Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Graierna - Grain - Grains d´argans - Grains d´Avignon - Grajewo - Grajiska alperna - gral - Grallæ - Grallatores - Gram - Gram - Gram - Gram, Hans - Gram, Frederik Terkel Julius - Gram, Gregers Winther Wulfsberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Graierna (grek. I’ oaîai "de gamla"), grek. myt.,
enligt Hesiodos två, enligt Aischylos tre döttrar
till Forkys (se d. o.) och Keto, voro ifrån
födelsen gråhåriga, hade tillsammans blott en
tand och ett öga, som de i tur och ordning fingo
begagna, och bodde längst västerut i ständig
skymning, nära sina systrar gorgonerna.
Grain [gréVn], eng., en liten engelsk vikt,
gran (jfr d. o.), = 1/20 scruple medicinalvikt
= 1/24 scruple troyvikt = 6,48 cg.; som juvel-
och probervikt = 1/4 karat.
Grains d’argans [gra dargä’], fr., bot. Se
Argania.
Grains d’Avignon [gra davinj!’], fr., bot.,
avignonbär. Se Gulbär.
Grajewo, ryskt spärrfäste i rysk-polska
guvern. Lomza, nära preussiska gränsen,
vid järnvägen Rastenburg-Bia?ystok.
L. W:son M.
Grajiska alperna. Se Alperna, sp. 697.
Gral. Se Graal.
Grallæ, zool. Se Grallatores.
Grallatores 1. Grallæ, zool., fågelordning känd
under namnet Vadare, har vid en mera ingående
morfologisk granskning visat sig omfatta
fågelformer utan omedelbart genetiskt samband,
hvarför vadarna af nyare författare fördelats
på tre ordningar: Ciconiiformes, Storkartade
fåglar, Gruiformes, Tranartade fåglar, och
Chaiidriiformes, Brockfågelartade fåglar. Se
Fåglar, sp. 186. L-e.
Gram [gramm], förkortadt gr. (fr. gramme; af
grek. gramma, egentl, bokstaf; hos de grekiske
läkarna namnet på en skrupel), nominell enhet i
det metriska viktsystemet, lika med 23,5252 korn,
= 0,3 kvintin viktualievikt = 0,287 kvintin
guldvikt = 0,304 kvintin silfvervikt =
16,2 gran (medicinalvikt). Se Metersystemet
och jfr Centigram, Decigram, Hektogram och
Milligram. L. A. F.*
Gram, herrgård i nordvästra Slesvig vid Eibeån,
omkr. 19 km. ö. om Eibe. Under medeltiden låg
2 km. n. v. om den nuv. gården ett befäst
slott G. Det lär ha uppförts 1314 af hertig
Erik II af Sönderjylland och nämnes som en
af de borgar Erland Kalv 1373 öfverlämnade åt
Valdemar Atterdag. Kort därpå öfvergick det som
pant och senare som egendom till Klaus Limbek
och därefter till andra adelssläkter. 1664
köptes G. af Hans Schack, och dennes sonsons
änka lade 1776 G. och granngården Nyböl
till det nyupprättade stamgodset Giesegaard
på Själland. Detta gods tillhör sedan
1820 grefliga ätten Brockenhuus-Schack.
E. Ebg.
Gram, nord. myt., Sigurd Fafnesbanes ryktbara
svärd, förfärdigadt af dvärgen Regen utaf bitarna
till det svärd, som Oden stack in i ätteträdet
som gåfva till Sigurds fader Sigmund. Det var
så skarpt, att när Sigurd höll det i Rhenfloden,
afskar det en ulltapp, som fördes af strömmen
emot svärdseggen. Med samma svärd klöf Sigurd
Regens smidstäd och drap sedermera draken
Fafner. När Sigurd växlat skepnad med Gunnar,
Gjukes son, vid dennes friarfärd till Brynhild
och han på Gunnars vägnar skulle fira bröllop
med henne, drog han svärdet Gram och lade
det mellan sig och Brynhild i brudsängen.
Th. W.*
Gram, Hans, dansk historiker, f. 28 okt. 1685,
d. 19 febr. 1748, var en jylländsk prästson,
blef 1703 student och 1708 magister, var 1711-19
konrektor vid Vor frue skole i Köpenhamn
samt blef 1714 professor vid universitetet i
grekiska (till 1741), 1730 kungl, historiograf
och bibliotekarie, 1731 geheimearkivarie och
1746 etatsråd.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
