- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris /
507-508

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Grönsö - Grönträde - Grönwall, Andreas - Grönvicker - Grönvold, Markus Frederik Steen - Grönvold, Bernt - Grönvold, Hans Aimar Mow - Gröpe - Gröt - Grötfejden - Grötingsjö - Grötlingbo - Grötmyndig - Grötrim - Gsell Fells, Theodor - g.st. - Gsteig

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tapeter", 1894-98). - Jfr E. v. Ehrenheim,
"Grönsöö", 1-4 (1891-94).

Grönträde, landtbr., träde, som under en del af
sommaren bär grönfoder, efter hvars skörd jorden
får den bearbetning, som trädningen afser att
lämna. Grönträdet bör vara tjockt besådt med
starkt skuggande växter, såsom vicker eller
ärter, vanligen blandade med hafre, emedan
den täta växtligheten kväfver ogräset och
bibehåller jorden i ett godt mekaniskt skick.
H. J. Dft.

Grönwall, Andreas, universitetslärare, f. 29
juli 1671 på gården Grönvallen i Grytnäs
socken (Dalarna), d. 20 febr. 1758 i Uppsala,
blef student 1694 och filos. magister 1703,
företog 1704 en resa till England, Frankrike,
Holland och andra länder samt återvände 1710
till Uppsala, hvarest han 1706 blifvit utnämnd
till filos. adjunkt. 1711 åtog han sig för
att öka sina små inkomster förrättandet af
bokauktionerna i Uppsala och Stockholm, blef
1712 akademisekreterare och utnämndes 1719 till
ethices et politices professor, hvilken plats
han innehade till 1748, då han erhöll afsked
med lagmanstitel. Frukterna af sina studier
framlade han i 145 akademiska afhandlingar öfver
filosofiska, historiska och geografiska ämnen. Af
sin sammansparade, ganska betydliga förmögenhet
anslog G. 40,000 dal. kmt till en stipendiefond
för studerande af Västmanlands och Dala nation.

Grönvicker. Se Grönfoder.

Grönvold [-vall]. 1. Markus Frederik Steen G.,
norsk målare, f. 1845 i Bergen, blef student
1864, studerade från 1866 måleri i Köpenhamn och
München, där han sedan förblef bosatt. Han har
utfört historiemålningar (Völund, 1878, Kölns
museum, Jesus i öknen, Jesus och hans moder
m. fl.), moderna genrer (Arbetslös m. fl.) och
porträtt (målaren K. Baades karaktärsfulla bild
i Bergens museum, 1879).

2. Bernt G., den föregåendes broder, norsk
målare, f. 1859 i Bergen, studerade för
Piloty i München j har målat folktyper
och landskap från Tyrolen m. m.
G-g N.

Grönvold [-vall], Hans Aimar Mow,
norsk musikskriftställare, f. 1846,
har på ämbetsmannabanan befordrats till
kabinettssekreterare och ordförande i
järnvägsstyrelsen. Han var 1867-81 musik- och
teaterkritiker i "Aftenbladet" och därefter
till 1886 musikkritiker i "Aftenposten". G:s
med finhet och intim sakkunskap skrifna arbete
Norske musikere (1883) är ett hufvudarbete i
norsk musikhistoria.

Gröpe, groft mald spannmål. Gröpet benämnes efter
sitt råmaterial, så att man skiljer på korn-,
hafre-, ärt-, bön- och blandsädesgröpe. Huruvida
gröpningen sker till gagn eller ej, är
fortfarande en tvistefråga bland landtmännen,
emedan anställda vetenskapliga försök visat
motsägande resultat. Den allmänna meningen
är dock, att säden bör gröpas åt svin, får
och nötkreatur, men ej åt höns och hästar,
som tillgodogöra sig den bäst som hel
eller endast krossad. Gröpningens fördel att
förminska tuggningsarbetet motväges af en del
aromatiska ämnens bortgång vid malningen m. m.
H. F.

Gröt, en mer eller mindre tjock eller stadig
beredning af något slags mjöl eller gryn,
som utrörts med vatten eller mjölk och kokats
tillräckligt länge, så att stärkelsen i mjölet
eller grynen sväller och
"förklistras", hvarigenom den blir lättare
tillgänglig för matsmältningsvätskorna. Sådan
gröt begagnas ofta i hushållen till föda,
vanligen tillsammans med mjölk, och det är
i Sverige allmän sed att på högtidsaftnar
äta risgrynsgröt. "Vattgröt", af rågmjöl,
kokadt i vatten, är jämte mjölk vanligen ett
bland de första födoämnen, som bjudas åt en
sjuk, då han börjar tillfriskna. - Läkarna
ordinera ock stundom gröt till utvärtes bruk,
i form af s. k. grötomslag l. kataplasma
(se Emollientia). Dylika omslag, "grötar",
ha användts å bulnader eller inflammatoriska
svullnader, som antingen ännu möjligen kunna
"fördelas" eller ock redan börjat öfvergå i
varbildning. Vid inflammationer i inre organ,
såsom i lungor, lungsäckar, hjärtsäck o. s. v.,
lades förr ofta grötar å den plats, där smärtan
från det sjuka organet uppfattades, likasom
ock grötar anlitades för att lindra smärtan
af kolik, gallstens- och njurstensåkommor,
blåskatarr o. s. v. Grötar ordineras numera
jämförelsevis sällan af läkare. De böra ombytas,
sa snart de kallna, och deras värme bör, innan
de påläggas, undersökas därigenom, att man
pröfvar, om gröten kan fördragas å kinden och
det slutna ögonlocket; i annat fall kan den
sjuke, som måhända genom sjukdomen fått sin
känseluppfattning förslöad, utsättas för att
få brännsår af gröten, hvilket ofta nog händt.
O. T. S. (C. G. S.)

Grötfejden. Se Asbjörnsen, sp. 129.

Grötingsjö, post- och rikstelefonstation
i Refsunds socken, Jämtlands län, nära
Grötingens hållstation vid stambanan genom öfre
Norrland. Där ligga Grötingens ångsåg samt fabrik
(tillhöriga aktiebolaget Carbo) för framställning
och rening af trätjära, träoljor, terpentin,
träsprit, träsyror m. m. Tillverkningen utgjorde
1907 4,380 ton träkol, 228 ton trätjära, 40
ton träolja och 111 ton råterpentin, för ett
sammanlagdt värde af omkr. 212,000 kr. Antalet
arbetare var 35.

Grötlingbo, socken i Gottlands län,
Gottlands södra härad. 3,445 har. 615
inv. (1907). G. bildar med Fide ett
konsist. pastorat i Visby stift, Södra
kontraktet.

Grötmyndig (sannolikt af lty. grotmündig, stor
i munnen), uppblåst, dumt befallande.

Grötrim, vanligen tvåradiga skämtsamma rimmerier,
som i synnerhet vid jultiden pläga framsägas
af bordsällskapet i ordning, hvilket kallas
"rimma för gröten". Dessa rim bruka börja med:
"Gröten är kokt i (af, med) - och icke i (af,
med) -", hvarefter vanligen nämnes ett redskap
eller material, på hvilket ord rimmas i andra
raden, t. ex.

"Gröten är kokt i skopa och icke i gryta,
Gud låte oss maten aldrig tryta."

Gsell Fells, Theodor, schweizisk-tysk
författare af resehandböcker samt
konstskriftställare, f. 1819 i S:t Gallen,
d. 1898 i München, utöfvade läkarpraktik på flera
platser, innan han 1870 blef skolinspektör
i Basel och docent i konsthistoria vid
universitetet därstädes. Hans resehandböcker
öfver Italien och södra Frankrike ingå i
"Meyers reisebücher". Han skrei ock Die bäder
und klimatischen kurorte Deutschlands
(3 bd,
1885-91) samt texten till praktverken Venedig
(1875) och Die Schweiz (2 :a uppl. 1882).

g. st., i tidsbestämningar förkortning för
gamla stilen.

Gsteig (fr. Châtelet), by i schweiziska kantonen
Bern, vid Saane (Sarine) och foten af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:47:14 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbj/0282.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free