Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Genua ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
959
Geodynamik-Geoffroy Saint-Hilaire
960
Geodynamik (af grek. ge, jord, och dy’namis,
kraft), nirk., läran om fasta kroppars rörelse.
Geofagi (af grek. ge, jord, och jayéi’n,
äta), jordVande. Bland civiliserade folk
förekommer geofagi endast såsom egendomlig
lusta ("pica") hos haf-vande kvit.nor samt
under den späda barnaåldern speciellt hos
rakitiska barn. Benägenhet för geofagi
skall ock enl. uppgift ha observerats hos
klorotiska flickor. I tropiska länder, såsom
Egypten och Västindien, har denna egenhet
betraktats såsom ett symtom af en särskild
sjukdom, som förr kallades tropisk kloros.
F. B. (1. 11.)
Geoff., Geo f f r., vid djurnamn förkortning
för franske zoologen E. Geoffroy Sain t-ilila
ire. Geoff rey Cray ön [dje’fri kréi’en],
pseudonym. Se I r vi u g, W.
Geoffrey of Monmouth [dje’fri öv må’nmoth],
lat. Galjridus, G a l f r e d, walesisk
krönikeskrifvare, föddes i Monmouth omkr. 1100,
var en tid ärkedjäkne i Monmouth, valdes 1152
till biskop i S:t Åsa ph och dog 1154. G. är
en af medeltidens ryktbaraste latinska
krönikeskrifvare och vann sitt namn genom
en bl. a. på Gildas’ och Nennius’ krönikor,
på fabler, legender och en ymnig fantasi stödd
skildring af Britanniens äldre tider, Chronicon
sire historia lirilonum eller, som den vanligen
kallas, Historia regnm Hrilanniæ (afslutad
1147). Detta verk, som G. själf, efter allt
antagande falskeligen, uppgaf vara endast en
öfversättning af ett brittiskt original, sora
han skulle ha erhållit af Walter, ärkedjäkne
i Oxford, är bevaradt i icke mindre än 172
handskrifter och spreds genom bearbetningar,
öfversättningar och excerpt vidt omkring, och
"med undantag af bibeln har troligen ingen
bok lämnat engelska skriftställare ett så
rikt litterärt material". G:s krönika åtnjöt
under mer än 400 år ett kolossalt anseende
och har t. o. m. åberopats som auktoritet i en
tvist mellan påfven Bonifatius VIII och konung
Edvard I af England. Den har omedelbart eller
medelbart legat till grund ej blott för de senare
framställningarna af Artursagan, t. ex. Wace och
Laya-mon (se Br et önska romanerna), utan äfven
för otaliga andra poetiska verk, t. ex. för det
första engelska sorgespelet, Gorboduc (1562),
Draytons Polyolbion (1613), Shaksperes "King
Lear", inledningen till Miltons "History of
England", Tennysons "Idylls of the king". (Jfr
V. Rydbergs uppsats "Astrologien och Merlin". i
"Nordisk tidskrift", 1881). (E.B-n.) Geoffrin
[jåfrä’], Marie Thérëse, en af 18:e årh :s
snillrikaste franska damer, född Ro d et 1699
i Paris, d. i okt. 1777, var dotter till en
kammartjänare hos dauphine, gifte sig redan vid
fjorton års ålder med en rik fabrikant Geoffrin,
som dog efter några år och efterlämnade åt henne
en stor förmögenhet. Hon sattes därigenom i
tillfälle att göra sitt hus till medelpunkten
för alla, hvilka intresserade sig för konst
och vetenskap. Bland sina vänner och beundrare
räknade hon konung
Stanislaus Poniatowski, Katarina II, Gustaf
III, Creutz, Montesquieu, Marmontel, Gibbon
och Hume m. fl. På konung Stanislaus’ uppmaning
företog hon 1766 en resa till Warschau, där hon
mottogs nästan som en kunglig person. Hon var
mycket välgörande, och till "Encyklopediens"
utgif-vande skall hon ha bidragit med mer än
100,000 frcs. D’Alembert, Thomas och Morellet
skrefvo loftal öfver henne (samlade i "Eloges
de madame G.", 1812); Morellet utgaf hennes
uppsats Sur la conversaliun och hennes Letlres,
Montesquieu har däremot misshandlat henne
i sina förtroliga bref. Jfr Sainte-Beuve,
"Causeries du lundi" (1852) och "Correspondance
inédite du roi Stanislas Auguste Poniatovski
et de m:me G." (utg. af Ch. de Mouy, 1875).
(L- W-m.)
Geoffroy [jåfrwa’], Julien Louis, fransk
kritiker, f. 1743, d. 1814, blef 1776 professor
i retorik vid "College Mazarin" och redigerade
1776 -92 tidskriften "Année littéraire". Under
revolutionen var han en kort tid redaktör af
den anti-revolutionära "L’ami du roi", måste
fördenskull slutligen taga till flykten och
blef skollärare på landet. Efter 18 brumaire
år VIII (9 nov. 1799) återvände han till Paris
och blef en af Napoleons lofprisare samt var
1800-14 kritiker i "Journal de l’empire", senare
kallad "Journal des débats". Hans kritik, som
företrädesvis sysselsatte sig med dramatiska
arbeten, var mycket fientlig mot Voltaire
och upplysningstidens öfriga författare, men
upphöjde den klassiska teatern. En stor del af
hans kritiker är samlad i Cours de lillérature
dramalique (1819-20; 2:a uppl. 1825). Se
Sainte-Beuve, "Causerirs du lundi", I.
Geoffroyabark, eng. Cabbnge-bark, farm.,
erhål-les af 2 arter af släktet Andira
(se d. o.). Den vanligaste geoffroyabarken
(från Jamaica) förekommer i långa, tjocka,
sega, tradiga stycken, med gulgrå färg,
obehaglig lukt och sötaktigt bitter, slem-mig
smak. Från Surinam erhålles en mera sällsynt
geoffroyabark af mera brungrå färg. Det ur
Jamaica-geoffroyabarkcn framställda j a m
a i c i n e t har befunnits identiskt med b
e r b e r i n. Ur Surinam-geoffroyabark har
man erhållit en skarpt laxerande alkaloid,
surinamin (geoffroyin). Dessa barksortor ha
förr försökts i Europa som maskdödande medel och
nyttjas för detta ändamål ännu i sitt hemland.
O. T. S. (O.L-m. C. G. S.)
GeofFroyin [jåfrwa-m], farm. Se Geoffroyabark.
Geoffroy Saint-Hi-laire [ jå’frceia sät
ilar]. 1. Étienne G., fransk zoolog, f. 1772
i Étam-pes, d. 1844, blef 1793 professor för
ryggradsdjurens afdelning vid "Jardin des
plantes" i Paris, hvars zoologiska samlingar
genom hans sträfvanden inom kort blefvo bland de
rikaste i världen. 1798 följde G. med Bonaparte
till Egypten och studerade till 1802 detta
lands naturalhistoria, öfver hvilkem han utgaf
en serie afhandlingar, som för honom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
