Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gent ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
943
Gentianaceæ-Gentlemanrider
944
och grenarna äro mer och mindre djupt
längs-skrynk-liga. Torr baggsöterot är spröd,
men drager till sig fuktighet och blir då böjlig
och seg samt lätt oduglig. Dun sväller i vatten,
hvarför smala, tillskurna bitar ai roten förr
begagnades till utvidgning af fistelgångar
och sårkanaler. Roten har svag lukt; smaken
är stark eller bitter. Gentianaroten är
ett mycket anlitadt magstärkande medel, som
oftast gifves som infusion (Injusio ürnlianæ
cumpos. Sv. farm., af gentianarot, pornerans-
och citronskal) mot magkatarr. Den ingår
äfven i ett par beska tink-turer. Angående
drogens verkan se Bittermedel,
u. T. S. (u. L-m. C. G. S.)
Gentianaceæ, G e n t i § n e æ, G e n t i a
n a-céer, bot., växtfamilj af serien Conlorlæ
bland sympetalerna. Blommorna, som oftast sitta
i kvast, äro vanligen tvåkönade och regelbundna,
i de yttre kransarna 4-5-taliga. Fodret är ofta
nästan fri-bladigt, kronan i knoppen vanligen
vriden. Fruktämnet är bildadt af två fruktblad
och vanligen en-rummigt. Frukten är en kapsel,
örtbladen äro vanligen glatta, hela, helbräddade
och motsatta och sakna stipler. Gentianacéerna
äro nästan alla örter, de flesta förekommande
i tempererade trakter; omkr. 800 arter äro
kända. Ett fåtal, i Syd-Amerika förekommande, äro
klorofyllsaknande saprofyter. Familjen indelas i
två underfam.: Gewlianoiileæ, med motsatta blad
och i knoppen vriden krona, och Menyanthoitlecp,
vattenväxter med spiralställda blad och i
knoppen kantlagda kronflikar. Hit höra släktena
Urntiana, fcrythraa (arun), Swerlia, Eracnm,
Menyanthts, Limnanlhcmum rn. fl. Gentianacéerna
innehålla bittra ämnen (gentianin m. fl.),
hvarför mänga af dem (af släktena (imlinna,
Swerlia, £>//-tJiraa, Tachia, Stb<ra och
Mcni/anlhcs) ha medicinsk användning. Många
af dem ha mycket vackra blommor och odlas som
prydnadsväxter, såsom arter af (ifTitiuna,
Kjcacum, Sabbatia, Eustoma och Lim-nanthrmnm.
G. L-m.
Gentianacéer, bot. Se Gentianaceæ.
Gentianarot, farm. Se G e n t i a n a.
Gentianbitter, farm. Se G e n t i a n a.
Gentiäneæ, bot. Se Gentianaceæ.
Gentianin, kem. Se G e n t i s i n.
Gentianoideæ, bot., underfamilj af
fam. Gentia-nacetr (se d. o.).
Gentianõs, bot. Se G e n t i a n a.
Gentil [jarjtil; fr. uttal: jati], fr. (eg. täck,
behaglig), artig, hygglig, grannlaga, fin;
sprättaktig.
Gentil Ijåtil], E m i l e, fransk
forskningsresande, f. 18(56 i Brioy
(dep. Meurthe-et-Moselle), tjänstgjorde
till en början i franska marinen och deltog
sedermera i Brazzas forskningsresor i
Kongo samt lyckades lägga riket Baghirmi
under franskt protektorat. 1900 blef han
fransk regeringskommissarie i Sjari och
11)03, efter en tids vistelse i Frankrike,
i Franska Kongo. 1905 blef han anklagad för
att ha låtit begå åtskilliga grymheter mot
infödingarna i Kongo, men frikändes. G. har
varit outtröttligt verksam för stärkandet af
det franska kolonialväldet i Afrika. Utom en
mängd tryckta föredrag rörande kolonierna har han
skrifvit La chute de l’e.m[>ire de Rabnh (1902).
E. A-t.
Gentile da Fabriäno [d j c-]. Se F a b r i a n o,
G. da.
Gentilhomme [Jatijå’m]» fr., adelsman, ädling,
fin sällskapskarl.
Gentili [djentili], A l b e r i g o (latinis. A
l b e r i-cus Gentili s), italiensk filosof,
f. 1552, d. som professor i Oxford 1608,
såsom grundläggare af na* turrätten och
folkrätten föregångare till Hugo Gro-tius, varm
förfäktare af toleransidéerna. Hufvudarbete:
Libri III de inre bdli (1588-89, ny uppL 1877).
S-e.
Gentilia 1. Ge n t il i c i a (af lat. gens,
släkt, folkslag, med utsatt eller underförstådt
nomina), gramm., kallas sådana substantiva
och adjektiva ord, hvilka utmärka nationalitet
och äro härledda från det motsvarande landets
eller stadens namn, t. ex. romanus, romare,
romersk, af Koma, Kora. I det forna Rom kallades
så äfven de släktnamn, som vid fullständig
benämning brukade ställas närmast efter det rent
personliga eller förnamnet. Jfr C o g n o- men.
A. M. A.
Gentilless [Jarrtiljä’ss], fr. geniillesse,
finhet, höf-viskhet.
Gentilly fjä’tiji], stad i franska dep. Seine,
strax s. om Paris’ enceinte, vid Fort Bicétre
sarnt gördel-och Orléansbanan. 7,433 inv. (1901).
Gentiopikrin, en glykosid. Se G e n t i a n a.
Gentisin I. Gentianin, kem., ett i rotstocken
af Geiiliuna lntera förekommande ämne,
C14H,,,06, som kristalliserar i blekgula,
smaklösa nålar. Det utgör en metyleter af l, 3,
7-trioxixanton (se G e n-t i a n a och X a n t
o n). P. T. C.*
Ge’ntius 1. G e’n t h i os, konung i Illyrion,
samtidigt med konung Perséus i Macedonien. Han
var en vild och rå person samt begifven på
dryckenskap. Af Perséus till slut förmådd att
uppträda fientligt mot Rom, blef han på mycket
kort tid till lands och sjöss besegrad af den
romerske pretorn Anicius och förd som fånge till
Italien, hvarefter Illyrieo gjordestill romersk
provins. R
Tdh.
Gentleman [jä’ntelman; eng. utt. dje’ntlm-on],
pl. G en 11 em en, eng. (af genleel, väl
uppfostrad), en person, som i fråga om vanor,
dräkt, uttryckssätt och i allmänhet yttre
uppträdande skickar sig på ett sådant sätt, som
brukar iakttagas i högre samhällsklasser; en man,
som, tillhörande hvilken samhällsklass som helst,
eger god uppfostran samt utmärker sig genom
hederskänsla, finkänslighet och öfver hufvud
ett ädelt sinnelag; uti inskränkt bemärkelse,
en person, som eger förmögenhet och är af god
familj; i plur. nyttjas ordet bl. a. vid tilltal
som höflighets-term och för att skilja herrar
från damer. The first gentleman of Europé f
föst dje’ntlmon öv jüråp], "Europas främste
gentleman", ett om? Georg IV af England, till
följd af hans prvdlighet i dräkt och låter,
ofta användt uttryck. - G e n 11 e-m a n l i
k e [-läjk], som anstår en gentleman, med en
gentlemans egenskaper.
Gentlemanrider [dje’ntlmanrai’da], eng. (af
gentleman, och riile, rida), gentlemanryttare,,
hvarje i kapplöpningstäflingar deltagande
ryttare, som ej rider emot betalning (i
motsats till professionell jockey) och som
för öfrigt i det dagliga lifvet kan göra
anspråk på benämningen gentleman. De flesta
kapplöpningsroglementrn ha, för undvikande
af godtyckliga tydningar, fastställt, att
den, som vill uppträda som gentlemanrider,
skalf vara officer i aktiv tjänst, medlem
af någon erkänd jockeyklubb, af nämnda
klubb erkänd som gentlemanryttare eller
ock af två klubbmedlemmar föreställd för
kapplöpningskommittén. C. G. W. (B.C-m.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
