- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 9. Fruktodling - Gossensass /
1275-1276

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Glas ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

torf, begagnar man täckta pottor för att skydda
glasmassan för oförbränd rök eller med lågan
följande

illustration placeholder

Fig. 1. Glasdeglar.



kol- och askpartiklar; användes åter ved eller
gas till bränsle, så begagnas öppna deglar
(se fig.).

illustration placeholder

Fig. 2. Glasugn för stenkolseldning. Genomskärning.



I de äldre runda ugnarna sker eldningen med
fast bränsle på en rost; men numera
begagnar man

illustration placeholder

Fig. 3. Glasugn för stenkolseldning. Plan.



allmänt generatorgas (se d. o.) till bränsle
och använder därvid regenerativt system (se
Regenerator) för att så mycket som
möjligt tillgodogöra
bränslets värmeeffekt. Figurerna 2 o. 3 angifva
i genomskärning och plan utseendet af en
glasugn för stenkolseldning. De 10 deglarna
äro uppställda med mynningarna riktade mot
arbetsöppningarna, genom hvilka deglarna
beskickas och färdig glasmassa uttages. Den
i midten befintliga rosten öfver det stora
askrummet påeldas genom D. Lågan slår upp mot
hvalfvet E. Genom FF afgå rökgaserna. Under
senare åren har man, i synnerhet för
buteljtillverkning, men äfven för finare hål-
och taffelglas, börjat använda glasugnar utan
deglar, s. k. vannugnar, i hvilka glasmassan
smältes på ugnens botten, hvarigenom vinnes en
ganska stor bränslebesparing. Fig. 4 o. 5 visa
i plan och genomskärning en Siemens’ vannugn med
regeneratorer. Vannorna W, W1, W2 beskickas genom
öppningarna o, o1, o2 med glassatsen. Generatorerna
R befinna

illustration placeholder

Fig. 4. Siemens’ vannugn. Plan.



sig under ugnen (se Regenerator). Gas och
luft passera ut och in genom a1 och a2. Genom
luftkanalerna k, k1, k2 kylas bottnen och
väggarna. Arbetsöppningarna äro belägna vid
d. Nyare vannugnar ha inga regeneratorer,
utan i stället rekuperatorer (se d. o.). –
Tillverkningen af deglarna är ett mycket
fordrande arbete, som ofta utföres vid
glasbruket och som naturligtvis fordrar sin
särskilda verkstad, torkrum och brännugn. På
valet och behandlingen af den eldfasta leran
ligger mycken vikt. – Då den för glasberedningen
afsedda glassatsen utom af fint pulveriserad
kvarts eller kvartssand och glasskärfvor består
af soda, glaubersalt, pottaska, blyglete,
salpeter o. s. v., måste under smältningen
i pottorna försiggå en kemisk process, för
hvars genomförande det är nödigt att höja
temperaturen så mycket, att glasmassan blir
tunnflytande. Därigenom beredes tillfälle åt
kolsyran att bortgå och åt de bildade främmande
salterna att uppstiga till ytan samt åt tyngre
beståndsdelar att sjunka till bottnen. De
till ytan uppstigande salterna, hvilka efter
afsvalning bilda en porös kristallinisk massa,
kallad glasgalla, afskummas flitigt med
en järnsked. Denna operation kallas luttring. –
Förr brukade man i en särskild ugn, den
s. k. frittugnen, uppvärma råmaterialen för
glasmassan ända

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:46:22 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbi/0660.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free