Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris / 685-686 (1909) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gustaf IV Adolf - Gustaf V

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

bidrag lämnar A. Kleinschmidt, "Die
irrfahrten Gustav IV Adolfs von Schweden"
(i "Histor. taschenbuch", 1888) och "Neues
vom obristen Gustavsson" (i Westermanns
"Ill. monathefte", 1901). Jfr äfven "Minnen af
Gustaf IV Adolf" i "Personhist. tidskr." 1903. -
En i romantiserad form gjord framställning af
G. A:s lefnad, hvilande på goda källstudier,
gifver S. Elkan i "Konungen" (2 dlr, 1904;
3:e uppl. 1907) och "Konungen i landsflykt"
(1906; 2:a uppl. 1907). L. S.


5. G. V (Oskar G. Adolf), äldste son till
konung Oskar II och Sofia af Nassau, f. på
Drottningholms slott 16 juni 1858, erhöll redan
i vaggan titeln hertig af Värmland. Vid
sin faders tronbestigning (18 sept. 1872) blef
G. Sveriges och Norges kronprins; han utnämndes
1875 till underlöjtnant i Svea lifgarde,
Lifregementets dragonkår, Värmlands regemente,
Norske jægercorps och Kavaleribrigaden,
hälsades vid fyllda 18 år (16 juni 1876)
af sin fader i sammansatt svenskt och norskt
statsråd högtidligen som myndig och aflade i
dec. s. å. mogenhetsexamen. Studierna fortsattes
under tre terminer (1877-78) vid Uppsala
universitet, hvarpå den unge fursten under namnet
"grefve af Tullgarn" okt. 1878-okt. 1879 företog
en omfattande europeisk rundresa. Hösten 1879
och våren 1880 åhörde han föreläsningarna vid
krigshögskolan i Stockholm samt vistades hösten
1880 ånyo vid Uppsala universitet. Inom de ofvan
nämnda regementena och kårerna samt Kronprinsens
husarregemente avancerade G. till öfverstes grad
samt utnämndes 1884 till generalmajor och chef
för Lifgardesbrigaden. 1889-96 var han chef
för fjärde arméfördelningen samt befordrades
1892 till generallöjtnant och 1898 till general
i Sveriges och Norges arméer. Han utsågs 1896
till inspektör för de svenska militärläroverken,
hvilken befattning han sedan innehade till sin
tronbestigning. Under sin kronprinstid fick
G. vid flera
tillfällen, än som regent, än som ordf. i
tillförordnad regering, lägga hand vid
riksstyrelsen. Han var t. ex. en tid i mars
1884 vice-konuttg i Norge och förestod under
sin faders sjuklighet riksstyrelsen bl. a. en
del af våren 1905. då han i sammansatt statsråd
5 apr. uppmanade båda regeringarna att börja
nya förhandlingar om unionsförhållandet, ett
af de sista försök, som från det gemensamma
konungadömets sida gjordes att afvärja den
öfverhängande unionsupplösningen. Äfven
under sommaren 1905 förestod G. tidtals
regeringen. G. var under sin kronprinstid äfven
ordf. i en mängd kommittéer, bland hvilka må
nämnas 1881-83 års kommitté för åstadkommande
af konst- och industriutställning i Stockholm,
1883-85 års kommitté för förslags af
gifvande till nytt exercisreglemente, 1888-92 års
fankommitté och den 1894 tillsatta kommittén
för en allmän konst- och industriutställning
i Stockholm. Vid denna utställning (1897)
presiderade kronprins G. liksom tidigare vid
1887 års landtbruksutställning i Trondhjem. Vid
upprepade tillfällen företog han som kronprins
vidsträckta resor, såsom med sin gemål till
Nordkap sommaren 1887 och till Italien och
Egypten vintern 1890-91, hvarjämte han som konung
Oskars representant närvarit vid flera märkligare
högtidligheter vid Europas hof, t. ex. drottning
Viktorias 50-årsjubileum (1887), konung Kristian
IX:s 25-årsjubileum (1888), tsar Nikolaus II:s
kröning (1896) och drottning Viktorias begrafning
(1901). 6 nov. 1907 var han tillstädes vid
invigningen af svenska minneskyrkan vid Lützen.

G. besteg tronen vid Oskar II:s död, 8 dec. 1907,
och antog då till sitt valspråk orden "Med
folket för fosterlandet". Han förklarade sin
afsikt vara att ej låta kröna sig och inskränkte
i sammanhang därmed den kungliga ståten vid
t. ex. riksdagens öppnande och afslutande,
hvarjämte han föregår med exempel af större
enkelhet i det dagliga lifvet. Som konung har han
med lifligt intresse följt de utrikespolitiska
förhandlingarna och kraftigt medverkat till de
s. k. Nord- och Östersjöaftalen om ömsesidigt
respekterande af vid dessa haf belägna staters
territoriella integritet (1908). Han har under
sitt första regeringsår aflagt officiella besök
vid ryska, danska, tyska, storbritanniska,
badensiska och österrikiska hofven samt hos
franska republikens president och i Stockholm
som sina gäster efter hvartannat emottagit
konung Edvard, franska republikens president
Fallières och kejsar Vilhelm. Han är chef för
preussiska grenadjärregementet till häst n:r
3, general i danska armén (1908) samt amiral i
ryska och engelska flottorna (s. å.). Om hans
regering i öfrigt se Sverige, historia. Konung
G. är en ifrig och skicklig jägare och idrottsman
samt har energiskt bidragit till utvecklingen af
svenskt idrottslif. Liksom sin fader musikaliskt
begåfvad, fungerade han från dec. 1897 till sin
tronbestigning som Musikaliska akad:s preses.

G. förmäldes i Karlsruhe 20 sept. 1881 med
prinsessan Sofia Maria Viktoria af Baden,
f. 7 aug. 1862 och enda dotter till storhertig
Fredrik af Baden och storhertiginnan Louise,
kejsar Vilhelm I :s dotter (se
Viktoria). I detta äktenskap ha födts tre söner,
Gustaf Adolf, kronprins, f. 11 nov. 1882,
Vilhelm, hertig af Södermanland, f. 17

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>