Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris / 541-542 (1909) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gudstjänsttecken - Gudsvänner - gudsö - Gudunge - Gudvalla - Guebrer - Guébriant, jean Baptiste Budes de - Guebviller - Gueimas - Gueldre - Guelfer - Guelma - Guelph - Guendar - Guénon - Guér. - Guérande - Guercino da Cento - Guéret - Guereza - Guericke, Otto von

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Gudstjänsttecken, sjöv., en hvit standert med rödt kors,
som å svenska örlogsfartyg hissas för att gifva till känna,
att gudstjänst förrättas ombord. Jfr Betelkapten.

^{O. E. G. N.}*

Gudsvänner. Se Merswin, R.

Gudsö, dansk
by vid Koldingfjordens norra strand samt vid
landsvägen mellan Kolding och Fredericia. 7
maj 1849 egde där en sammandrabbning rum
mellan danskarna och slesvig-holsteinarna,
hvilka senare efter nio timmars strid kastade
den danska hufvudstyrkan under general Bülow
tillbaka mot Fredericia och tvungo general Ryes
brigad att draga sig längre upp mot n., så att
förbindelsen mellan dessa bägge afdelningar
bröts.

^{E. Ebg.}

Gudunge, namn på gamla hannen af ejdern.

Gudvalla, kloster. Se Roma, kloster.

Guebrer. Se Parsism.


Guébriant
[gebriã’], Jean Baptiste Budes de, grefve,
fransk marskalk, f. 1602, gjorde sig första
gången bemärkt, då han 1635 förde förstärkning
till hertig Bernhard af Weimar, som belägrade
Breisach. Han kvarstannade hos hertigen och
förmådde efter dennes död, 1639, hans trupper
att inträda i fransk tjänst. G. öfvertog befälet
öfver dessa i slutet af 1640 och skulle stöta
till Banér före öfverfallet af Regensburg. Då
detta företag misslyckades, drog han sig
till norra Tyskland, där han jämte en svensk
armé under K. G. Wrangel, H. K. v. Königsmark
m. fl. besegrade de kejserlige vid Wolfenbüttel,
19 (29) juni 1641. 17 (27) jan. 1642 slog han
åter de kejserlige, vid Kempen, och intog en
stor del af ärkestiftet Köln samt hertigdömet
Jülich. I dec. s. å. hade han en sammankomst
med Torstenson vid Buttstädt, hvarvid beslöts,
att han skulle rycka mot Heilbronn. Han
lyckades dock icke i detta företag, utan måste
i febr. 1643 draga sig tillbaka öfver Rhen
till nedre Elsass. I nov. s. å. gick han ånyo
öfver Rhen och tog staden Rottweil, men dog af
sina vid detta tillfälle erhållna sår 14 (24)
nov., samma dag som hans armé vid Tuttlingen
blef öfverfallen och slagen af bajrarna.

^{C. O. N.}

Guebviller [gebvilär]. Se Gebweiler.

Gueimas. Se Guaymas 2.

Gueldre [geldr], fr. Se Geldern.

Guelfer [ge’l-]. 1. Tysk furstesläkt. Se Welfer. –
2. Partinamn, betecknande påfvedömets anhängare
och kejsardömets motståndare i Italien (se Ghibelliner).

Guelma [gel-], fr. Se Gelma.

Guelph [gωe’lf], stad i Canada, prov. Ontario,
s. v. om Toronto, vid Grand Trunk-järnvägen och
vid Speed river (biflod till Grand river),
som där bildar ett stort fall, hvilket användes
af därvarande fabriker (ylle-, vagn-,
såningsmaskins- och pianofabriker).
11,496 inv. (1901). Landtbruksskola och
försöksfält.

Guendar. Se Gondar.

Guénon [genå’], fransk mejerist. Se Mjölktecken.

Guér., vid djurnamn förkortning för F. E. Guérin-Méneville.

Guérande [gerã’d], stad i franska
dep. Loire-inférieure, 5 km. från hafvet. 2,731
inv. (1901; som kommun 6,913 inv.). G. är
omgifvet af gamla murar (sedan 1430-talet) och
är en af de städer, i hvilka det forna Bretagnes
seder och bruk renast bibehållit sig. Mellan
staden och hafvet ligger en mängd saltdammar,
hvilka årligen lämna omkr. 11,500 ton groft salt.

(^{J. F. N.})


Guercino [goertjinå, "den skelögde"] da
Cento, italiensk målare, vanligen räknad till
den senare Bolognaskolan, f. 1590 i Cento,
d. 1666 i Bologna, hette egentligen Giovanni
Francesco Barbieri. Vid 16 års ålder hjälpte
han sin landsman målaren B. Gennari vid dennes
arbeten i fädernestaden. Där började också G. sin
själfständiga verksamhet och utbildade sedan
sina anlag genom resor till Venezia, Bologna
och Rom. Vanligen urskiljer man hos honom tre
olika maner: hans första, starkt naturalistiska
uppfattning, då han genom bjärt motsats mellan
ljus och skuggor närmade sig Caravaggios sätt
att måla; det andra, hans högsta blomstrings
uttryck, då han i Venezia, lärt sig verkan af
clair-obscur och harmonisk färg; det tredje,
då han efter Guido Renis död flyttade till
Bologna, 1642, och den förra kraften i föredraget
nedstämdes till en älskvärdhet, som ibland ej är
fri från sentimentalitet, men oftast tilltalar
genom ett egendomligt behag. Som exempel på
hans första maner må anföras i synnerhet
Didos död, i Palazzo Spada, (Rom),
och den stora, mästerligt målade
S. Petronillas begrafning, i museet på Capitolium.
Till det andra maneret höra flera utmärkta
arbeten, såsom
Petrus uppväcker Tabita (i Pal. Pitti, Florens),
Tomas undersöker Kristi sår (Vatikanen) och
freskerna i trädgårdspaviljongen till Villa
Ludovisi i Rom,
Aurora i bottenvåningen,
Fama i öfre våningen.
Från hans sista tid härstamma alla dessa,
framställningar af
Sibylla och
Cleopatra, af
Kirke och
Salome,
i hvilka han närmar sig Guido Renis sätt och
stundom liksom denne förfaller till ytlighet
och sentimentalitet. Arbeten af G. finnas i
de flesta, museer. Sveriges nationalmuseum
eger 3 mindre arbeten, tillskrifna honom.

^{C. R. N.}*

Guéret [gerä], hufvudstad i franska
dep. Creuse, vid Orléansbanan. 5,987 inv. (1901;
i hela kommunen 8,083 inv.). I G. finnas ett
gammalt slott, ett lycée för gossar och ett
för flickor, lärar- och lärarinneseminarium
och bibliotek. Handel med smör, ost och frukt.

^{J. F. N.}

Guereza [gereṡa], zool. Se Koloberna.

Guericke [ger-], Otto von, tysk fysiker, f. 1602
i Magdeburg, d. 1686 i Hamburg, studerade juridik
i Leipzig, Helmstädt och Jena samt därefter
matematik och mekanik i Leiden. 1627 blef han

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>