Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris / 167-168 (1909) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Greater Britain - Greater valley - Great Exuma - Great Falls - Great Fenton - Great fish river - Great Grimsby - Great Harwood - Great island - Great Kanawha - Great Marlow - Great organ - Great salt lake - Great Sandy island - Great slave lake - Great Yarmouth - Grebbestad - Grebe, Karl Friedrich August - Grebo - Grebo - Greby - Grebäck - Greccho - Grecism - Greco, Gioachimo - Greco, El - Greco, Gaetano - Grécourt, Jean Baptiste Joseph Willart de - Gredbäck

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

mellan förkämparna för den engelska
imperialismen, som förfäktat nödvändigheten
och gagnet af det brittiska världsväldets
utvidgande och befästande, och dess
motståndare (de s. k. Little englanders).

^{J. F. N. G. W–k.}

Greater valley [grei’tə vä’li]. Se Alleghanybergen, sp. 618.

Great Exuma [grei’t egso’mə], ö. Se Exumaöarna.

Great Falls [grei’t få’ls], en 1867 anlagd
stad i nordamerikanska staten Montana,
vid Missouri, som där bildar fem fall af
sammanlagdt 156 m. höjd. 14,930 inv. (1900),
däraf 4,692 födda i utlandet. Stora masugnar.

(^{J. F. N.})

Great Fenton [grei’t fe’ntən]. Se Fenton.

Great fish river [grei’t fi’ʃ ri’və]. Se Stora fiskfloden.

Great Grimsby [grei’t gri’msbi]. Se Grimsby.

Great Harwood [grei’t ha’ωud], stad i engelska grefsk. Lancaster,
7 km. n. ö. om Blackburn. 12,015 inv. (1901). Bomullsindustri.

(^{J. F. N.})

Great island [grei’t ailənd]. Se Queenstown.

Great Kanawha [grei’t kənå’ωa], flod. Se Kanawha.

Great Marlow [grei’t ma’låu], stad. Se Marlow.

Great organ [grei’t å’rgən], mus. Se Manualer.

Great salt lake [grei’t så’lt lei’k], eng. Se Saltsjön, Stora.

Great Sandy island [grei’t sä’ndi äi’lənd], ö. Se Fraser, sp. 1236.

Great slave lake [grei’t slei’v leik], eng. Se Slafsjön, Stora.

Great Yarmouth [grei’t ja’məth]. Se Yarmouth.

Grebbestad. Se Gräbbestad.

Grebe, Karl Friedrich August, tysk skogsman,
f. 1816, d. 1890, blef 1849 professor i
skogsvetenskap i Greifswald och 1850 chef för
taxationsafdelningen af skogsstyrelsen i
Sachsen-Weimar och ledare af skogsinstitutet i
Eisenach. G. utgaf bl. a.
Die beaufsichtigung der privatwaldungen seitens des staates (1845; prisbelönt),
Gebirgskunde, bodenkunde und klimalehre (3 uppl. 1865),
Der buchenhochwald (1856) och
Die betriebs- und ertragsregulierung der forsten (1867).

(^{W. E–n.})

Grebo, socken i Östergötlands län, Bankekinds härad.
7,057 har. 1,131 inv. (1907). G. bildar med Värna ett regalt
pastorat i Linköpings stift, Bankekinds kontrakt.

Grebo, en i Guinea bosatt afrikansk stam, hvars
område omfattar kuststräckan ö. om Liberia
mellan Gran Sestros och Bereby, på bägge
sidor om Kap Palmas. Namnet grebo, som äfven
skrifves g’debo, kommer af det inhemska ordet
gre (apa). Grebostammen, som står närmast
de talrikare kru och tillhör den egentliga
negerrasen, skall enligt egna traditioner
blifvit af fulbe trängd ur det inre landet ned
mot kusten. Dess språk är oss bekant genom Paynes
arbeten
"Grebo grammar" (1864) och
"A dictionary of the Grebo language" (1867).
Jfr äfven
Müller, "Die sprachen Basa, Grebo und Kru" (1877).

^{H. A.}*

Greby, ort i Tanums socken och härad i
Bohuslän. Där finnes ett af de vackraste
graffälten i
Sverige, åtminstone 157 högar, hvaraf 100 runda
och 57 aflånga med rundade ändar. Kring en del
högar finnes en fotkedja. Å fältet står en mängd
bautastenar, hvarjämte många äro kullfallna.
Vid undersökning ha högarna, som utgöras af
matjords- och grusblandade stenrösen, visat sig
härstamma från den äldre järnåldern, närmare
bestämdt 4:e årh. e. Kr. Af de funna föremålen
äro lerkärlen märkligast. Ett af dessa är en
s. k. fönsterurna med en insatt glasbit i bottnen.

^{T. J. A.}

Grebäck, oriktig form för Gredbäck (se d. o.).

Greccho [grä’kkå], it., ett mycket sött italienskt vin.

Grecism (af lat. græcus, grekisk), grekiskt ord
eller uttryckssätt, i synnerhet då det nyttjas
i ett annat språk. En del grecismer i svenskan
finnas antecknade i V. Knös, "Grecismer i 1883
års öfversättning af Nya testamentet" (1898). –
Grecisera, göra till grekisk.

Greco [grekå], Gioachimo, författare på
schackspelets område, f. omkr. 1600 i Kalabrien,
d. omkr. 1634, författade 1619 ett schackverk,
som innehöll omkr. 150 sinnrika partier och
utgifvits i flera upplagor.

Greco, El [el grekå], italiensk-spansk målare.
Se Theotocopuli.

Greco [grekå], Gaetano, italiensk tonsättare,
f. omkr. 1680 i Neapel (dödsåret okändt), blef
Alessandro Scarlattis elev och efterträdare vid
Conservatorio dei poveri samt sedermera vid
Conservatorio di San Onofrio lärare åt Pergolese
och Vinci. Klaverstycken m. m. af honom finnas i manuskript.

^{A. L.}*


Grécourt [-ko’r], Jean Baptiste Joseph
Willart de, fransk skald, f. 1683 i Tours, d. där
1743, härstammade från en gammal skotsk familj
och erhöll redan vid tretton år en prästerlig
syssla i fädernestaden. Han predikade endast
en gång, ty hans predikan var så frivol och
så full af satiriska anspelningar på vissa af
stadens damer, att han förbjöds vidare uppstiga
i predikstolen. Han stod i vänskapsförhållande
till marskalk d’Estrées och framför allt till
hertig d’Aiguillon, som ofta förde honom med på
sitt slott, där han hängaf sig åt ett förfinadt
och yppigt lefnadssätt. G. är den typiske abbén
från 1700-talet, epikuré i sitt lif som i sina
skrifter, ofta kvick, alltid lättfärdig. Han
har skrifvit contes, epistlar och fabler. Hans
vers är icke alltid korrekt, hans framställning
alltid frivol. Han skildrar lifvets sinnliga
njutningar i en viss antikiserande stil och
kallas därför ofta för en Anakreon, men han är
mera cynisk än denne. 1735 trycktes en samling
vers af honom. En mera fullständig upplaga utkom
efter hans död 1747. Bland senare upplagor kunna
nämnas den i London 1762 och i Luxembourg 1764 samt
Œuvres complètes 1802.

^{J. M.}

Gredbäck (ej Grebäck eller Grefbäck),
socken i Skaraborgs län, Kåkinds härad. 4,689 har.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>