Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Goncourt-akademien ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1467
Goniometri-Gonorré
1468
falla in på kristallen, vrider den därpå,
tills den ena af kristallytorna reflekterar
ljusbilden in i den med ett hårkors försedda
observationstuben, afläser den graderade skifvans
ställning i förhållande till den fasta
Fig. 2. Keflexionsgoniometer.
nonicn. vrider därpå, tills den andra
kristallytan reflekterar ljusbilden, och afläser
den graderade skifvans ställoing ånyo. Skillnaden
mellan afläsningarna utgör vinkeln mellan de
bägge kristallytõrnas normaler. - Å vissa
nykonstruktioner af reflexionsgoniometern,
s. k. t e o d o l i t g o n i o m e t r a r,
är kristallen vridbar i två mot hvarandra
vinkelräta riktningar, och kristallytornas läge
i förhållande till hvarandra erhålles genom två
mot hvarandra vinkelräta vinkel-koordinater.
H- B.
Goniometri (se Goniorneter), mat.,
sammanfattningen af de räknelagar och formler,
som gälla för goniometriska eller trigonometriska
funktioner (sin x, cos x, tg x, cotg x, sec x,
cosec x). Jfr Trigonometri.
Go’nionclz, äfven kallad O s o v e t s, befäst
ort i ryska guvern. Grodno på Bobrs vänstra,
behärskande strand och midt emot byn och
järnvägsstationen Osovets. G :s befästningar,
2 fort på hvardera flodstranden, spärra
järnvägsförbindelsen till det 60 km. aflägsna
Bjelostok. L-
W:son M.
Gonne [gå’n-], Christian Friedrich, tysk målare,
f. 1813 i Dresden, professor därstädes 1857. Hans
första arbeten voro genrestycken (Kortspelare,
Konvenanspartiet m. fl.), som gjorde mycken
lycka. Under sin vistelse i Kom målade han
Judaskyssen och beträdde därmed historiemåleriets
område. Som hans bästa verk anses Brännande
minnen (1869, Hamburgs kunsthalle), Lady MacbetJi
(1872), Festmåltid under 1500-talet (1874) och
Konung Johans af Sach-sen porträtt, i Leipzigs
rådhus. G. har skrifvit Flüch-tige blicke in
natur und kunst (1869). (G-g N.)
Gonneville [gånnvi’l], Binot Paulmier de, fransk
sjöfarare, företog 1503-04 en resa omkring
Goda-Hoppsudden och upptäckte ett okändMand,
som antages ha varit Madagaskar. (Portugiserna
besökte denna ö först 1506.) G. medförde därifrån
till Frankrike en infödd konungason, Essomericq,
hvilken han adopterade. En sonsons son till
denne publicerade 1663 en berättelse om G:s resa.
O. E. G. N.*
Gonnor [gånår], de, baron. Se Brissac 2.
Gonoko’ck, en bakterie, som förorsakar gonorré
(se d. o.), uppäcktes 1879 af tysken Neisser
uti var från denna sjukdom. Till formen liknar
den en kaffeböna med en yttre konvex och en inre
rak eller lätt konkav kontur. Två sådana ligga
med de inre sidorna mot hvarandra och bilda
en s. k. diplokcck. Gonokocken färgas lätt med
basiska anilinfärgänmen, t. ex. metylenblått,
och affärgas enligt Gram. I gonorrévaret
ligger den såväl emellan som framför
allt inuti varcellerna. Den kan odlas på
konstgjorda näringssubstrat, t. ex. sexumagar.
F. S-n.
Gono’lobus condurango Triana, bot. Se Mar s-d
en i a.
Gonorré (af grek. gono’rrhoia, sädesflytning)
1. Dröppel, en sjukdom, som framkallas af
en bakterie, gonokocken (se d. o.). Denna
kan växa på vissa slemhinnor, förnämligast
urin- och könsorganens^ äfvensom ögonens
och ändtarmens slemhinnor. Sjukdomen sprides
vanligast genom könsumgänge. Sedan smittan
öfverförts, uppstår efter några dagar, vanligen
2-4, en rodnad och svullnad af slemhinnan med
en riklig varafsöndring, i hvilken gonokocker
finnas. Inflammationen ökas under en eller annan
vecka, hvarefter de inflammatoriska symtomen
småningom aftaga. Hos mannen börjar gonorrén
vanligen i främsta delen af urinröret och
framkallar därvid kittlingar och stickningar,
som snart öfvergå i stark sveda, särskildt vid
urinkastning; samtidigt visar sig en från början
sparsam, sedermera allt rikligare flytning af
tämligen tjockt, gulaktigt var. öfvergår gonorrén
på bakre delen af urinröret f uppstå svåra
och täta trängningar till urinkastning,. jämte
grumlig, ibland blodig urin ("blåskatarr"). Från
urinröret kan gonorrén sprida sig till andra
organ, som stå i direkt samband med detta, och
förorsakar då vanligen en ömmande ansvällning
af dessa. De viktigaste hithörande organen äro
blåskörteln och bitestikeln. Om gonokockerna
satt sig fast på något ställe, där man ej kunnat
komma åt dem med behandling, eller om sjukdomen
icke behandlats, öfvergår den uti ett stadium,
där symtomen i regel äro obetydliga, men trots
detta smittsamma ("kronisk gonorré"). På grund
af den långvariga inflammationen omkring dessa
begränsade härdar kan en svålig förtjockning
af urinrörsväggen med åtföljande förträngning
af urinröret uppstå (striktur). Hos kvinnan
förorsakar gonorrén i allmänhet betydligt mildare
symtom. I urinröret och de s. k. Bartholinska
körtlarna förorsakar den en inflammation med
varig flytning. Angriper den lif-modern, blir
följden äfven här en riklig varig flytning. (En
till utseendet liknande flytning förekommer hos
kvinnan ofta på grund af andra orsaAer, hvarför
endast den mikroskopiska undersökningenkan af
göra dess natur.) Från lifrnodern kan sjukdomen
öfvergå till äggledarna, äggstockarna äfvensom
angränsande delar af bukhinnan och framkallar
då värk och ömhet i dessa trakter. Af liknande
orsaker som hos mannen kan gonorrén hos kvinnan
öfvergå i ett kroniskt stadium med obetydliga,
men smittsamma symtom. Som rester efter
genomgångna gonorroiska inflammationer kvarstå
ofta långvariga, och svåra underlifslidanden. -
Gonokockerna kunna vidare angripa ögonen;
härvid uppstår en ytterst häftig inflammation,
som ofta medför nedsättning eller total förlust
af synförmågan. Omkr. 20 proc. af å blindinstitut
vårdade ha på så sätt fått sina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
