Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gibson ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1125
Giddings- Giech
1126
utnämnd till amerikansk generalkonsul i
Canada. Postumt utkom The rebellion, its authors
and causes (1864), en af G. författad memoarlik
skildring af antislafveristriden i kongressen.
V. S-g.
Giddings [gi’digs], Franklin Henry,
nordamerikansk sociolog, f. 1855
i Connecticut, egnade sig först åt
journalistiken, vardt längre fram lärare vid
den kvinnliga högskolan Bryn Mawr college i
Pennsylvania och är sedan 1894 professor i
sociologi vid Columbiauniversitetet. G. har
utöfvat en mycket liflig och uppmärksammad
författarverksamhet. Hans arbeten äro utmärkta
af vissa originella synpunkter samt ännu mer af
en medryckande stil och en ärlig hänförelse
för det sociala framåtskridandet. Bland
hans böcker märkas The modern distributive
process (tills, med J. B. Clark, 1888), The
theory of sociology (1894), The principles of
sociology (1896, öfv. till flera europeiska
språk samt till hebreiska och japanska),
The theory of sozialization (1897), The
elements of sociology (1898), Democracy and
empire (1900), Inductive sociology (1901),
Descriptive and historical sociology (1906).
E. H. T.
Gide [jid], Charles, fransk nationalekonom,
i. 1847, blef 1874 professor i Bordeaux,
1880 i Montpellier och 1898 i Paris. Ehuru
icke utmärkt genom större vetenskapligt djup
eller originalitet, har G. likväl kommit
att intaga en betydande plats i den nutida
nationalekonomiska vetenskapen i Frankrike. Han
är nämligen en af de förste, som i detta land,
där den klassiska nationalekonomiska skolans
åskådning alltjämt är förhärskande inom den
vetenskapliga världen, framtr.ädt som motståndare
till denna skolas uppfattning och som förkämpe
för de nationalekonomiska strömningar af
företrädesvis tyskt och österrikiskt ursprung,
som numera i flera länder i öfvervägande
grad prägla uppfattningen i nationalekonomiska
ting. G. ställer sig följaktligen icke afvisande
mot statens ingripande i det ekonomiska lifvet,
utan förordar tvärtom bl. a. en kraftig
socialpolitik. För att erhålla ett språkrör
för sina idéer uppsatte G. jämte liktänkande
1887 tidskriften "Eevue d’économie politique",
som innehållit en mängd artiklar af hans
penna. Lejonparten af G :s intresse har egnats
åt de kooperativa idéerna och sträfvandena,
som han behandlat i flera afhandlingar och
ströskrifter. G :s skriftställarskap utmärker
sig främst genom framställningens elegans och
klarhet, egenskaper, som särskildt framträda
i hans handbok Priricipes d’économie politique
(1883; många uppl.), som öfversatts till flera
språk, bl. a. svenska ("Nationalekonomiens
grunddrag", Helsingfors, 1897-99; 2:a
uppl. 1902). J. B. N.
Gide [jid], André, fransk författare, f. 1869
i Paris, har författat ironiska romaner och
noveller (Le voyage d’Urien, 1893, Paludes, 1895,
Les nourritures terreslres, 1897, Le traité du
Narcisse, 1899, Le Prométhée mal enchainé, s. å.,
och L’im-moraiiste, 1903), kritiker och dramer
(Philoctëte, 1890, Saül och Le roi Candaule,
1898), som uppförts af L’oeuvres trupp.
Gidekroken, kronopark i Vilhelmina socken
och revir, Västerbottens län, afsatt genom
K. M:ts befallningshafvandes utslag 13
mars 1886 af öfverloppsmarken n:r 13 och
enl. Kammarkollegii förklaring 13 okt. 1891
benämnd n:r 1 Gidekroken. Areal 2,148 har.
G. Sch.
Gidel [jidä’l], Charles Antoine, fransk
litteraturhistoriker, f. 1827, d. 1899,
egnade sig åt lärarkallet och förestod flera
lyceer. Bland hans arbeten äro: Imitations
faites en grec depuis le douziéme siëcle
de nos andens poëmes de chevalerie (1864),
Etude sur Saint-Evremond (1866), Ëtudes sur la
littérature grecque möderne (1866-78), Discours
sur J. J. Rousseau (1868), Les francais du XVlI:e
siëcle (1873) och Histoire de la littérature
francaise depuis son crigine jusqu’å nos jours
(1874-91) samt upplagor af Boileau m. fl.
Gideon, äfven kallad Jerubbaal, hjälte och
domare uti Israel, af Manasse stam, befriade
landet från midianiternas härjningar. Efter
segern erbjöd folket honom konungavärdighet,
men G. afböjde den. Se Domare.
Gideå, socken i Västernorrlands län, Själevads
och Arnäs tingslag. 49,047 har. 3,134
inv. (1907). G. bildar med Trehörningsjö
ett konsist. pastorat i Härnösands stift,
Ångermanlands nordöstra kontrakt.
Gideån. Se Gideälfven.
Gideälfven (Gideån), vattendrag, som upprinner
ur några småsjöar i Vilhelmina socken, Åsele
lappmark. Efter att ha flutit genom Åsele och
Fredrika socknar går älfven in i Ångermanland,
passerar Gissjön och Gideå kyrka samt mynnar ut
i Husumsfjärden af Bottniska viken. Längden är
omkr. 180 km., vattenområdet 3,500 kvkm.
Gids, De [chidds], "föraren", holländsk litterär
tidskrift, som började utkomma 1836 och ännu
fortgår. Dess hufvudledare var ända till och med
1866 E. J. Potgieter (se d. o.). I opposition
mot denna månadsskrift utges sedan 1885 "De
nieuwe gids". Se Holländska litteraturen.
Gidsholm. Se Gedsholm.
Gieb., vid djurnamn förkortning för
Ch. G. A. Giebel.
Giebel [g!b-], Christoph Gottfried Andreas,
tysk zoolog och paleontolog f. 1820, d. 1881,
blef 1848 docent och 1861 professor i zoologi i
Halle. Biands hans skrifter märkas Paläozoologie
(1846), Fauna der vorwelt (1847-56, ofullb.),
Odontographie (1854), en framställning af
tandsystemet hos fossila och nu lefvande djur,
Die säugetiere in zoologischer, analomischer
undpalaeon-tologischer beziehung (1855) och
Thesaurus ornitho-logiæ (1872-77). Dessutom
utgaf han en mängd populära arbeten i zoologi
samt redigerade från 1853 "Zeitschrift
fur die gesammten naturwissen-schaften".
(L-e.)
Giebichenstein [gib-], förr by, sedan
1900 införlifvadt i staden Halle. På en
klippa vid floden Saale ligga ruinerna af
den gamla borgen G., som till 1467 var de
magdeburgske ärkebiskoparnas residens. Den
förstördes 1636 af svenskarna under J. Banér.
(J. F. N.)
Giech [glch], tysk, fordom riksomedelbar
grefve-släkt, härstammande från Franken, där den
spåras i urkunder redan 1125. Släkten har sitt
namn efter stamborgen G. i det forna biskopsdömet
Bam-berg, nu en ruin 13 km. n. ö. om staden
Bamberg. Den upphöjdes 1695 i riksgrefligt
stånd, förvärfvade senare landshöghet öfver
Thurnau m. fl. orter och fick 1726 säte och
stämma i frankiska riksgrefve-kollegieit. 1810
öfvergingo släktens besittningar, hvilka uppgå
tiU 220 kvkm. med omkr. 13,000
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
