Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 9. Fruktodling - Gossensass / 1121-1122 (1908) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gibson ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

de senare åren ha nya dyrbara hamnanläggningar
utförts, och den 2 km. långa hamnen skyddas
nu af gamla molon i n., handelsmolon (färdig
1904), vågbrytaren och i s. nya molon (båda
färdiga 1901). I hamnens södra del finnas 3
torrdockor om 90, 150 och 215 m. längd, hvilka
voro färdigbyggda 1905. De gamla och mycket
vidlyftiga befästningarna ha numera nästan
alla, äfven de berömda klippgallerierna, men
ej de utanför staden liggande strandverken,
slopats, och i deras ställe har anlagts ett
stort antal nya batterier, af hvilka en nordlig
grupp ligger på bergryggens nordända, Rock Gun,
en midtgrupp vid signalstationen och en sydlig
vid O’Haras-tornet. Batteriernas bestyckning är
modern och mycket långskjutande; strandverken ha
snabbskjutande pjäser med stålsköldar. F. n. är
ett starkt batteri under byggnad vid det gamla
moriska slottet. Två gnisttelegrafstationer ha
upprättats. En ny vattencistern, tillräcklig
för hela garnisonen, har äfven anordnats.

Gibraltar, sedt från n.

– På västra sidan af berget, vid Algeciras-viken,
ligger staden G. med en god hamn, som, tullen
på öl, spritdrycker och tobak undantagen, varit
frihamn sedan 1705. Hela G. hade 1901 26,830
inv., däraf 6,475 militär. De äro af italiensk
(genuesisk) härkomst förutom ett tämligen stort
antal malteser och 2–3 tusen judar. Språket
är spanska, och de fleste (utom garnisonen
och tjänstemännen) äro katoliker. Staden har
flera kyrkor (en protestantisk katedral, två
protestantiska dissenterkyrkor och fyra katolska
kyrkor) och vackra promenader, bl. a. den
med tropiska växter prydda alamedan. G. är
säte för en brittisk guvernör (en general,
tillika fästningskommendant), som förenar den
verkställande och lagstiftande makten, och en
anglikansk biskop samt har ett bibliotek och
flera skolor. Koloniens inkomster (hamnafgifter,
licenser, post- och telegrafmedel samt grundränta
och tullar å öl, spirituösa och tobak) voro
1906 92,005 pd, utgifter 69,513 pd; de militära
utgifterna stego till 374,786 pd. Inlöpande
fartygs tonnage var 1906 4,695,287, hvaraf
3,072,519 voro brittiskt. Till följd däraf att
G. är frihamn, drifves en betydande smyghandel
däremellan och Spanien. Gränsen mot detta land
bildas af en låg, med vakttorn försedd vall,
kallad "la linea". Själfva berget är genom
uppförd jord och omsorgsfull bearbetning väl
odladt. Klimatet är angenämt, mildt om vintern
och ej öfverdrifvet hett om sommaren (max.
28–29° C.), regn faller sällan under maj–sept. Alla
sydeuropeiska kulturväxter kunna odlas; kor,
får och getter finna en ständigt grönskande
vegetation.

Besittningen af G. är af stor vikt
därigenom, att det behärskar sundet och utgör, så
att säga, porten till Medelhafvet. Redan i äldsta
tider var G:s klippa, under namnet Calpe, bekant
såsom den ena af Herkules’ stoder (den andra var
klippan Abyla vid Céuta på afrikanska kusten),
hvilka i århundraden voro de yttersta gränserna
för de gamla folkens sjöfärder. När araberna
711 inföllo i Spanien, anlade deras fältherre
Tarik ett kastell vid G., och från den tiden
kallades berget Djebel al Tarik (Tariks berg),
hvaraf namnet G. uppstått. Araberna
(morerna) innehade G. till 1309, återtogo det
1333 och förlorade det slutligen 1462 efter en
långvarig belägring. Sedermera af spanjorerna,
särskildt af Karl I (V) ytterligare befäst,
ansågs G. i hela Europa för ointagligt. Under
spanska successionskriget intogs det dock. 21
juli 1704 landsatte nämligen
engelske amiralen Rooke 1,800 man från den under
hans befäl stående engelsk-holländska flottan,
och 4 aug. lyckades denna ringa styrka under
prins Georg af Hessen-Darmstadt öfverrumpla
fästningen, som sedan dess behållits af England
trots flera förnyade försök af spanjorerna,
1704, 1705 och 1727, att återtaga densamma. Den
ryktbaraste belägringen och tillika en af de
märkligaste af alla belägringar krigshistorien
känner var den, som företogs 1782–83. Fästningen
hade sedan 1779 varit innesluten af fransmän
och spanjorer, då man i sept. 1782 skred till
en ordentlig belägring. Anfallet skulle ske
ej blott från land, utan äfven från sjösidan
medelst s. k. flytande batterier (stora,
svårt bestyckade kanonbåtar), en uppfinning
af en fransk ingenjör vid namn d’Arçon. De
flytande batterierna skötos emellertid i brand,
och angreppet misslyckades; G:s guvernör,
G. A. Eliott (se d. o.), och hans folk höljde
sig med ära.

J. F. N. L. W:son M.

Gibson [gi-], göteborgsk, från Skottland
härstammande släkt af industriidkare.
– William G., f. 1783 i Arbroath, Skottland,
d. 1857 i Göteborg, son af en segelmakare, kom
fjortonårig som kontorist till Göteborg, där
han tidigt började egen affär och blef borgare
1806. G. dref först en ättikfabrik och idkade
skeppsrederi, anlade sedan i stadsdelen Majorna
en repslagarbana samt ett segelduksväfveri och
det första järngjuteriet i Sverige äfvensom ett
mekaniskt linspinneri. Han inköpte 1834 den i
Göteborgs närhet belägna egendomen Jonsered
med vattenfall och dref där i större skala
sina ditflyttade fabriker (väfverier, lin-
och bomullsspinnerier, gjuteri och mekanisk
verkstad) samt bidrog till höjandet af Sveriges
industri. G. byggde i Jonsered en kyrka (i götisk
stil) och donerade bl. a. fonder till en skola
för 150 barn. Han upptog i firman sin son William G.
(f. 1816, d. 1865), efter hvilkens död
dennes två bröder James Alexander G. (f. 1832,
d. 1902) och David G. (f. 1834, d. 1878) voro
chefer för firman (William Gibson & söner),
den förre till 1881, då hans ofvannämnde broder
Williams son William G. (f. 1848) blef disponent
för affären. Denna hade 1872 ombildats till
Jonsereds fabrikers aktiebolag.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>