Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gräsvall l. Vall - Gräsänka - Gräsö - Gräsöhvalen - Gräsösill - Gräten - Grätz, Hirsch (Heinrich) - Gräve - Grävell, Maximilian Karl Friedrich Wilhelm - Gröber, Maximilian Gustav - Grödinge - Gröe - Gröfveldalen - Grögaard, Hans Jakob
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
allmänhet användas i Sverige blott timotej,
rödklöfver och alsikeklöfver eller ock dessa
jämte olika andra för särskilda förhållanden
särskildt lämpliga växtarter. De vanligaste
förekommande 2-3 års vallarna bestå i regel
blott af timotej och de nämnda klöfverarterna,
ettårsvallar ofta af rödklöfver eller
humlelucern samt italienskt rajgräs eller
åkerlosta, under det i mångåriga eller
beständiga ("permanenta") vallar pläga
inblandas öfvervägande mångåriga växter
såsom af baljväxter, gigelarter och i norra
Sverige kråkvicker samt af gräs hundäxing,
ängssvingel, knylhafre, gröearter, i sydligaste
Sverige engelskt rajgräs, och på fuktig jord
ängskafle. Vallväxterna "insås" vanligen i
en föregående sädesgröda, kallad skyddssäd,
i höstsäd delvis i sädesbrodden, i vårsäd
alltid omedelbart efter sädessådden. Efter
skyddssädens skörd uppväxa vallväxterna och
börja följande år lämna skörd. Vallarna erhålla i
Sverige sällan någon särskild gödsling; stundom
öfvergödslas de dock, och särskildt mångåriga
och naturliga vallar eller ängar öfverharfvas
på våren, för att jordytan må luckras och mossa
aflägsnas. Vallarnas växtlighet tillvaratages
genom slätter eller bete. Skörden plägar
växla mellan 1,500-5,000 kg. hö pr har,
högst på första och andra årens vallar.
H. J. Dft.
Gräsänka (da. græsenke, ty. strohwitwe,
eng. grasswidow) begagnas numera vanligen i
betydelsen hustru, hvars man för en (kortare
eller längre) tid är bortrest. Äldre (och
dialektalt) har ordet däremot betydt dels
änka efter hängd man, dels lägrad och alltså
vanärad kvinna. Ordets ursprung är osäkert;
man har framställt den förmodan, att det skulle
sammanhänga med den gamla seden, att en sådan
kvinna vid vigseln måste bära en krans af halm
eller gräs. - Senare har äfven nybildats ordet
gräsänkling, man, hvars hustru är bortrest.
Gräsö, socken i Stockholms län, Frösåkers
härad. 11,498 har. 1,255 inv. (1907). Annex
till Öregrunds stadsförsamling, Uppsala stift,
Olands och Frösåkers kontrakt.
Gräsöhvalen, zool. Se Hvaldjur.
Gräsösill, zool., äldre strömming, når i
Östersjön, ja ända upp till Kvarken, samma
storlek som västkustsill. I norra Roslagen,
synnerligast i trakterna af Gräsön, fångas denna
stora strömming eller sill mer regelbundet. En
och annan gång erhållas där individer af 340 à
350 mm. längd. F. T-m.
Gräten (ty.). Se Fiskar, sp. 410.
Grätz, Hirsch (Heinrich), judisk teolog och
historiker, f. 1817 i Xions i Posen, d. 1891 i
München, blef 1870 professor vid universitetet
i Breslau. G. skref Gnosticismus und judenthum
(1846), Geschichte der juden von den ältesten
zeiten bis auf die gegenwart (11 bd, 1853-74;
enstaka delar i flera uppl.), hans förnämsta
arbete, m. m., öfversatte och kommenterade
Predikarboken och Höga visan och redigerade
tidskriften "Monatsschrift für geschichte und
wissenschaft des judenthums" (sedan 1869). Biogr,
af Bloch (1904).
Gräve. Se Grævius.
Grävell, Maximilian Karl Friedrich Wilhelm,
tysk politiker och jurist, f. 1781, d. 1860,
blef 1811 anställd i preussisk statstjänst,
men suspenderades 1818 och hade sedan flera
i bokform af honom skildrade konflikter med
regeringen, till dess han 1834 fick afsked med
pension. Invald i
nationalförsamlingen i Frankfurt 1848, slöt
han sig där till yttersta högern. Sedan han
1849 framlagt sitt politiska program i Mein
glaubensbekenntniss, angehend den politischen
zustand Deutschlands, uppdrog riksföreståndaren
åt honom bildandet af en ny ministär. När
ärkehertig Johan nedlade riksföreståndarskapet,
drog G. sig tillbaka från det politiska
lifvet. Den vetenskapliga behandlingen af den
tyska rätten har han befordrat genom flera
arbeten, särskildt Praktischer kommentar zur
allgemeinen gerichtsordnung für die preussischen
staaten (6 bd, 1825-31).
Gröber, Maximilian Gustav, tysk romanist, f. 1844
i Leipzig, blef filos. doktor därstädes 1869 på
grund af en för sin tid betydelsefull afhandling
(Die handschriftlichen gestaltungen der Chanson
de geste "Fierabras" und ihre vorstufen),
docent i Zürich 1871 samt professor 1874
i Breslau och 1880 i Strassburg. G. har af
trycket utgifvit bl. a. Die altfranzösischen
romanzen und pastourellen (1872), Die
liederhandschriften der troubadours (1877) och
Vulgärlateinische substrate romanischer wörter
(1884 ff.). Han utger sedan 1877 "Zeitschrift
für romanische philologie" och utgaf 1886-1902,
jämte ungefär ett trettiotal medarbetare,
"Grundriss der romanischen philologie"
(2 :a uppl. af l :a bandet 1904-06).
C.W-d.
Grödinge, socken i Stockholms län, Svartlösa
härad. 11,583 har. 1,626 inv. (1907). G. utgör
ett konsist. pastorat i Strängnäs stift,
Södertörns kontrakt.
Gröe, bot., namn på gräsarter af släktena Poa och
Glyceria, t. ex. berggröe (Poa compressa),
betesgröe (Poa trimalis), ängsgröe (Poa
pratensis) och jättegröe (Glyceria altissima).
G. L-m.
Gröfveldalen, kronopark i Särna socken och revir,
Kopparbergs län, belägen mellan riksgränsen,
Vånsjön och Öster-Dalälfven i n. och ö. samt
Storån och Sörälfven i s. Redan genom K.
M:ts beslut 10 nov. 1865 afsattes delar af
detta område till kronopark, men först genom
storskiftets och afvittringens fastställande
i Särna socken 10 jan. 1894, då 227,442 har
afsattes till kronoparker, blefvo parkernas
områden i Särna definitivt fastslagna. Genom
Domänstyrelsens beslut 10 april 1902 blef
ofvannämnda trakt särskildt afsatt under
namnet kronoparken Gröfveldalen. Areal 84,479
har. 1908 fastställdes skogshushållningsplan
för blocken I–VIII med en areal af 41,652
har och årlig afkastning af 21,254 träd.
G. Sch.
Grögaard [-går], Hans Jakob, norsk präst och
politiker, f. 1764, d. 1836, blef student 1781,
aflade teol. examen 1784 och var därefter
enskild lärare i flera familjer, innan han
slutligen vann prästerlig befordran. 1797 blef
han residerande kapellan (komminister) i Öjestad
och 1811 kyrkoherde i Vestre Moland. 1814 var
han, som förste representant för Nedenes amt,
medlem af riksförsamlingen på Eidsvold, hvarest
han gjorde sig fruktad genom sin polemiska
öfverlägsenhet och sina bitande sarkasmer. 1822
blef han kyrkoherde i Bergen. G. var af sin
samtid mycket ansedd som predikant, och flera
af hans predikningar ha utgifvits af trycket;
men mest förtjänt af hågkomst gjorde han
sig genom den ifver, hvarmed han arbetade på
allmogens sunda upplysning och sökte bekämpa
dess vidskepelse. Hans ABC
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
