Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Genera ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
905
Generalfiskal-General-kirke-inspektions-kollegium
906
fedarer’jn öv tréi’d jo’niens]. Se Fackförening,
sp. 1236.
Generalfiskal kallades i Danmark sedan 1660
den ämbetsman, hvilken det tillhörde att
åtala statsförbrytelser, ursprungligen äfven
att häfda kronans finansiella kraf. Det var
alltid en höiesteretsadvokat, som innehade detta
ämbete, sålunda Wiwet (1763- 75), som anklagade
Struensee och Brandt, Skibsted (1789-1812),
som anklagade P. A. Heiberg och M. K. Bruun,
samt Treschow (1828-46). Ämbetet indrogs 1863.
E. Ebg.
Generalflottbesiktning, sjöv. Se
Generalbesiktning.
Generalfältmarskalk. Se Fältmarskalk.
Generalfälttygmästare, krigsv., den, åt hvilken
anskaffningen och vården af härens vapen och
ammunition samt af all till landtförsvaret
hörande ar-tillerimateriel äro uppdragna.
I Sverige var han intill 1898 tillika chef
för artilleriet, men sagda år genomfördes
en förändring, genom hvilken artilleriets
regementen och kårer ställdes under
resp. arméfördelningschefers befäl, under det att
generalfälttygmästaren bibehöll befälsrätten
öfver artilleristaben samt artilleriets
verkstäder och tygpersonal. Han har emellertid
fortfarande skyldigheten att inspektera
artilleriets öfningar, och hans fullständiga
titel är därför Generalfälttygmästaren och
inspektören för artilleriet. Han är chef äfven
för Arméförvaltningens artilleridepartement (se
Arméförvaltningen). G. af Wdt.
Generalförpaktare. Se Fermiers géné-r au x.
Generalförrådskassan, en 1722
inrättad kassa, som åtnjöt inkomst af
vakansafgiften och arrende-afgiften af
indragna mindre militieboställen vid de
indelta regementena. Denna kassas, jämte den
s. k. uppbrottskassans och underhållskassornas,
alla tillgångar uppslukades af kriget 1741-43. De
sistnämnda kassorna återupprättades icke, men
general-förrådskassan hämtade sig åter genom
de inkomster af vakans- och mötesafgifter,
hvilka jämlikt k. bref-vet 30 juni 1744 skulle
af kronofogdarna uppbäras och redovisas till
kassan, som sålunda fortlefde intill 1830-talet.
Kbg.
Generalförslag, förslag (förteckning enligt
särskildt formulär), utgörande sammandrag af
skilda förslag, som insändes till konungen
dels af generalmönsterherre öfver de mönstrade
kompanierna, dels ai högste befälhafvare öfver
flotta, eskader-, af delnings- och flottilj chef
a) öfver bemanning och förråd, först efter skedd
inmönstring och sedan för hvarje månad, b) öfver
personal och materiel efter slutad drabbning.
H. W-1.
Generalgeva’ldiger (ty. gewaltiger, profoss
vid armén) 1. Generalprofoss (fr. grand
prévot) kallades i de värfvade arméerna
under 17:e och 18:e årh. den tjänsteman,
som hade högsta uppsikten öfver ordningen
inom läger och kvarter samt var åklagare vid
krigsrätt. Jfr Fältgevaldiger och Krigs f is
k al. C. O. N.
Generalguvernör. Se Guvernör.
Generalhandel kallas ett lands samfällda
varuutbyte med andra länder (import,
export och re-export, men icke ren
transitorörelse). Jfr Specialhandel.
A. W:sonM.
Generalhandelskompaniet L Indianska kompaniet
privilegierades 1624 af Gustaf II Adolf
för handel på främmande världsdelar och
hedningarnas omvändelse. 1630 förenades
det med skeppskompaniet (se d. o.).
Kbg.
Generalhusbesiktning, sjöv. Se Generalbesiktning.
Generalife [che-], sp. (af arab. djennat
al-arif), "byggmästarens trädgård", lusthus;
trädgård; moriskt sommarpalats, t. ex. i Granada,
nära Alham-bra (jfr Arabisk konst, sp. 1285).
Generalingenjör, under 1600-talets förra hälft
använd benämning på den officer, som stod i
spetsen för fortifikationsväsendet i Sveriges
transbaltiska besittningar, t. ex. J. Kodenburgh
(22 maj 1639) i Liv- och Ingermanland och
K. Maxdefelt (1648) i de svenska fästningarna
s. om Östersjön. Äfven under 30-åriga
kriget förekom någon gång generalingenjör.
L. W:sonM.
Generalinspektör var under 1680-talet titeln på
en under Kammarkollegium lydande ämbetsman, som
stod i spetsen för landttullarnas förvaltning.
Generalintendent, chefen för Arméförvaltningens
intendentsdepartement och för i n t e
n-denturkåren (se d. o.). I den förra egenskapen
tillkommer honom ledningen af alla de ärenden,
såsom beklädnad, underhåll, remontering o. d.,
hvilka tillkomma intendentsdepartementet
i Arméförvaltningen (se d. o.), i den
senare befälet öfver intendenturkårens
hela personal, dess utbildning, användning
m. m. - Förvaltningstjänsten vid svenska
armén i fält ställes under högsta ledning
af en generalintendent, hvilken besörjer
arméns förplägning, handhar kassa- och
redovisningsväsendet m. m. samt tillhör arméns
högkvarter. - Vid örlogsflottan förordnades
1789 en generalintendent, i hvars hand hela den
ekonomiska styrelsen hvilade. Ämbetet upphäfdes
1794. C. O. N. O. E. G. N.*
Generalisera [jene-; fr. généraliser), göra
allmän, göra allmängiltig, se bort från de
enskilda fallen, tillämpa på alla tänkbara
(eller ett större antal af) fall. Motsats:
specialisera. Jfr Generell. - Log.,
öfvergå i tänkandet från en individuell
föreställning eller en art till ett
däröfver öfverordnadt släktbegrepp (genus)-,
motsatsen är specifiera, öfvergå från ett
släktbegrepp till därunder underordnad art
eller individuell föreställning (species).
S-e.
Generali’ssimus. Se General 3.
Generäliter, lat., i allmänhet, öfver hufvud.
Generalitët. Se General 3.
Generalitetsländerna, i den forna republiken
Förenta Nederländerna de af generalstaterna
(republikens riksdag) förvaltade, i dessa ej
representerade, mest från de södra provinserna
eröfrade områdena: kvarteren s’Hertogenbosch
och Antwerpen, Staten-flandern, Statenlimburg
och äfven kvarteret Geldern.
Generalkapitel. Se Kloster.
Generalkapten. Se General 3.
General-kirke-inspektions-kollegium [gen-]
kallades det i Danmark l okt. 1737 inrättade
högsta regeringsorganet för afgörande af
kyrkans samtliga angelägenheter. Kollegiet
ställdes omedelbart under konungen samt utöfvade
ett mäktigt och tryckande inflytande på det
religiösa lifvet, hvilket det genom yttre tvång
(förbud mot nöjen, äfven de oskyldigaste, tvungen
kyrkogång och sabbatshvila o. s. v.) sökte stöpa
i pietistisk form. Hof predikan ten Bluhme var
dess egentlige ledare. Efter Kristian Yl :s död
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
