Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Grundskatt - Grundskott - Grundskuld - Grundstam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
försvarsorganisation med utsträckt medborgerlig värnplikt,
blefvo grundskatte- och försvarsfrågorna
h. o. h. sammanbundna med hvarandra. Med
insikt härom aflät riksdagen 24 maj 1873 en
skrifvelse till K. M :t med anhållan, att
i sammanhang med eventuellt förslag till ny
härordning måtte föreslås stadganden, genom
hvilka efter en måttstock af 3 proc. årlig
afskrifning rustnings- och roteringsbesvären
komme att slutligen försvinna och grundskatterna
att upphöra, mot det att jordbruksfastighet
åsattes samma bevillning, som gällde för
annan fastighet. Med anledning häraf uppdrog
K. M:t åt kammarrådet F. A. Anderson att
afgifva betänkande om sättet och villkoren
för den begärda afskrifningen m. m. Detta
betänkande, som afgafs 15 sept. 1874, blef
till väsentlig del bestämmande för sättet
för afskrifningen. 22 juli 1875 tillsattes
en förberedande skattejämkningskommitté för
utredning af frågan, på hvad sätt och i hvilken
ordning statsverket skulle erhålla ersättning för
den minskning i inkomster, som blefve en följd af
afskrifningen, och om den ökning af tillgångar,
som tarfvades för det successiva genomförandet af
en h. o. h. på allmänna värnpliktens grund byggd
härorganisation. I sitt 28 okt. 1876 afgifna
betänkande beräknade kommittén statsverkets
årliga inkomst af grundskatterna till 5,600,000
kr. samt af rustnings- och roteringsbesvären
till 4,400,000 kr. och föreslog en afskrifning
antingen med 3 proc. af dessa summor under 34 år
eller med 10 proc. första året och 5 proc. under
hvartannat af de därpå följande, d. v. s. under
en sammanlagd tid af 37 år. Kommittén
framhöll vidare, att genom en omarbetning af
bevillningsförordningen och skälig förhöjning
af bevillningen kunde beredas ersättning för
den genom afskrifningen uppkomna minskningen
i statens tillgångar och att de årligen genom
utveckling af samhällets näringskällor växande
statsinkomsterna skulle motsvara den höjning
i försvarsbudgeten, som blefve en följd af
den nya härordningen. Regeringen fann denna
finansplan för en mansålder mindre välbetänkt
och beträdde de partiella reformernas väg. Den
föreslog 1877 års riksdag en ny värnpliktslag och
i förening därmed en lättnad i rustnings- och
roteringsbesvären till ett belopp af omkr. 10
proc. samt en afskrifning å grundräntan af
15 proc., men förslagen strandade på Andra
kammarens motstånd. En vid 1878 års riksdag af
102 bland Andra kammarens medlemmar underskrifven
motion om en härordning, byggd på grundvalen
värfvad stam och beväring och förbunden med
afskrifning af grundskatterna samt rustnings-
och roteringsbördan med 10 proc. det första
året och 5 proc. hvartannat därefter följande,
förkastades af Första kammaren och fick i den
Andra endast motionärernas röster. På grund af en
skrifvelse utaf 1879 års riksdag tillsatte K. M:t
20 juni s. å. en skatteregleringskommitté
för uppgörande af förslag till en rättvis
fördelning af skattebördan och året därpå,
sedan Posses ministär upptagit härordnings-
och skatteafskrifningsfrågorna i hela deras
sammanhang, en kommitté för landt- och en
för sjöförsvarets ordnande. Sedan dessa
kommittéer 1882 afgifvit betänkande,
föreslog K. M:t vid 1883 års riksdag en
skatteafskrifning i öfverensstämmelse med de
102:s motion 1878, men i förbindelse med en
ny försvarsorganisation. Förslagen vunno ej
kamrarnas bifall. Men 1885 lyckades man afvinna
riksdagen antagandet af en
förbättrad värnpliktslag i samband med en ersättning
till rust- och rotehållare af 30 proc. af deras
bördors uppskattade värde och en nedsättning med
30 proc. af de under benämningen grundskatt
sammanförda, jordbruksfastighet åliggande
ränta och kronotionde. Afskrifningen förbands
med höjning af bevillningen till 6 öre
för hvarje 100 kr. af jordbruksfastighets
uppskattade värde, men med sådan ändring
i kommunalförordningen för landet, att
ej någon förhöjning därigenom uppstode i
beräkning af fyrktalet för kommunalskattens
utgörande för jordbruksfastighet, hvarjämte
rusttjänstbevillningen af frälsehemman och
bevillningen för lotshemman ej vidare skulle
utgöras. Sedan med afräkning af frinjuten ränta
och tiondefrihet denna afskrifning blifvit
genomförd, återstod som tillgång vid 1892 års
urtima riksdag 6,700,000 kr., hvaraf 3,323,700
kr. i grundskatt. Då beslöts i sammanhang med
ny försvarsorganisations antagande, att under
en tid af 12 år (1893–1904) grundskatten skulle
afskrifvas på det sätt, att den fr. o. m. 1893
nedsattes med 10 proc. af det belopp (4,604,000
kr.), hvartill grundskatten vid den 1885
skedda första nedsättningen beräknats, samt för
hvart och ett af åren 1894, 1896, 1898, 1900,
1902 med ytterligare 10 proc. af nämnda belopp,
hvarefter återstoden fr. o. m. 1904 skulle
eftergifvas. Grundskatt förekom sålunda sista
gången i 1903 års riksstat bland statsinkomsterna
med 480,000 kr. I öfverensstämmelse härmed
har i samma proportion och på samma tider
ersättningen till rust- och rotehållen ökats,
tills densamma fr. o. m. 1904 skulle utgöras med
dessa besvärs 1885 uppskattade penningvärde,
så länge besvären på ett eller annat sätt
fullgjordes.
H. L. R.*
Grundskott, sjöv., skott, som träffar ett fartygs
skrof i eller nära vattenlinjen, eller, såsom det
förr äfven kallades, "mellan vind och vatten".
O. E. G. N.*
Grundskuld, jur., en af hvarje
obligationsförhållande oberoende rätt att ur
en fastighet utbekomma ett visst penningbelopp,
för hvilket fastigheten på grund af utfästelse
häftar. Detta rättsinstitut har hittills
utbildats företrädesvis inom den tyska
rätten. I gällande svensk rätt förekommer
det icke; inteckning är enligt förordningen
16 juni 1875 till sin uppkomst beroende af
en fordran (ett obligationsförhållande). Då
emellertid enligt svensk rätt inteckningen
icke till sitt fortbestånd är bunden vid
obligationsförhållandet, ligger det nära,
att lagstiftningen bereder möjlighet för en
fastighetsegare att utfästa ett visst belopp
i penningar, att utgå ur fastigheten, utan
att vare sig egaren eller annan ikläder sig
personlig ansvarighet för beloppet. En sådan
grundskuld följer reglerna om inteckning i allt,
som icke beror af inteckningens förhållande
till den fordran, till säkerhet för hvilken
den gäller. Grundskulden erbjuder i vissa fall
såväl för fastighetsegaren som för borgenären
fördelar, som äro egnade att åt denna form af
panträtt inom den allmänna rörelsen bereda
utrymme vid sidan af det vanliga hypoteket.
V. Sgn.
Grundstam, Underlag l., mindre riktigt,
Vildstam, trädg., en växt, på hvilken inympas
eller okuleras ett skott eller en knopp af
en närbesläktad växt, i regel en sådan, som
icke kan förökas vare sig med frösådd eller
på naturlig vegetativ väg (se Förädling och
Förökning). Roten af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
