Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 9. Fruktodling - Gossensass / 1451-1452 (1908) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Goltz ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

brorson, tysk fysiolog, f. 14 aug. 1834 i Posen,
d. 4 maj 1902 i Strassburg, var professor i
fysiologi i Halle 1870–72 och i Strassburg

1872–1900, då han tog afsked. G. var en af
1800-talets originellaste fysiologer och har
genom sina undersökningar i väsentlig grad
belyst de områden af vetenskapen, som han
bearbetat. Till hans viktigaste arbeten höra:
Ueber den tonus der gefässe (i Virchows archiv 1864),
där han ådagalägger betydelsen af blodkärlens
nerver för blodets normala rörelse,
Beiträge zur lehre von den funktionen der nervencentren des frosches (1869),
som innehåller viktiga rön angående det
centrala nervsystemets förrättningar,
Ueber die physiologische bedeutung der bogengänge des ohrlabyrintes (Pflügers archiv 1870),
där G. framgångsrikt fortsatte Flourens’
undersökningar öfver samma fråga. Från midten
af 1870-talet egnade G. sitt vetenskapliga
intresse nästan uteslutande åt studiet af stora
hjärnans fysiologi och offentliggjorde 1876–99
i Pflügers archiv en lång serie afhandlingar
därom, af hvilka de fyra första samlade
utgåfvos under titeln
Ueber die verrichtungen des grosshirns (1881).
De utöfvade ett mycket betydande inflytande på
utvecklingen af denna del af fysiologien. Slutligen
må också nämnas G:s ytterst märkliga undersökningar
öfver ryggmärgens förrättningar (Pflügers archiv 1873, 1896).

1. ^{R–n B.} 2. ^{R. T–dt.}

Goltz, von der,
en talrik, i Preussen och Nederländerna bosatt,
dels greflig, dels friherrlig släkt, af hvars
medlemmar många beklädt viktiga poster i den
preussiska förvaltningen. Jfr F. v. d. G.,
"Nachrichten über die familie v. d. G." (1886).

1. August Friedrich Ferdinand,
grefve v. d. G., preussisk statsman, f. 1765,
d. 1832, var sändebud i Polen, Danmark, Sverige
och Ryssland, bevistade som Preussens fullmäktig
kongressen i Erfurt 1808 och slöt 1812 fördragen
med Frankrike.

2. Karl Friedrich, grefve v. d. G.,
f. 1815, d. 1901, inträdde 1832 i hären,
stred 1844–45 under Bugeaud i Algeriet och
förde 1870 gardeskavalleridivisionen i slagen
vid Gravelotte och Sedan. 1875 vardt G.
general af kavalleriet.

3. Robert Heinrich Ludwig, grefve
v. d. G., den föregåendes broder, tysk diplomat,
f. 1817 i Paris, d. 1869 i Charlottenburg,
efterträdde Bismarck 1862 som preussiskt sändebud
i Petersburg samt var sedan 1863 preussiskt
och från jan. 1868 till sin död nordtyskt
sändebud i Paris, hvarest han med skicklighet
arbetade i den tyska politikens intresse.

4. Hermann, friherre v. d. G., tysk
protestantisk teolog, f. 1835, d. 1907, var
först legationspredikant i Rom och vardt sedan
professor i dogmatik i Basel 1870, i Bonn
1873 samt i Berlin 1876, där han tillika var
prost och sedan 1892 prästerlig vicepresident
i det evangeliska öfverkyrkorådet. Bland
G:s skrifter kunna nämnas
Die christlichen grundwahrheiten (1873),
Die grenzen der lehrfreiheit (s. å.)

och den postuma
Grundlagen der christlichen socialethik (1908).

5. Theodor Alexander Ludwig Georg,
friherre v. d. G., tysk författare i
landtbruksvetenskapen, f. 1836 i Koblenz,
d. 1905, vardt efter en grundlig teoretisk och
praktisk utbildning 1869 professor i
landthushållning i Königsberg och 1876
föreståndare för det där nyinrättade
landtbruksinstitutet, mottog 1885 motsvarande
tjänster vid universitetet i Jena och var sedan
1896 professor vid universitetet i Bonn och
föreståndare för landtbruksakademien i
Poppelsdorf. G. intresserade sig i synnerhet
för jordbruksekonomiska frågor och är den
förnämste af Tysklands nutida författare på
detta område. G. utgaf bl. a.
Beitrag zur geschichte der entwickelung der ländlichen arbeiterverhältnisse im nordöstlichen Deutschland (1863),
Ländliche arbeiterwohnungen (1865, prisskrift),
Die landwirtschaftliche buchführung (1866; 9:e uppl. 1903; "Enkelt och dubbelt landtbruksbokhålleri", 1889),
Die heutigen aufgaben des landwirtschaftlichen gewerbes und seiner wissenschaft (1870),
Die ländliche arbeiterfrage und ihre lösung (1872; 2:a uppl. 1874) och
Die sociale bedeutung des gesindewesens (1873),
Die lage der ländlichen arbeiter im deutschen reich (1875, i förening med Ritter och v. Langsdorff),
Landwirtschaftliche taxationslehre (2 bd, 1880–82; 3:e uppl. 1903),
Handbuch der landwirtschaftlichen betriebslehre (1886; 3:e uppl. 1905),
Die agrarischen aufgaben der gegenwart (1894),
Agrarwesen und agrarpolitik (1899; 2:a uppl. 1904),
Geschichte der deutschen landwirtschaft (2 bd, 1902–03),
Leitfaden der landwirtschaftlichen betriebslehre (1897) och
den i förening med andra utgifna "Handbuch der
gesammten landwirtschaft" (3 bd, 1888–90). På
svenska finnes ytterligare "Kyrkans uppgifter
gentemot arbetareståndet i stad och på land" (1899).

6. Colmar, friherre v. d. G., tysk militär
och författare, f. 1843, inträdde i preussisk
krigstjänst 1861, deltog i fransk-tyska kriget i
2:a tyska arméns generalstab, inträdde efter
krigets slut som kapten vid generalstaben
och var äfven lärare vid krigsskolan. 1883
mottog han som major uppdraget att deltaga
i ombildningen af Turkiets krigsväsen,
trädde i turkisk tjänst, blef pascha och
lyckades genom träget arbete bringa den turkiska
generalstaben och den militära undervisningen
till en ganska hög ståndpunkt. 1895 återvände
G. till tyska armén som generallöjtnant och
divisionschef, ställdes 1898 i spetsen för
ingenjörkåren och 1902 som general för
1:a armékåren, hvilken han lämnade 1907,
då han blef generalinspektör. 1896 vardt han
led. af svenska Krigsvet. akad. och 1903 filos.
hedersdoktor i Königsberg. G. har utvecklat en
ovanligt stor och lycklig militärlitterär verksamhet;
bland hans förnämsta arbeten må nämnas
Die operationen der II. armee (1873),
Die sieben tage von Le Mans (1874),
Die operationen der II. armee an der Loire (1875),
Léon Gambetta und seine armeen (1877),
Rossbach und Jena (1883, ny tillökad upplaga 1906),
Das volk in waffen (s. å.; 5:e uppl. 1899; "Ett folk i vapen", 1901),
Kriegführung (1895; 2:a uppl. 1901),
Der thessalische krieg und die türkische armee (1898) och
Von Jena bis Preussisch-Eylau (1907).

4. ^{N. S.} 5. (^{H. J. Dft.}) 6. ^{C. O. N.}

Goltzius [gå’l-], Hendrick, holländsk koppar-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>