Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Generatris ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
6 präster bestående konsistorium (conseil
supérieur); en del af dem har emellertid
trädt ut ur landssynoden och bildar en fri
kyrka (église libre). – Enligt författningen
af 1847 och senare däri vidtagna ändringar
bilda kantonens samtliga röstberättigade
invånare Conseil général och rösta om
kantons- och förbundsförfattningen samt välja
kantonsfunktionärerna (utom domare) samt
ombuden i nationalrådet och stäuderrådet. Den
lagstiftande maktens organ är Grand conseil
("stora rådet"), hvars 100 medlemmar väljas för 3
år. Det utöfvar äfven benådningsrätt, öfvervakar
och bestämmer den årliga budgeten samt tillsätter
bl. a. alla domare. Den verkställande makten
är uppdragen åt Conseil d’état ("statsrådet"),
7 medlemmar, valda för 3 år. Sedan 1879 finnes
fakultativt referendum (minst 3,500 medborgare
kunna förena sig för att begära folkomröstning
om stora rådets beslut) och sedan 1891 rätt till
folkinitiativ, om framställning därom göres af
minst 2,500 medborgare.
2. Hufvudstad i nämnda kanton, på ömse sidor
af Rhône, vid dess utlopp ur Genèvesjön,
379 m. ö. h. G. hade 1900 105,710 inv., däri
inräknade invånarna i de införlifvade förstäderna
Carouge (7,420 inv.), Eaux-Vives
(11,836 inv.) och Plainpalais (20,066 inv.); af
dem voro 43,2 proc. utlänningar. 1907 var antalet
inv. 116,387. G. är genom sitt oförlikneliga läge
vid den lifligt trafikerade sjön och den klara
floden samt genom sina växlande omgifningar en
af Europas vackraste städer och därför mycket
besökt af utlänningar. På vänstra Rhônestranden
ligger den gamla staden på en backig terräng
med merendels smala gator, men efter vallarnas
nedrifning (1848) förökad med nya praktfulla
kvarter. På den högra, jämna stranden ligger
arbetarkvarteret S:t Gervais med stadsdelen
les Pâquis i ö. I Rhône ligger kvarteret Ile
med stadens vattenverk, som jämte dricksvatten
lämnar drifkraft till industrien, för hvilket
ändamål vattnet längs vänstra flodstranden är
uppdämdt. En dylik anläggning finnes 6 km. längre
ned i floden. Af de sju broarna öfver Rhône
är den närmast sjön belägna Mont-Blanc-bron
(se fig. 1) den vackraste. Mellan denna och
Pont des Bergues ligger den trädplanterade
Rousseauön (se fig. 1) med en staty af filosofen
(1834 af Pradier). På Quai du Mont-Blanc,
nära norra stranden af sjön, står det 1879
aftäckta, storartade monumentet (af Franel,
Cain m. fl.) öfver hertig Karl af Braunschweig
(d. 1873). På den motsatta stranden ligga
Promenade du lac och Place du lac med flera
monument, bl. a. nationalmonumentet (Helvetia
och Geneva), till minne af G:s anslutning till
Edsförbundet (1814). Vackra kajer omgifva sjöns
och flodens stränder. – Bland kyrkor märkas den
reformerta katedralen S:t Pierre (se fig. 2),
färdig 1024 (ursprungligen romansk stil) med
hertig Henri de Rohans graf (hugenotternas ledare
under Ludvig XIII), det reformerta Temple de la
Fusterie, den gammalkatolska kyrkan S:t Germain,
den romersk-katolska kyrkan Sacré Coeur m. fl. Af
profanbyggnader må nämnas rådhuset, i florentinsk stil,
säte för kantonregeringen, universitetshuset
(byggdt 1868–72) med ett bibliotek (tillika
stadsbibliotek) på 170,000 bd och 1,800
handskrifter, den nya teatern (1872–79),
uppförd för de medel (omkr. 20 mill. frcs),
som hertig Karl af Braunschweig testamenterade
staden, Calvins gamla boningshus, Rousseaus
födelsehus. Bland undervisningsanstalter
är universitetet viktigast, grundadt som en
kalvinistisk akademi 1559 samt 1873 utvidgadt
till ett universitet med
 |
| Fig. 1. Mont-Blanc-bron och Rousseauön i Genève. I bakgrunden t. v. Mont-Blanc. |
|
| Fig. 2. Reformerta katedralen Saint Pierre i Genève. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
