersättningsanspråk under förmyndarräfsten och
dess reduktionsanspråk hyllade och försvarade
han ganska hårda och långt gående fordringar,
och utan tvifvel förskrifver sig en icke
ringa del af de hårdaste besluten från G:s
inflytande. I sina yngre år sysselsatte han sig
med skaldekonsten och efterlämnade åtskilliga
tillfällighetsstycken. (Jfr F. M. Franzén, "Minne
öfver k. rådet grefve J. G.", i "Sv. akad:s
Handl. ifrån år 1796", VIII, 1821.)
2. Olof G., grefve, den föregåendes
son, ämbetsman, författare, f. 21 aug.
1676, d. 28 maj 1737 i Nyköping, studerade
vid Uppsala universitet, där han var rector
illustris vårterminen 1696, blef 1712 lagman
i Västergötland och Dal. 1725 blef han
landshöfding i Älfsborgs och 1733 i Nyköpings
län. Som politisk personlighet spelade G. icke
någon större roll. Han tillhörde konung
Fredriks personliga vänner och anhängare och
var 1723 ej främmande för försöken att skaffa
konungen utvidgad makt. G. försökte sig
som vitter författare; hans skaldestycken
utmärka sig genom ett manligt språk och en
lätt och ledig versifikation. Han utgaf ock
en fortsättning af Dalins veckoskrift Argus:
"Skuggan af den döda Argus. Månadsskrift"
(1735), som dock ej gjorde synnerlig lycka.
Hans vittra arbeten finnas tryckta i P. Hansellis
"Samlade vitterhetsarbeten" etc. (5:e d. 1863).
3. Karl G., grefve, den föregåendes
broder, statsman, f. 7 mars 1679 i Stockholm,
d. 9 dec. 1746, studerade i Uppsala, där han
1698-99 var rector illustris, tjänstgjorde i
kansliet 1699-1701 och därefter vid armén
i Östersjöprovinserna och afsändes 1703
som kommissionssekreterare till England.
Här kvarstannde G. länge och avancerade
1710 till resident och 1715 till minister.
Under den långvariga vistelsen därstädes
påverkades G. lifligt af den glänsande
engelska upplysningskulturen och af Englands
fria statsskick. Hans äktenskap med en förmögen
engelsk dam, Sara Wright, fäste honom ytterligare
vid det engelska samhället och indrog honom
äfven i de politiska partistriderna, då hans
hustru var ifrig anhängare af den fördrifna
stuartska dynastien. När därför efter Georg I:s
tronbestigning ett spändt förhållande uppstod
mellan svenska och engelska hofven och Karl
XII:s förtrogne rådgifvare Goertz inlät sig i
stämplingar med jakobiterna, fann han
i G. en nitisk medhjälpare.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
