Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 9. Fruktodling - Gossensass / 1177-1178 (1908) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Giller ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

annan fastighet och 20,700 kr. å frälseräntor,
samt 102 149/360 mtl, tax. till 1,967,900 kr.,
hvaraf 83,900 kr. å annan fastighet och 7,100
kr. å frälseräntor, inom Husby-Långhundra,
Gottröra, Hökhufvuds, Almunge, Knutby, Bladåkers
och Fasterna (Rånäs f. d. bruk) socknar i
Stockholms län.

Gimo herrgård.

Hufvudbyggnaden (se fig.) är uppförd af sten med
två flyglar i samma plan. Vackra parker
och trädgårdar, en täck insjö med holmar,
gamla skogar m. m. bidraga till platsens
fägring. Vid G. finnas 1 masugn och 3
vallonfärskningshärdar, med en tillverkning 1906
af 4,390 ton smidestackjärn, 66 t. gjutgods,
60 t. smältstycken, nära 80 t. stångjärn och
stål samt 83,000 hl. träkol, vidare tegelbruk,
ångsåg, ångkvarn och mejeri. Antalet arbetare
vid bruket var 69. 1375–76 nämnes Gimmu, då
bondby. 1615 anlades där af Hans Sifversson på
kronans bekostnad hyttor, hvilka jämte gården
1627 bortarrenderades och 1643 såldes till
Louis de Geer, hvilken där anlade ett större
järnbruk. G. kvarstannade inom hans släkt till
1756, då det såldes till J. Jennings och R.
Finlay, hvilka 1764 sålde det till J. H. Le
Febure. Efter hans son bergsrådet J. Le
Febure-Lillienberg öfvergick det 1806 till
släkten Reuterskiöld, som 1893 bildade Gimo
bruks aktiebolag. – Rånäs, hvars bruksprivilegier
äro af 1774, tillhörde riksmarsken Karl Ulfsson
till Tofta och såldes af honom 1388 till Uppsala
ärkebiskopsstol; det inköptes 1559 af Gabriel
Kristiernsson Oxenstierna och lades under Mörby
i samma socken. Detta vid Skedvikens
västra strand belägna gods, som under 1400-talet
tillhörde en ätt, hvars medlemmar ofta buro
namnet Slavika, öfvergick mot medeltidens slut
genom gifte till släkten Oxenstierna. – Å Mörby
uppförde Gabriel Oxenstierna ett väldigt slott
i flera våningar, som torde varit den stoltaste
adelsborgen i Uppland på 1500-talet. Efter
en eldsvåda fick det förfalla (det var 1740
obeboeligt), och nu återstå endast de nedre
delarna af ett rundt torn och några partier
af murarna. Till trädgården och djurgården
uppgjorde O. Rudbeck d. ä. ritningarna. 1674
köptes Rånäs af hofmarskalken J. V. Lützow,
hvilken bebyggde det som säteri. Rånäs och
godset Mörby inköptes 1704 af Magnus Stenbock,
hvars arfvingar 1729 sålde Mörby gods till
kanslipresidenten Arvid Horn, som förut var egare
af Mörby slott (hvilket Oxenstiernska släkten
haft kvar till 1728). Rånäs öfvertogs 1734 af
lagmannen grefve G. L. Stenbock, hvilken genom
gifte jämväl erhöll Mörby slott och gods. 1772
såldes egendomarna till bergsrådet Jean Le
Febure, egare af G., med hvilket de sedan varit
förenade. Till Rånäs är sedan några år tillbaka
Stockholms läns landtbruksskola förlagd.

Gimp [gi’mp], fisk., eng., ett slags
metrefstafsar, bestående af grof silkestråd,
omspunnen af finare metalltråd. De äro afsedda
för fiske af gädda och andra fiskar, hvilka
lätt afbita vanliga tråd- eller garntafsar.
F. T-m.

Gimsö kloster (fno. Gymseyjar klaustr, nu Gjemsö
kloster), beläget på Klosterö, i närheten af
Skien, i Norge, stiftades omkr. 1110 för nunnor
af benediktinorden. Klostret förvärfvade
dels genom köp, dels genom gåfvor betydliga
jordagods. Nunnorna drefvo en vidsträckt handel,
som var en nagel i ögat på borgarna i köpstaden
Skiðan (Skien). Dessa utverkade därför hos
konung Håkan VI och hans fader, konung Magnus
Eriksson, ett förbud för G. att idka köpenskap
med något annat än det, som var nödvändigt för
nunnornas underhåll. Redan under Kristian II:s
regering (1513–23) blef klostret sekulariseradt,
och dess egendomar lämnades som län först åt
Diderik Villumssön Tolder samt därefter åt
Ivar Jenssön Järnskjäg. Efter reformationen
lät konung Kristian III (1534–59) anlägga en
masugn vid G., men sedan både klosterbyggnaderna
och kyrkan nedbrunnit (1546), blef det lagdt
under Bratsbergs gård. G:s hufvudgård var en tid
residens för länsherrarna i Bratsberg. Det såldes
1662 till generallöjtnanten J. Bielke. Hvarje
spår af klostret är för länge sedan försvunnet.
O. A. Ö.

Gimån, Ljungans största tillflöde, i Jämtland
och Medelpad, utgör aflopp för de många sjöar,
som ligga i sydöstra Jämtland, Locknesjön
(327,7 m. ö. h.), Pånsjön (321 m. ö. h.),
Bodsjön, Brehångsjön, Anvikssjön, Sundsjön
(304 m. ö. h.) och Refsundsjön (288 m. ö. h.),
i storlek den andra af Jämtlands sjöar, ehuru
större delen däraf upptages af ön Ammern. Från
Refsundsjön flyter G. österut genom flera mindre
sjöar (Grötingen, Idsjön, Hemsjön) till Holmsjön
(201 m. ö. h.), ej långt från Indalsälfven,
men tar där sydlig riktning genom sjön Leringen
(195 m. ö. h.) samt förenar sig med Ljungan vid
Torpshammar. Vattendragets längd är omkr. 170 km.
Wbg.

Gin [djinn], detsamma som Djinn (se d. o.).

Gin [***], eng. (fr. genièvre, af
lat. juniperus, en), enbärsbrännvin. Se Brännvin,
sp. 427, och En, sp. 501.

Gin, Ginning machine [***],
eng. Se Egrenermaskin.

Gina, sjöv., hissverk, bestående af ett
3- och ett 2-skifveblock eller ock af två
block med flera skifvor samt ett tåg eller en
kätting, "löpare", skuren genom dessa block.
O. E. G. N.*

Ginæa (Ginea). Se En-Gannim och
Djenin.

Ginaner, folkstam i distrikten Abra, Saltan och
Bontok i norra Luzon (Filippinerna), af samma
härstamning som igorroterna och hufvudjägare
liksom dessa. Jfr Asiatiska kulturföremål,
pl. II, n:r 11.

Ginbalk (fr. barre), her., mellersta fältet i en
sköld mellan två skuror, dragna från öfre vänstra
till nedre högra hörnet (i heraldisk bemärkelse).

Ginbalk.

Gindely [gi’-], Anton, tysk historiker, f. 1829
i Prag, d. där 1892, sedan 1862 professor i
historia i Prag och arkivarie

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>