Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gesersagan ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1073
Gess-Gesta romanorum
1074
växande i alla varmare länder; i Europa
finnas endast 2 släkten. Arter af släktena
Corytholoma L., Sinningia Nees, Smithiantha
0. K., Slreptocarpus LindL, SaintpauliaWendl.,
L’piscia Mart., Columnea L., Mitraria Gav.,
Achimenes P. Br., Gesnera L., Kohleria
Reg. m. fl., de flesta härstammande från
det tropiska Amerikas skogstrakter,
odlas ofta i växthus och boningsrum.
G. L-m.
Gess (fr. sol bémol, eng. g flat),
mus., den medelst ett ♭ en half ton sänkta
tonen g; förväxlas enharmoniskt med fiss.
A. L.*
Gess dur (fr. sol bémol majeur, eng. g flat major),
mus., den dur-tonart, som har gess till grundton
och i likhet med sin parallelltonart ess moll,
före-tecknas med sex ♭, näml. för h, e, a, d,
g och c; förväxlas enharmoniskt med fiss
dur.
A. L.*
Gessenay [jässnä’], fr. Se
Sa a n en. Gessi [dje’ssi], Romolo, italiensk
Afrikaresande, f. 1831 i Konstantinopel, deltog
på engelsmännens sida i Krimkriget och vardt
därigenom bekant med Gordon, på hvars uppmaning
han 1874 begaf sig till Kartum. 1876 kartlade
han såsom egyptisk officer i Sudan den dittills
obekanta sträckan af Bahr el-djebel mellan Dufile
och Albert Njansa, hvilken sjö han före någon
annan europé kringseglade. Efter ett fåfängt
försök att från Fa-dassi tränga fram till
gallaländerna undertryckte han 1880 ett uppror
i södra Dar-Fur och Bahr el-gasals område samt
utnämndes till pascha och guvernör i prov. Bahr
el-gasal. På återfärden därifrån till Kartum blef
han s. å. tre månader afspärrad af växtsamlingar
i floden, hvarvid större delen af hans 400 man
starka eskort omkom genom umbäranden; själf
afled han 30 april 1881 i Sues af träskfeber. Af
hans litterära kvarlåtenskap utgafs 1891 "Sette
anni nel Sudan Egiziano". Gessie, socken. Se
Gäss i e. Gessler [ge’ss-], Hermann. Se
Tellsagan. Gessner [ge’ss-], Salomon, schweizisk
skald och etsare, f. l apr. 1730 i Zürich, d. där
2 mars 1788, trädde i vänskapsförhållande till
Wieland och E. von Kleist, Ramler och Hagedorn,
uppträdde som skald först i Bod-mers och
Breitingers tidskrifter samt utgaf 1754 den
större dikten Daphnis (sv. öfv. 1796). Stor
allmänynnest vann den första samlingen af G:s
Idyllen (1756), som följdes af Der tod Abels
(1758; sv. öfv. 1789, 2:a uppl. 1804), Der erste
schiffer (1762; sv. öfv. 1797) samt en andra
samling idyller (1772). G. hade äfven utbildat
sig till målare och etsare samt var särskildt i
den senare egenskapen högt skattad. Till hans
bästa raderverk hör en serie af tolf landskap
(1770) samt det: illustrationsmaterial, hvarmed
han försåg sina dikter. På äldre dagar öfvertog
G. sin faders bokhandel och vardt medlem
af stora rådet i Zürich. - G. tog starka
intryck af Klopstock, som han efterliknade
i sina herdedikter, ehuru i saknad af dennes
patriarkaliska kraft. Den idylldiktning, som
utgjorde G:s väsentliga insats i litteraturen,
fick betydelse genom sin omsorgsfullt glättade
och mjukt melodiska prosastil samt de rika,
känslofulla naturskildringarna. Irrealiteten
och entonigheten i hans-herdelifsskildringar
bragte dem slutligen i glömska, men under den
sentimentala smakens tid voro de allmänt omtyckta
för sin sirlighet och natursvärmeri. Deras rykte
och inflytande spordes till och med mera utanför
Tysklands gränser, i Frankrike mottogos-sålunda
Michael Hubers öfversättningar af G:s
idyller med stor förtjusning, och i Sverige
påverkade G. Thorild, Linnerhielm, Gjörwell
m. fl., hvarjämte- hans arbeten i stort antal
öfversattes till sv.; utom de redan nämnda utkom
en samling idyller i öfv. af P. U. Enbom, 1794,
"Erast" tolkades 1773 och 1800 i "Läsning för
fruntimmer", och ännu 18101 -11 utgafs "Lavaters
lefnadsteckning". 1795 trycktes i Uppsala G:s
Schrijten (3 bd); de föreligga annars i upplagor
af 1777-78, 1789 och senast 1841. Hans raderingar
(336 blad) utgåfvos- 1823. Se biogr, af Hottinger
(1796) och Wölfflin (1889) samt Bertha Reed,
"The influence of S. G. upon english literature"
(1905), och H. Borelius,. "Gessners inflytande
på svenska litteraturen" (i "Samlaren", 1901).
R-n B.
Gest [ʃäst], fr. geste (lat. gestus, af gerere,
bära, föra), åtbörd, rörelse med händer,
armar, hufvud, någon annan kroppsdel eller
hela kroppen, såsom uttryck för en känsla,
sinnesrörelse eller tanke. – Gestikulation
[ʃäst-], lat. gesticulatio, åtbördsspel,
later, sammanfattningen af de talet ofrivilligt
eller afsiktligt åtföljande, efter tankarnas
och affekternas gång sig rättande rörelserna,
syn-nerligast med händer och armar. –
Gestikulera [ʃäst-], lat. gesticulari, uttrycka
sig genom åtbörder.
Gestad, socken i Älfsborgs län, Sundals
härad. 6,016 har. 1,589 inv. (1907). Annex till
Bolstad, Karlstads stift, Södra Dals kontrakt.
Gesta pontificum romanorum, lat. Se Liber
pontificalis.
Gesta romanorum, lat., "romarnas bedrifter"
(äfven Historiæ moralisatæ, "moraliserande
berättelser"), titel på en under medeltiden
vida spridd samling af korta anekdoter, sagor
och legender på latinska språket. Kärnan
utgöres af berättelser ur romerska historien
äfvensom andra stycken ur romerska författare
med tillägg af moraliserande och religiöst
mystiska förklaringar. Denna samling leder
troligen sitt ursprung från England samt
från slutet af 13:e eller början af 14:e
årh. Författaren är okänd. Språket är enkelt,
berättelserna stundom ej utan en viss poesi och
moraliseringen ofta djupsinnigt mystisk. "Gesta
romanorum" blef snart en älsklingsläsning inom
alla kretsar och öfversattes på många lefvande
språk, bl. a. på tyska (tr. första gången 1489
i Augsburg) och engelska (utg. af Fr. Madden,
1838, och Herrtage, 1879). Man har i behåll
ett stort antal handskrifter af den latinska
vulgärtexten. Den äldsta, från 1342, tillhörig
Innsbruck, innehåller 220 kap. (utg. af W. Dick,
1890). Den äldsta tryckta upplagan (från 1472)
innehåller 151 kapitel, och en annan uppl. (från
1470-talet) har 181 kapitel. Den sistnämnda har
flera gånger omtryckts, bl. a. af A. Keller,
1842. Den första fullständiga öfv. på nyhögtyska
utgafs af Grässe (2 bd, 1842). Många bland dessa
berättelser ha
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
