Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Generalrapport ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1815 och 1848 års grundlagar nyttjas namnet
generalstaterna om folkrepresentationen
i konungariket Nederländerna (se
Nederländerna. Författning).
Generalsuperintendent. Se Superintendent.
Generaltullarrende, förv., den förpantning
af sjö- och landtullarna i hela riket
(med undantag af Pommern), som egde rum
under tre olika perioder, 1726-65, 1777-82
och 1803-13. Denna förpantning hade till
ändamål att genom allmänhetens och särskildt
borgerskapets intresserande för en fullt lojal
tillämpning af tullförfattningarna hämma
lurendrejeriet och däraf föranledd förlust
af påräknade tullintrader. Borgerskapet
erhöll därför företrädesrätt att ingå
som lottegare i arrendet. Vid stränga
påföljder var det förbjudet att låna sitt
namn till teckning för främmande eller att
i företaget insätta utländska kapital. För
uppbörd och redovisning af arrendesumman
inrättades ett generaltullarrendekontor,
och den förening, som öfvertog arrendet
mot en viss årlig summa, fick benämningen
generaltullarrendesocieteten (se d. o.).
Kbg.
Generaltullarrendekontor. Se Generaltullarrende.
Generaltullarrendesocieteten, förv. 1. Ett
genom regeringens initiativ tillvägabragt bolag
(grun-dadt på 5,000 lotter å 200 dal. smt),
hvilket jämlikt med kronan afslutadt kontrakt
arrenderade tullarna från mars månad 1726
intill 1765 års utgång. Styrelsen bestod af
24 fullmäktige, däraf 3 från hvar och en af
städerna Göteborg, Malmö och Karlskrona samt
4 kronoombud (ordf. och 3 fullmäktige). De
öfrige utsagos af aktieegarna genom val i
Stockholm. De smärre städerna egde rätt att, om
de ville, utse en fullmäktig för hvarje hundratal
lotter, för att i viktiga ärenden samråda med
öfriga fullmäktige. Själfva tullförvaltningen
besörjdes af två generaltullkontor
o r, ett för sjö- och ett för landtullarna,
under hvar sin öfverdirektör. - 2. Ett bolag,
som 1777 -82 arrenderade tullarna och hvari
kronan förbehållit sig en fjärdedel. Styrelsen
bestod af 16 fullmäktige, af hvilka 4 voro
kronoombud. - 3. Ett bolag, som 1803-13
arrenderade tullinkomsterna. Styrelsen bestod
af 14 fullmäktige, af hvilka kronan, som äfven
nu förbehållit sig en fjärdedel, utsåg 5.
Kbg.
Generaltulldirektionen. Se Tullväsen.
Generaltulldirektör. Se Generaltullstyrelsen.
Generaltullförvaltare. Se Tullväsen.
Generaltullkontor. Se
Generaltullarrendesocieteten.
Generaltullstyrelsen, förv., ett centralt
ämbetsverk, åt hvilket är öfverlämnad
förvaltningen af tullverket, inrättades
genom k. br. af 24 nov. 1824 och bestod
då af en generaltulldirektör såsom ensam
beslutande chef och 2 rådgifvande ledamöter
(departementschefer). Generaltullstyrelsen består
numera, enligt senast utfärdade, l nov. 1878
daterade, instruktion, af generaltulldirektören
såsom chef för tullverket, med ensam
beslutanderätt, och 3 ledamöter (byråchefer),
hvilka äro chefer, en för kameral-, en för
revisions- och en för kanslibyrån. Härtill
kommer en tullbehandlings-och
upplysningsbyrå. .Generaltulldirektören är i
främsta rummet K. M :t ansvarig för
tullverkets förvaltning och uppfyllandet
af dess åligganden. Under hans ämbetsresor,
semester eller frånvaro, understigande 14 dagar,
inträder äldste tjänstgörande ledamoten i
utöfningen af generaltulldirektörs-ämbetet. -
Kameralbyrån (1 kammarförvant och 3 revisorer
och bokhållare) handlägger de ärenden, som afse
uppbörden; granskar underlydande redogörares
medelsredovisning; upprättar tullverkets
hufvudbok och öfriga till medelsförvaltningen
hörande räkenskaper; handlägger frågor om
assig-nering af medel från riksbanken, utfärdande
af anordningar, förskotters öfversändande till
tullförvaltningarna, tillämpning af gällande
utgiftsstater, uppställningen och formen för
tullverkets räkenskaper, tullverkets fasta
och lösa egendom, anmärknings-, afskrifnings-
och balansmål samt tullstatens enskilda
pensionsinrättning. - Revisionsbyrån (9 revisorer
och l aktuarie) verkställer gransknings-och
statistiska arbeten samt handlägger ärenden
rörande restitution af de till statsverket
ingångna, genom tullverket uppburna afgifter,
tvister angående varors tullbehandling,
tillämpningen i öfrigt af gällande tulltaxa
och taratariff samt öfriga författningar
rörande till statsverket ingående afgifter,
som uppbäras genom tullverket, befrielse från
tull eller andra dylika afgifter, formen för och
uppställningen af tullförvaltningarnas journaler
m. m., hvilka ej ingå till kameralbyrån,
statistiska meddelanden till K. M :t
eller ämbetsmyndigheter samt anmärkningar
mot tullförvaltningarnas journaler. -
Tullbehandlings- och upplysningsbyrån
(1 sekreterare, 2 byråassistenter samt 1
registrator och aktuarie). - Kanslibyrån
(1 sekreterare, 1 registrator och aktuarie,
3 notarier, 1 skeppsmätningsöfverkontrollör
och 1 ombudsman) handlägger öfriga ärenden. De
under Generaltullstyrelsen lydandö tjänstemän
och betjänte sammanfattas under benämningen
tullstaten (se d. o.). - Om tullens förvaltning
i äldre tider se Tullväsen. G. N. S.*
Generalvikarie kallas inom den katolska kyrkan
en biskops medhjälpare och ställföreträdare. Se
vidare Official.
Generalöfverste (ty. generaloberst], titel, som
redan vid medeltidens slut började nyttjas såsom
beteckning på en armés högste befälhafvare,
har under senaste tiden återupptagits inom
tyska hären, men nyttjas sparsamt. Gradens
innehafvare åtnjuta generalfältmarskalks rang.
C. O. N.
Generatio æquivoca l. Generatio spontanea,
lat., fysiol., uralstring, lefvande varelsers
omedelbara uppkomst ur liflösa kroppar. I äldre
tider trodde man, att grodor, insekter och
svampar uppstodo ur gyttjan genom uralstring. Då
detta visade sig vara oriktigt, omfattades
med begärlighet den åsikten, att de endast med
mikroskopet skönjbara väsendena på dylikt sätt
framträdde. En stor mängd försök har anställts
i denna riktning, och förnyade gånger har man
tillkänna-gifvit sig genom uralstring ha i
vissa för detta ändamål framställda lösningar
lyckats skapa nya lefvande varelser ur döda
ämnen. Men hvarje gång har dock en noggrannare
kritik uppvisat, att vid dessa försök frön till
organismer trängt in och att det organiska lif,
som uppträdt, berott endast på närvaron af dessa
frön. Hithörande undersökningar äro särdeles
svåra på grund af de minsta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
