Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ghilan ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1111
Ghilan-Ghisi
1112
kämpade tidskriften "Les écrits pour T art"
(1887 -92). Det alltför doktrinära tillämpandet
af denna teori såväl som de filosofiska
ämnen, som G. vanligen behandlar, göra hans
vers ofta dunkla. Hans poesier indelas af
honom själf i tre grupper, "Dire du mieux",
"Dire des sangs" och "Dire de la loi". Bland
de enskilda diktsamlingarna kunna nämnas Le
geste ingénu, 1887, Le meilleur devenir (1890),
La preuve égoiste (s. å.), Le væu de vivre
(1891), L’ordre altruiste, Le pas humain (1898)
och Le toit des hommes (1902). Litt.: Tellier,
"Nos poëtes" (1888), Bever och Léautaud, "Poëtes
d’aujourd’hui" (1890), och Huret, "Enquéte sur
l’évolution littéraire" (1891). .
J-M.
Ghilan. Se G il a n. Ghiliane’lla, zool. Se
R e du vi i d æ.
Ghilsai, folkstam i östra
Afganistan, mellan Kabul-floden i n.,
Sulimanbergen i ö. samt Kandahar i s. De
äro näst de egentlige afganerna, med hvilka
de ha språk och religion gemensamma, det
inflytelserikaste folket i Afganistan. Enligt
allmänna meningen och egna traditioner äro de
af turkiskt ursprung. De äro driftiga köpmän,
grymma och misstänksamma mot främlingar. Vid
engelsmännens reträtt från Kabul 1842 nästan
tillintetgjorde de deras styrka.
Ghirlandajo [-da’jå], italiensk målarfamilj
tillhörande den florentinska skolan. 1. Domenico
G., egentligen Domenico di Tommaso Bigordi,
f. 1449 i Florens, d. där 11 jan. 1494, fick
tillnamnet Ghirlandajo (gir-landmakaren) efter
sin förste lärare, en guldsmed, som var särskildt
förfaren i tillverkandet af girlander, ett slags
hängsmycken. Som målare erhöll G. sin första
utbildning af Alesso Baldovinetti och rönte
sedermera inflytande af Andrea del Castagno
samt Andrea del Ver-rocchio. I många af-seenden
öfverträffad af andra samtida florentin-_de han
dock vissa egenskaper, klarhet i
uppfattningen, renhet i stilen och storartad
kompositionsförmåga, som jämte en sträng flit
gjorde honom mer än någon till en freskons
mästare. Vid utförandet af sina förvånande
talrika arbeten af denna art betjänades
han endast af sina bröder och några andra
underordnade medhjälpare. G. målade äfven
åtskilliga altartaflor. I dessa såväl som i
freskerna höra grupper af porträttfigurer ur
det dåv. lifvet till vanligheten. - Konstnärens
tidigaste freskobilder äro de ur den heliga
Finas lif i Collegiatakyrkan i S. Gimignano
(fullbordade 1475). Därnäst komma freskerna i
klostret Ognissanti i Florens (1480), hvaribland
Den heliga nattvarden i refektoriet, den ädlaste
framställning af detta ämne före Lionardo da
Vinci. På hösten 1481 begaf sig G. till Rom, där
han inom ett år fullbordade några väggmålningar
i Sixtinska kapellet. En af dessa, Petrus
D. Ghirlandajo. Efter ett själfporträtt
från fresken ota niålarp PO-
"Joakim utdrifves ur temp- SKa- mdiare>
eë let".
och Andreas kallas till apostlar, är att räkna
bland hans yppersta verk. Följande året målade
han i Sala del!’ Orologio i Palazzo Vecchio i
Florens. Sedermera smyckade han de florentinska
kyrkorna S. Trinitä (1485) och S. Maria Novella
(1490) med omfångsrika bildföljder ur på det
första stället
Herdarnas tillbedjan, altartafla af Ghirlandajo.
(Florens).
S. Franciscus’, på det senare Marias och Johannes
döparens lif, de sistnämnda tillika en af ädel
stilkänsla präglad skildring af den dåtida
verkligheten i Florens. Bland G :s altartaflor
må nämnas en Herdarnas tillbedjan från 1485
(se fig.; nu i konstakademien i Florens),
tydligt påverkad af nederländska förebilder,
och en Konungarnas tillbedjan från 1488 i
Innocentikyrkan, synnerligen färglysande och
festlig. Stafflitaflor af G. finnas i åtskilliga
samlingar utom Italien (i Berlin och Paris). -
2. D a vi d e G., den föregåendes broder
och medhjälpare, f. 14 mars 1452 i Florens,
d. där 10 april 1525. - 3. Benedetto G., den
föregåendes broder, verksam hufvudsakligen som
Dome-nicos biträde, f. 1458 i Florens, d. där
17 juli 1497. _ 4. Rid öl f o G., son till G. l,
f. 1483 i Florens, d. där 6 juni 1561, lärjunge
först af fadern, sedan af farbrodern Davide,
vidare utbildad under ledning af Fra Bartolommeo
och Rafael. A. L. R. Ghisi, Giorgio, kallad il
Mantovan o, italiensk kopparstickare, f. 1520
i Mantua, d. där 1582, sannolikt lärjunge af
mantuanske kopparstickaren Giovanni Battista
Scultor, hvilken jämte sin son Adamo och sin
dotter Diana, båda verksamma som gravörer, med
orätt tillagts familjenamnet Ghisi. Giorgio
G. förfogar öfver en solid och tilltalande
teknik, som söker förena Mare Antons kraftiga
föredrag med de tyske småmästarnas mjukare
behandling. Mellan strecken brukar han anbringa
små punkter. Mästaren saknar finare känsla i
teckningen; i synnerhet hufvudena äro därför ofta
tomma och uttryckslösa. G :s verk uppgå till ett
70-tal, delvis mycket stora blad, utförda efter
Rafael, Michelangelo och Giulio Romano. Han var
omkr. 1550 verksam för konstförläggaren Hiero-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
