Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 9. Fruktodling - Gossensass / 1161-1162 (1908) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gill ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

som målare. G. skref också poesi
och författade ett par teaterstycken.
(G-g N.)

Gill [gi’l], David, skotsk astronom, f. 12 juni
1843 i Aberdeen, inträdde 1862 i sin faders
affär, men sysselsatte sig med astronomiska
undersökningar, var 1873–76 fäst vid det
af lord Lindsay upprättade observatoriet i
Dunecht och 1879–1906 direktor för det stora
observatoriet i Kapstaden. G. har utöfvat
en ovanligt omfattande och betydelsefull
verksamhet inom olika grenar af den praktiska
astronomien och geodesien. 1874 gjorde han
på Mauritius observationer å Venuspassagen
för bestämning af solparallaxen. För samma
ändamål utförde han å Ascension observationer
å planeten Mars vid dess opposition 1877, för
hvilket arbete honom 1882 tilldelades Royal
astronomical societys guldmedalj. Äfvenledes
för en noggrann bestämning af solparallaxen
har han organiserat en samverkan mellan flera
observatorier för heliometerobservationer
å småplaneter. Tillsammans med Elkin (se
denne) och andra har han utfört noggranna
bestämningar af stjärnparallaxer genom
heliometermätningar. Tillsammans med
J. C. Kapteijn (se denne) utförde han
1885-90 det stora arbetet Cape photographic
durchmusterung for the equinox 1875 (3 bd,
1896-1900), innefattande på fotografisk väg
åstadkomna bestämningar af orterna för nära en
half million stjärnor t. o. m. storleksklassen
9,5 från 18° sydlig deklination till södra
himmelspolen. Han har äfven deltagit i det stora
internationella fotografiska kartläggningsarbetet
öfver stjärnhimmeln m. m. 1875 utförde G. en
basmätning i Egypten; han organiserade och ledde
den geodetiska uppmätningen af Syd-Afrika,
verkställde en stor mängd geografiska
längdbestämningar m. m. – Bland G :s många
arbeten märkas, utom ofvannämnda, särskildt
A determination of the solar parallax and mass
of the moon from heliometer observations of
the minor planets Iris, Victoria and Sappho,
made in the years 1888 and 1889 (2 bd, 1896,
1897), Researches on stellar parallax made
with the Cape heliometer (1900), Results of
meridian observations of stars made at the royal
observatory, Cape of Good Hope (7 bd, 1891–1906),
stjärnkataloger för ekvinoktierna 1885,0,
1890,0 och 1900,0, grundade på ofvannämnda
meridianobservationer, Report on the geodetic
survey of South-Africa (1896–1901). Han har
utgifvit "Annals of the royal observatory, Cape
of Good Hope" m. fl. publikationer utgångna från
Kapobservatoriet.
B-d.

[Porträtt; ingen bildtext]

Gill [gi’l], William John,
engelsk upptäcktsresande, f. 1843 i Indien,
d. 1881, tjänade 1864–73 som ingenjörofficer
i Indien, besökte 1873 (med Baker pascha)
norra Persien och ryska gränsområdet samt reste
1877-78 genom södra Kina i riktning från Shanghai
till Bhamo i öfre Burma. Vid utbrottet af det
engelsk-egyptiska kriget fick han uppdrag att
skydda Sueskanalen mot beduinerna och blef
därunder öfverfallen och mördad.

Gillberg. 1. Härad i Värmlands län, ingår i
Södersysslets domsaga och fögderi samt omfattar
socknarna Gillberga, Långserud, Stafnäs, Högerud,
Glafva, Värmskog, Svanskog. 1,268 kvkm. 14,930
inv. (1907). – 2. Kontrakt i Karlstads stift,
omfattar de fyra pastoraten Gillberga och
Långserud; Kila, Tveta och Svanskog; Stafnäs,
Värmskog och Högerud; Glafva. 1,507 kvkm. 18,060
inv. (1907).

Gillberg. 1. Jakob G., kopparstickare, f. 1724
i Värmland, d. 15 okt. 1793 i Stockholm,
vistades 1746–48 som student i Uppsala och
ingick snart vid Fortifikationsstaten, där han
1752 blef konduktör och 1757 löjtnant. 1749
började han studera teckning och sedermera
äfven gravyr. Hans första gravyrer, några
porträtt från 1751 och följande år, äro ej
märkvärdiga; möjligen äro de utförda under
handledning af Bergqvist. 1755 afreste G. till
Paris med offentligt understöd. Där studerade
han den högre streckgravyren, företrädesvis
under Laurent Cars, och vinnlade sig äfven
om det då nyss i bruk komna crayonmaneret
samt om raderingskonsten. I Paris studerade
han äfven vid konstakademien. G. återkom
1758 till fäderneslandet och vann anseende
som skicklig kopparstickare och etsare. Han
inrättade en undervisningsanstalt för denna
konst. Då Adelcrantz 1768 ånyo upplifvade
Målar- och bildhuggarakademien, blef G. led. af
densamma och samtidigt utnämnd till professor
i teckning (fullmakt 1773) med bibehållande af
sin befattning vid Fortifikationsstaten. Han
fortfor under dessa år att utgifva en del större
konstblad, i synnerhet porträtt. Från 1780 togs
hans tid hufvudsakligast i anspråk för gravyrerna
till Skådepenningar öfver de förnämsta händelser,
som tillhöra konung Gustaf III:s historia,
ett storartadt företag, som stod under ledning
af Fr. Sparre och fortsattes till inemot seklets
slut, men aldrig blef fulländadt. Till biträde
därvid hade han mot slutet sin elev Heland,
som sedan öfvertog verket. De utförde 187 blad.

[Porträtt; ingen bildtext]

G:s arbeten äro många och delvis utmärkta. Från
skedet före Paristiden härröra ganska
många porträtt, bland hvilka Adolf Fredrik,
Lovisa Ulrika (1754) och Ol. Estenberg, samt
den sällsynta karikatyren öfver "risbastugan"
(1755) och bokillustrationer. I Paris utförde han
bilder i crayonmaner, såsom sitt eget porträtt
(1758) och faksimiler efter handteckningar
af Parrocel m. m. Bland hans senare arbeten
må nämnas flera landskap, delvis efter egen
komposition, Le berger content (1768) och Le
berger fatigué (1770), båda efter Hemskerk,
Dockorna i Karlskrona (3 blad), figurbladen
Neptune et Amphitrite, efter Natoire (1765), hans
förnämsta arbete i denna väg, Konungens ankomst
till Loka 1762, efter Aug. Ehrensvärd (1766),
m. fl. Men mest framstående äro porträtten, i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>