Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Golf ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1445
Golius-Gollmick
1446
"Lettresurl’athéisme"
(1785). SeKaterkamp/’Denk-würdigkeiten" (1828),
furstinnan G :s "Briefwechsel und tagebücher"
(3 bd, 1874-76) och Galland, "Die fürstin G. und
ihre freunde" (1880). - 5. D m i t r i j D m
i t r i j e v i t j G., den föregåendes son,
missionär, f. 1770, d. 1840, öfvergick 1778 till
katolicismen och antog namnet pater Augustin
Smit, flyttade 1792 till Förenta staterna,
där han grundlade en katolsk koloni Loretto i
Pennsylvania och offrade hela sin förmögenhet
för religiösa syften. Efter honom uppkallades
järnvägsstationen Galitzin, belägen vid en tunnel
i Alleghanybergen. Han författade A defence
of catholic principles (1870) och A letter
to a protestant friend ön the Holy Scriptures
(s. å.). Jfr "Un missionaire russe en Amérique"
(1856).
- 6. DmitrijVladimirovitjG.,f. 1771, d. 1844 i
Paris, deltog med utmärkelse i fälttågen 1806-07
och 1812-14 och var sedan 1820 generalguvernör i
Moskva, där han under koleratiden 1831 och vid
flera andra tillfällen utmärkte sig genom
sin oförtrutna verksamhet i stadens intresse.
- 7. Emmanuil Michajlovitj G. (Galitzin
e), f. 1805 i Paris, d. 1853, författade på
franska många arbeten om Ryssland, däribland
Le Nord de la Sibérie (1843), Ivan Nikitenco,
le conteur russe, f allés et légendes (1843,
ny uppl. 1846), La Finlande (1852) samt det
postuma arbetet La Russie du XVII:e siëcle
dans ses rapports avec l’Europe occidentale
(1855). - 8. Nikolaj Sergjeje-vi t j G.,
militärskriftställare, f. 1809, d. 1892,
deltog i fälttågen 1828-29 och 1830-31 och
var under Krimkriget generalkvartermästare
vid mellersta armékåren. Han tjänstgjorde
på 1840-talet som professor i strategi och
krigshistoria vid Krigsakademien i Petersburg,
blef 1867 ständig ledamot af generalstabens
krigsvetenskapliga kommitté och pensionerades
1880. G. redigerade några år militärtidningen
"Kusskij invalid" och åtskilliga publikationer
af generalstaben. En frukt af mångårigt arbete
var hans allmänna krigshistoria, Vseobstjaja
vojennaja istorija (1872-78), som i utdrag
utgifvits på svenska ("Allmän krigshistoria", 5
dlr, 1875-87). Behandlingen af Gustaf II Adolfs
fälttåg förskaffade honom 1876 ledamotskap af
svenska Krigsvet.-akad.
- 9. Avgustin Petrovitj G., katolsk
skriftställare i Paris, f. 1824, d. 1875,
författade de polemiska religionsskrifterna
L’église russe est-elle libre? (1861) och
L’église gréco-russe (s. å.), Déscription de
rUkraine (1861) och den historiska
memoarsamlingen La Russie au XVIII:me
siécle, mémoires inédits sur le r egne de
Pierre le Grand, Catherine I et Pierre II
(1863). Dessutom utgaf han Histoire des
particularités de la rébellion de Stenko
Rasin contre le grand Duc de Moscovie (1856),
en öfv. af en handskrift, som författats af
en engelsk köpman i Archangelsk 1671. - 10.
Dmitrij Petrovitj G., romanförfattare, f.
1860, inträdde efter studier vid Alexandrovska
lyceet i statstjänst, där han avancerade till
adjoint hos statssekreteraren i riksrådet.
Efter en poetisk debut 1879 väckte han uppseende
genom sina 1885 publicerade skisser
Ubogie i narjadnyje (Stackare och eleganter)
och romanen Tenor. Under pseudonymen M u r a v
l i n har G. blifvit en af de mest
populäre romanförfattarna i de ryska salongerna.
Hans många romaner, som skildra företrädesvis
det byråkratiska hufvudstadslifvet, utmärka
sig ej för djupare karak-
tärsteckning, men lämna intressanta bidrag till
sedeskildringen af den ryska aristokratiens
dege-nerering och äro skrifna på ett elegant,
ledigt språk. - I svensk öfversättning föreligga:
"Pangar" (1890), "Brudgummen" (1891 i "Idun") och
"Utan kärlek" (1896). l-4 o. 6 (M. G. S.) 5,7-10
A-d J.
Golius [gå-], Jacob, holländsk orientalist,
f. 1596, d. 1667, besökte flera gånger
Orienten, blef 1624 Erpenius’ efterträdare
som professor i österländska språk i Leiden
och därjämte 1629 professor i matematik,
skref bl. a. Lexicon arabico-latinum (1653).
(K.V. Z.)
Golkonda. Se G o l c o n d a.
Goll [gåll], Jaroslav, tjechisk historiker
och skald, f. 1846, blef filos. doktor i Prag
1870, studerade i Göttingen under ledning
af Waitz och var ett år sekreterare hos
historikern G. Bancroft. Efter hemkomsten var
han 1874-80 lärare vid Prags handelsakademi,
blef 1875 docent i historia vid Prags tjechiska
universitet, 1880 e. o. och 1885 ord. professor
i historia. Bland G :s många historiska skrifter
märkas Pfispëvky k zivotopisu Komenského (1874,
Bidrag till Comenius’ biografi), Pomery evropské
po bitvë na Bilë Hor e (1875, Europeiska
förhållanden efter slaget på Hvita berget),
Ueber Mannsfeld i. j. 1624 (1875), Der vertrag
von Alt-Ranstaedt, Oesterreich und Schweden
1706-07 (1879). Grundliga forskningar rörande
husitkrigen och de följande religionsrörelserna
i Böhmen ha gjort honom till auktoritet på detta
område. Hit höra arbetena Der böhmische text des
brüderkatechismus (1877), Roky-canovd postilla
(1879), Jak Luther soudil o Husovi (1880, Huru
Luther berömde Hus), Petr Chelöicky a spisy jeho
(1883, P. Ch. och hans skrifter), Quellen und
untersuchungen zur geschichte der böhmischen
Brüder (1878, 82), Nové spisy o Valdenskych
(1888, Valdenserna i medeltiden), Dvë kroniky
o Janu 2izkovi (1878, Två krönikor om Zizka)
m. fl. 1895 grundlade G. tidskriften "Cesky
casopis historicky". Som lärare har G. utöfvat
ett stort inflytande på den studerande ungdomen
i Böhmen. - I yngre år bekant med Hålek och
Neruda, har G. äfven varit poetiskt verksam,
företrädesvis som öfversättare (utdrag af
Mickiewicz’ "Herr Tadeusz" och af Baudelaire)
samt utgaf 1874 ett häfte originaldikter.
A-d J.
Gollancz [gå’länks], Israel, engelsk filolog,
f. 1864 i London, var 1888-96 lecturer i
Cambridge och är sedan 1903 professor i engelsk
filologi vid King’s college, London, samt utsågs
till sekreterare vid den 1901 bildade Brittiska
akademien. G. har varit verksam särskildt
som utgifvare ("Pearl" 1891, "Cynewulf’s
Christ" 1892, en Shakspereupp-laga 1894-96,
"The Exeter book of anglo-saxon poetry" 1895,
"The parliament of the three ages" 1893, "The
love-letters of Dorothy Osborne to sir W. Temple"
1903) och skrifvit Hamlet in Iceland (1898).
Golling [gå’ll-], by i Salzburg, vid Salzach,
476 m. ö. h. Luftkurort med naturskönt läge.
Ln.
Gollmick [gå’ll-], Karl, tysk musiker, f. 1796
i Dessau, d. 1866 i Frankfurt am Main, var där
från 1817 språklärare och körrepetitör. Utom
sånger och pianostycken skref han en mängd
musikteoretiska uppsatser och böcker, såsom
Kritische terminologie fur musiker und
musikjreunde (1833, 2:a uppl. 1839; "Carl
Gollmick’s kritiska terminologi för vänner af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
