Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gravis - Gravitation - Gravitera - Gravitet - Gravor, Smäck och gravor - Gravosa - Gravure Desjardins - Gravyr - Gravör - Gray - Gray, Jane - Gray, Stephen - Gray, Thomas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Gravis. Se Grav.
Gravitation (fr. gravitation, af lat. gravis,
tung), den allmänna egenskap hos materien,
till följd af hvilken hvarje molekyl eller
materiell punkt attraherar hvarje annan
i direkt förhållande till sin massa och
i omvändt förhållande till det ömsesidiga
afståndets kvadrat. Denna lag, den allmänna
gravitationslagen, framställes lämpligen
under formen af följande 5 olika satser (jfr
H. Gyldén, "Die grundlehren der astronomie",
1877):
1) Den kraft, med hvilken solen
attraherar de olika planeterna, är omvändt
proportionell mot de respektive afståndens
kvadrater.
2) Hvarje planet attraheras i olika
punkter af sin bana på sådant sätt, att den
attraherande kraften är omvändt proportionell
mot kvadraten på radius vector.
3) Den kraft, som är orsak till kroppars
tyngd vid jordytan, är äfven orsak till månens
banrörelse kring jorden; den förra
kraften förhåller sig till den senare som
kvadraten på månbanans radie till kvadraten
på jordradien.
4} Solen attraherar icke blott planeterna,
utan också alla andra kroppar, hvarhelst dessa
befinna sig, således äfven månen. På samma
sätt attrahera planeterna både hvarandra och
solen i omvändt förhållande till de ömsesidiga
afståndens kvadrater.
5) Den allmänna attraktionskraft, med hvilken
alla kroppar inverka på hvarandra, utgår från
hvarje molekyl och verkar på hvarje molekyl;
frånskiljes en del af en kropp, så verkar
den återstående delen med en mindre kraft än
förut kroppen i sin helhet.
Uppdagandet af
gravitationslagen - säkerligen en af de största
och mest genomgripande upptäckter, som någonsin
blifvit gjorda - tillhör Isaac Newton och
offentliggjordes 1687 i hans verk "Philosophiæ
naturalis principia mathematica". Enär Newtons
undersökning grundade sig på Keplers tre lagar,
kunde man vänta, att dessa skulle i all stränghet
öfverensstämma med gravitationslagen. Så är
emellertid ej förhållandet. Af de tre första
bland ofvan framställda satser följa visserligen
omvändt Keplers lagar som nödvändiga korollarier;
men den fjärde satsen visar, att de Keplerska
ellipserna äro endast approximationer och att
planeternas rörelser i verkligheten ej äro så
enkla, som Keplers lagar gifva vid handen. Detta
styrkes också till fullo af observationerna,
hvilkas nöjaktiga öfverensstämmelse med
teoriens alla detaljer lämnar det bästa
beviset för riktigheten af denna astronomiens
grundprincip. Sin måhända mest glänsande
bekräftelse vann Newtons lag genom upptäckten
af planeten Neptunus (1846), som föranleddes
af Le Verners och Adams’ förutberäkningar
på grund af iakttagna ojämnheter i Uranus’
rörelse. Undersökningarna af de fysiska
dubbelstjärnornas rörelse ha ådagalagt, att
äfven i dessa aflägsna trakter af universum
gravitationslagen med stor sannolikhet fortfar
att ega bestånd; den är, såvidt man f. n. känner,
en allmän naturlag. A. L-n.*
Gravitera (fr. graviter), till följd af
gravitationslag attraheras till en viss punkt;
luta åt, gå till mötes. Se Gravitation.
Gravitet (lat. gravitas), tyngd; värdighet,
högtidligt allvar. - Gravitetisk, högtidligt stel
eller värdig; tillgjordt högtidlig l. värdig.
Gravor, Smäck och gravor. Se Smäck.
Gravosa [-äsa], serbo-kroat. Gruz,
by i Dalmatien, n. om Ragusa, vid en
skyddad bukt af Adriatiska hafvet, hvilken
är tillgänglig för de största fartyg och som
är Ragusas egentliga hamn. 1,046 inv. (1900).
J. F. N.
Gravure Desjardins [gravyr dejardä’]. Se
Kromotypografi.
Gravyr (fr. gravure; se Gravera). 1. Arbete
med ett skärande redskap eller annat mekaniskt
medel i en yta af metall, sten, ben, trä
o. s. v., åsyftande endera att utgöra en
dekoration af själfva ytan (t. ex. å vapen,
guld- och silfversmiden o. d.) äfvensom en för
ett föremåls användning nödvändig beteckning
(å instrument o. d.) eller att tjäna som medel
för bildtryck. - 2. Konstnärligt bildtryck,
kopparstick, etsning, träsnitt och litografi
(se dessa ord). Beteckningen är alltså här
öfverflyttad från den graverade plåten till
aftrycket. Användningen på litografi är
oegentlig. - Som sammansättningsdel förekommer
ordet i benämningar på en del nutida kemigrafiska
metoder och deras produkter, t. ex. fotogravyr
(se Kemigrafi) och Buringravyr (se
Grafstickelblad och Kopparstick). A. L. R.
Gravör. Se Gravera.
Gray [gra], arrondissemangshufvudstad i franska
dep. Haute-Saône, vid vänstra stranden af
Saône. 5,611 inv. (1901), med Arc, på flodens
andra sida, 9,003 inv. Båtbyggeri och åtskilliga
industriella anläggningar. Stadens forna
fästningsverk nedrefvos (1688) af Ludvig XIV.
(J. F. N.)
Gray [gréY], Jane. Se Grey.
Gray [gréY], Stephen, engelsk fysiker,
f. (obekant när) i London, d. 1736, var
led. af Royal society. I "Philosophical
transactions" offentliggjorde han en mängd
värdefulla fysikaliska afhandlingar, berörande
förnämligast optiken och elektricitetsläran:
Microscopical observations and experiments
(1696), On an optical lens of water for
viewing both near and distant objects (1697),
An account of some new electrical experiments
(1720), Several experiments concerning
eleclricity (1731-36) Experiments concerning
the electricity of water (1731) m. fl. Bland
annat upptäckte G. skillnaden mellan elektriska
ledare och isolatoror (se vidare Elektricitet).
(G. IS7.)
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
