Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - George ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Georges [jårj], Alexandre, fransk tonsättare,
f. 1850 i Arras, utbildad vid Niedermeyers
kyrkmusikskola i Paris, blef lärare i harmoni vid
densamma och organist vid kyrkan Saint-Vincent
de Paul. Han har tonsatt dikter af Richepin
(Chansons de Miarka) m. fl., skrifvit scenmusik
till dramer och komponerat den komiska operan Le
printemps {1890) samt operorna Poèmes d’amour
(1892), Chemin de croix (religiös; 1896),
Charlotte Corday {1901) och Miarka (1906)
äfvensom oratoriet Notredame de Lourdes (1900).
E. F-t.
George Sand [jårj säd], pseudonym för franska
författarinnan A. L. A. Dudevant.
Georgetown [dʃ̇å̄’dʃ̇ta͡un]. 1. Förr
själfständig förstad till Washington
(se d. o.), nu en del (West-Washington)
af detsamma. – 2. Stad i nordamerikanska
staten Colorado i Front-Range-bergen. 1,418
inv. (1900). Silfvergrufvor. – 3. Stad i
nordamerikanska staten Syd-Carolina, vid floden
Pedees utflöde i Atlantiska hafvet. 4,138
inv. {1900). Export af ris och terpentin. –
4. (Före 1812 Stabroek; äfven kalladt Demerara)
Hufvudstad i brittiska Guyana,
nära floden Demeraras mynning. Omkr. 60,000
inv. Staden har ett fullt europeiskt utseende,
har gas- och vattenledning, elektriska spårvägar,
stor botanisk trädgård, utmärkt museum för
naturkunnighet och etnografi, Queen’s college,
lärarseminarium, ett mönstergillt inrättadt
kolonialsjukhus m. m. samt är säte för en
anglikansk biskop och en katolsk vikarie. –
5. Hufvudstad på ön Pinang, vid västra kusten af
Malakka. 49,086 inv. (1901). Utförsel af tenn. –
6. Se Cayman-öarna. – 7. Se Ascension.
J. F. N.
Georgevitj [djårdje-], Vladan, serbisk
politiker, f. 21 nov. 1844, tog med. doktorsgrad
i Wien och blef senare konung Milans
läkare. Han var kultusminister 1888-89,
då Milans och drottning Natalias skilsmässa
inträffade. Han blef serbisk minister 1891 i
Aten och 1894 i Konstantinopel samt kallades
1897 af konung Alexander på Milans inrådan
till ministerpresident, men efter konungens
förlofning med Draga Maschin trädde han missnöjd
tillbaka. G. har utöfvat en omfattande medicinsk,
litterär och samtidshistorisk författarverksamhet
och bl. a. skildrat sin premiärministertid
i arbetet Das ende der Obrenovitj (1905).
H. B-n.
Georgia, astron., en af småplaneterna.
Georgia [dʃå’dʃiə], förkortadt Ga., en af
Amerikas förenta stater, belägen mellan 30°
21’ 39" och 35° n. br. samt 81° och 85° 53’
38" v. lgd samt gränsande i n. till Syd-
och Nord-Carolina samt Tennessee, i ö. till
Atlantiska hafvet, i s. till Florida och
i v. till Alabama. Areal 153,490 kvkm. Med
afseende på naturbeskaffenheten omfattar landet
tre bestämdt åtskilda regioner. Kustregionen
(omkr. 90,000 kvkm.), hvilken nästan
h. o. h. tillhör alluvium och tertiärformationen,
sträcker sig från Atlantiska hafvet 160–250
km. inåt landet och omgifves vid kusten af en
rad låga öar. Flera af bräckt vatten fyllda
vikar och haff garnera den, och äfven i det inre
finnas stora kärr (swamps), som under regntiden
förvandlas till sjöar, såsom det på gränsen till
Florida liggande väldiga Okeefinokee-swamp. Denna
kustregion kallas i sin lägre del tideland, i sin
högre del upper pine belt. Den mellersta delen
(omkr. 40,000 kvkm.) utgöres af kristalliniska
kullar (piedmont) och är nästan
öfverallt täckt af röd förvittringslera,
så att den fasta berggrunden träder i dagen
endast i floddalarna. Den återstående delen
utgör berglandet längst i n. v. (omkr. 25,000
kvkm.), uppfylldt af de sydligaste delarna af
Blå bergen och Cumberlandbergen samt af Greater
Valley (se Alleghanybergen). I de förra ligga
de högsta topparna i staten (Mona, 1,536 m.,
och Sitting Bull, 538 m.). Dessa berg bestå af
kristalliniska bergarter och innehålla både
guld och järnmalm, men i synnerhet marmor. –
Statens hufvudfloder äro Savannah, som bildar
gräns mot Syd-Carolina, och Chattahoochee, som är
gränsflod mot Alabama, samt Ogeechee, Altamaha
och Satilla. – Berglandet är hufvudsakligen
beväxt med löfskog (ek, hickoryträd, kanstanjer,
lönn etc.), och dess kulturväxter äro framför
allt majs, hafre, hvete, tobak, vin och
frukt. I piedmontområdet äro löf- och barrträd
blandade; odlade växter äro där i synnerhet
majs och bomull. Kustslätten har stora skogar af
terpentinfuran (Pinus cubensis och P. australis)
samt i swampsområdet sumpcypressen, magnolier,
dvärgpalmer. Där odlas bomull och ris. Omkr. 70
proc. uppgifvas vara skogbevuxen mark. Klimatet
är sundt, utom i träskområdena, där malariafebern
härjar. Mellan juli- och januari-temperaturerna
råder en kontinental differens, och temperaturen
faller vintertiden stundom mycket lågt (jan. 1899
i Atlanta till -22°), hvarigenom odlingen af
subtropiska växter blir mycket vansklig.
Befolkningen utgjorde 1890 1,837,353
och 1900 2,216,331 inv. (14 på 1 kvkm.),
af hvilka 1,181,294 voro hvita, 1,034,813
negrer och mulatter, 205 östasiater och 19
indianer. Endast 0,6 proc. voro födda i utlandet,
däraf 204 i Sverige. Af hela befolkningen
öfver 10 år voro 1900 19 proc. analfabeter (8
proc. af de hvite, 32 proc. af de färgade). Af
500,752 röstberättigade (öfver 21 år) voro 31
proc. okunniga i skrifning. Skoltvång finnes
icke. Staten underhåller ett universitet och
en normalskola i Athens, en normalslöjdskola
för kvinnor i Milledgeville och en sådan för
män i Atlanta, hvarjämte efter 1900 upprättats
colleges i Dahlonega och Milledgeville för hvita,
en landtbruksskola nära Savannah för färgade,
en medicinsk skola i Augusta. Metodisterna
underhålla Clark university och Morris Brown
college i Atlanta samt Emory college i Oxford,
baptisterna Mercer university i Macon och Atlanta
college. Staden Atlanta har ock ett universitet
för färgade (Oglethorpe).
G. är en åkerbruksstat, hvilket också
framgår däraf, att blott 11 proc. af
befolkningen bo i städer (om 8,000 inv. och
däröfver). Särskildt viktig är bomullsodlingen,
som 1906 upptog omkr. 1,5 mill. har och gaf
366 mill. kg. bomull. I de högländare trakterna
odlas företrädesvis majs jämte hafre och hvete,
hvaremot ris är hufvudsädet i kusttrakterna;
vidare odlas jordnötter, grönsaker, batater,
sockerrör och tobak. – Äfven boskapsskötseln
är framstående. Bergsbruket är ej synnerligen
betydande (viktigaste alstren äro marmor och
mangan), och industrien har först på senare
år börjat utveckla sig starkare. 1905 funnos
3,219 fabriker med 98,853 arbetare och ett
produktionsvärde af 151 mill. dollars. Mest
betydande äro bomulls- och sågverksindustrierna
samt tillverkning af terpentin och harts. 1907
hade staten 10,479 km. järnvägar och 586
km. elektriska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
