Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Geografiska namn ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
979
Geologisk-Geologiska museer
980
kreerade till hedersdoktorer (bland de senare
A. G. Nathorst). Se H. B. Woodward, "The history
of the Geological society of London" (1907).
Geologisk (se Geologi), som har afseende på
eller står i sammanhang med geologien.
Geologiska byrån, allmänt begagnad benämning
på ämbets- och arbetslokalen (i Stockholm)
för statsinstitutionen Sveriges geologiska
undersökning, sedan 1867 belägen i statens
byggnad n :r 44 Mästersamuelsgatan. Med denna
lokal är förenadt ett museum (se Geologiska
museer). E. E.
Geologiska föreningen (Geologiska föreningen
i Stockholm), ett vetenskapligt sällskap,
stiftadt lo maj 1871 på dåv. chefen för Sveriges
geologiska undersökning 0. Torells initiativ
af denna institutions tjänstemän och några
andra för geologiens studium intresserade
personer. Dess uppgift är att bidraga till
främjandet af geologien, såväl den teoretiska som
den tillämpade, och af de med densamma besläktade
vetenskaperna pale-ontologi och mineralogi samt
att tillika åstadkomma «n närmare beröring
mellan dessa vetenskapers idkare inom vårt
land. Föreningens angelägenheter handhafvas af
en styrelse af fem ledamöter. Ord. ledamöter
(f. n. 400), såväl svenska som utländska,
betala i årsafgift 10 kr., eller en gång för
alla (ständig ledamotsafgift) 100 kr. Såsom
s. k. korresponderande ledamöter (f. n. 12)
utses, till ett antal af högst 20, utländska
framstående naturvetenskapsmän. Hedersledamöter
i vanlig bemärkelse utses ej. Föreningen
sammanträder sju gånger om året, under månaderna
jan.-maj och nov.-dec., hvarvid alltid hållas
föredrag, som vanligen belysas af kartor,
profiler, stuffer m. m. och åtföljas af
diskussioner.
Vid föreningens första sammankomst (6 dec. 1871)
beslöts att fr. o. m. 1872 skulle tryckas
en kortfattad redogörelse för sällskapets
sammanträden samt för de meddelanden, som vid
dessa förekomma; och redan vid februarimötet
s. å. kunde till ledamöterna utdelas l :a häftet
af ifrågavarande publikation, som under namn af
Geologiska föreningens i Stockholm förhandlingar
alltsedan regelbundet utgifvits med 7 häften
årligen och nu (1908) föreligger i 29 bd, rikligt
försedda med kartor och taflor samt åtföljda
af fullständigt person-, ort- och sakregister
till banden 1-5, 6-10 och 11-21. Tidskriften,
som blifvit ett mycket värderadt fackorgan
inom Sverige .och till någon del äfven inom
grannländerna, innehåller ett synnerligen stort
antal själfständiga ori-ginalafhandlingar och
uppsatser i olika geologiska ämnen, författade
dels af forskare vid Vet. akad., .universitet och
högskolor m. fl., dels och i mycket väsentlig
grad af Sveriges geologiska undersöknings
.tjänstemän. Äfven från ledamöter i Finland,
Norge, Danmark och några andra länder ha lämnats
värdefulla bidrag. Också anmälningar och kritiker
injagas (fr. o. m. 1881). Till bestridande af en
del af kostnaderna för tidskriftens utgifvande-
har föreningen alltsedan 1883 åtnjutit ett
årligt statsbidrag af i allmänhet 750 kr.,
hvarjämte Järnkontoret till utdelning årligen
från 1872 inlöst ett större antal (f. n. 250)
exemplar af förhandlingarna till ett pris af 750
kr. Af Letterstedtska föreningen erhölls 1881
ett anslag af 500 kr. Eedigeringen har ombesörjts
af föreningens sekreterare, A. E. Törne-fc o h m
(1872-73" och 1881-83), E. Erdmann
(1873-76), G. Linnarsson (1877-80), E. S ved m
ar k (1884-1903) och H. Munthe (från 1904).
Föreningen står i litterär bytesförbindelse med
90, hufvudsakligen utländska, vetenskapliga
institutioner och sällskap samt öfverlämnar
till 11 svenska och 8 utländska sådana sina
förhandlingar gratis.
Om föreningens verksamhet och tidskriftens
betydelse se 0. Torells och A. G. Nathorsts
anföranden (i bd 18 af "Förhandlingarna")
vid föreningens 25-årsfest (15 maj 1896).
E. E.
Geologiska kommissionen i Finland inrättades
1885 för systematiskt bedrifvande af
landets geologiska undersökning och
består af en direktör, två geologer och en
geodetisk ingenjör. Kommissionen står under
Industristyrelsens inseende.
Geologiska kongresser, sammankomster mellan
geologer och andra för den geologiska
vetenskapen intresserade personer, hvarvid
allmänna geologiska frågor diskuteras, rön och
upptäckter meddelas, gemensamma exkursioner
anordnas m. m. Initiativet till sådana
kongresser togs af ett antal omedelbart efter
världsutställningen i Philadelphia 1876 i Buffalo
samlade framstående geologer, bland hvilka chefen
för Nord-Amerikas geologiska undersökning J. Hall
(president), professor S. Hunt (sekreterare),
W. B. Rogers, J. W. Dawson, I. S. Newberry,
C. H. Hitchcock, E. Pumpelly och P. Lesley från
Amerika, E. H. Huxley från England, 0. Torell
från Sverige och E. H. de Baumhauer från Holland
(ledamöter) bildade en grundläggande kommitté,
genom hvars bemedling inbjudan utfärdades
till den första internationella geologiska
kongressen, som hölls i Paris 1878 under
presidium af professor Hébert. - Sedermera
ha kongresser hållits 1881 (Bologna) 1885
(Berlin), 1888 (London), 1891 (Washington),
1894 (Zürich), 1897 (Petersburg), 1900 (Paris),
1903 (Wien) och 1906 (Mexico). Nästa kongress,
den 11 :e i ordningen, är bestämd att hållas
i Stockholm 1910, hvarefter det är meningen,
att sådana skola återkomma blott hvart femte år.
E. E.
Geologiska museer, lokaler innehållande samlingar
af allehanda slags mineral och bergarter samt
af försteningar och andra fossila lämningar
af växter och djur från de olika geologiska
perioderna m. m. Sådana museer finnas i de
flesta hufvud- och universitetsstäder. Bland
de inom Sverige (Stockholm, Uppsala och Lund)
befintliga är Sveriges geologiska undersöknings
museum i Stockholm att särskildt beakta såväl
på grund af därvarande samlingars mångsidiga
beskaffenhet som af det skäl, att dessa
nästan uteslutande äro hop-bragta från svenska
lokaler och således utgöra ett uttryck för
det egna landets geologiska beskaffenhet och
dess tillgångar af i ett eller annat afseende
värdefulla berg- och jordarter, malmer m. m.
Samlingarnas tillkomst kan räknas från 1858,
då Sveriges geol. undersökning började sin
verksamhet, men särskild rnuseilokal erhölls,
först då institutionen 1867 inflyttade i
statens byggnad Mästersamuelsgatan n :r 44,
där museet utgöres af två rum samt en därmed
sammanhängande större sal af 30 ni. längd och
två våningars höjd. - I museets första rum,
innehållande samlingar för dynamisk geologi,
åskådliggöres, genom naturliga prof samt modeller
och afbildningar, resultaten af de på jorden
nu och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
