- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 9. Fruktodling - Gossensass /
719-720

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gandara ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

719

Ganglion-Ganivet y Garcia

720

under "hvila" aflagrade skollorna. På något sätt
ingå de så i flytande tillstånd omsatta skollorna
i kemisk förbindelse med de substanser, som
uppbygga nervfibrillerna. En fysikalisk-kcmisk
process utlöses inom fibrillerna, hvilken med
enorm hastighet fortlöper genom dessa ut till
nervtrådsutskottets eller dess kollateralers
yttersta ändar. Liksom körtelcellens bildande och
af skilj ande af sekret, liksom muskelcellens
kontraktion (sammandragning) i sin grund är en
fysikalisk-kemisk omvandling inom de respektiva
cellslagen, så har äfven nervfunktionen ett
liknande materiellt underlag. Nervfibrillerna äro
enligt den moderna uppfattningen gangliecellernas
ledande materia, deras telegraftrådar, under
det att de skollor, som aflagras i cellkropp
och trädutskott under "hvila", delvis utgöra
den materia, som skall ledas. - De enskilda
ganglie-cellerna kunna stå i förbindelse med
hvarandra på så sätt (fig. 4), att de yttersta
ändförgreningarna af ett nervtrådsutskott eller
dess kollateraler tillhörande en cell (fig. 4 I)
träda i förbindelse med en annan gangliecells
kropp eller trädutskott (fig. 4 II). Ju ymnigare
förgreningen af trädutskotten är, desto större
är förbindelseytan med annan eller andra
gangliecellers nervtrådsutskott. På enahanda
sätt träda gangliecellers nervtrådsutskott
i förbindelse med t. ex. körtelceller eller
muskelceller. Nervledningen fortlöper inom hjärna
och ryggmärg från en gangliecells kropp genom
nervtrådsutskottet och dess förgreningar mot
detta utskotts yttersta ändar. Inom trädutskotten
förlöper retningen från dessa utskotts yttersta
ändar in mot gangliecell-kroppen. - Huru en
s. k. retning tillföres en gangliecell och huru
den från denna ledes vidare genom gangliecellens
nervtrådsutskott, kan måhända i någon mån belysas
genom följande exempel. När ljuset intränger
i ögat genom dettas olika medier (hornhinnan,
främre kammaren, linsen och glaskroppen) och når
fram till den i ögats botten liggande näthinnan,
åstadkommer detsamma, alltefter arten af sin
rörelse, vissa bestämda kemiska omsättningar
hos de näthinnans s. k. sinnesceller, hvilka
träffas af ljuset och hvilkas uppgift f. ö. är
att i första hand mottaga ljusintrycket. Genom
trådliknande utskott stå dessa sinnesceller i
förbindelse med ganglieceller inom näthinnans
område. De omsättningar, som ljuset framkallade
i sinnescellerna, framkalla under ledning af
de nämnda förbindelsetrådarna ett motsvarande
"retningstillstånd" i gan gliecellerna,
i det att dessas skollor upplösas och
fysikalisk-kemiska förändringar sättas i
gång, hvilka fortledas genom nervfibrillerna
på sätt ofvan antydts. Gangliecellernas i
näthinnan nervtrådsutskott nå i sista hand
fram till hjärnan, där en adekvat "retning"
af ganglieceller utlöses. Den förändring med
afseende på sin sammansättning, dessa sistnämnda
celler undergå, ger således så att säga en
spegelbild af förändringarna hos motsvarande
sinnesceller i näthinnan. Ljusintrycket i
näthinnan framträder för vårt medvetande under
förmedling af fysikalisk-kemiska procedurer hos
gan gliecellerna. - Anmärkningsvärdt är, att
hos de högre djuren under utveckladt tillstånd
gangliecellerna endast undantagsvis föröka
sig. Uppstår därför en skada med förstörelse
af en viss grupp af ganglieceller inom hjärna
eller ryggmärg, så ersattes denna substansförlust
icke med nya ganglieceller, utan i stället med
stödjeväfnad. Har skadan

större omfång eller är den lokaliserad
till ett i funktionellt afseende viktigt
område, uppstår därför som effekt af skadan
för lifvet kvarstående rubbningar i de
nervösa funktionerna. Blifva åter endast
nervtrådsutskotten, men ej gangliecellerna
själfva skadade, kunna reparerande processer
komma till stånd, hvarigenom de funktionella
rubbningar, som den åsamkade skadan framkallat,
efter längre eller kortare tid häfvas. - Om
ganglieceller, hvilkas nervtrådsutskott referera
sig till muskler eller körtlar,, förstöras
eller om deras nervtrådsutskott stympas, och
reparation af utskotten ej kommer till stånd,
förlamas motsvarande muskler eller körtlar och
hemfalla, till degenerativ atrofi (se d. o.).
E. Hgn.

Ga’nglion, grek., fysiol, med., betecknar flera,
olika begrepp. 1. Vissa knutar eller centraldelar
inom nervsystemet, som innehålla en begränsad
samling af ganglieceller (se d. o.). Sådana
knutar träffas dels å ömse sidor om ryggmärgen,
där de främre och bakre nervrötterna förena
sig till gemensamma stammar (spinalganglier),
dels-vid basen af och inuti stora hjärnan
(cerebral-g a n g l i e r), dels i mängd utmed
hela förloppet af nervus sympathicus (sympatiska
g a n g-lier). Slutligen finnas äfven små
sympatiska ier i kroppens alla inre delar.

2. En ansvällning i närheten af ledgångar
och senskidor (vanligast i handryggen),
uppkommen genom en synovialhinnas eller
senskidas utbuktning under huden. Dylika
ganglier innehålla vanligen en gelatinös
vätska (liknande vingelé), som kan utkramas
genom ett litet instick i knölen. Då nytt
innehåll lätt bildas, måste operationen flera
gånger förnyas. Nutilldags föredrages därför
excision eller utskärning af hela ansvällningen
(både väggar och innehåll). Denna operation
är emellertid icke ofarlig, emedan senskidor
eller ledgångar därigenom kunna öppnas. I
alla händelser är en noggrann sårbehandling
nödvändig. 1. F.B.(E.Hgn.) 2. F.B.(J.Ä.)

Gangotri ("Gangas nedkomst"), en ryktbar
hinduisk vallfartsort i Indien, staten
Garhwal, 10 km. nedanför Bhagirathis
källor, 3,145 m. öfver hafvet.
(J. F. N.)

Gangpur [gāŋpō’ə], tributstat i brittiska
Indien, divisionen Chutia Nagpur,
Bengalen. 6,433 kvkm. 238,896 inv. (1901).
Wbg.

GangråöY, isl. Se G a g n r a d.

Gangrën (lat. gangræna, grek. ga’ngraina,
inflammation). Se Brand 3.

Gangri (tibet. Tise Gangri, "jökelberg",
ind. Kailas), bergskedja i södra Tibet, parallell
med Himalaya, n. om Sangpos (Brahmaputras) dal.

Ganguela, bantustam i Afrika, vid Sambesiflodens
källor; dess medlemmar äro kända som smeder.

Ganister, eng., metall., ett slags eldfast
murbruk, som begagnas till infodring af
bessemerugnar. Ganister beredes af en i
trakten af Sheffield förekommande gråhvit
sandsten, ganisterstone, hvilken i finmalet
tillstånd blandas med en mindre kvantitet
eldfast lera. Dock tillverkas den äfven af andra
råmaterial, såsom af ren kvarts och eldfast lera.
C. A. D.*

Ganive’t y Garcia [i garthi’a], Ängel, spans.k
författare, f. 1865 i Granada, d. 1898 i Riga
(genom själfmord), hade vid tjugu års ålder
för-värfvat både filosofie och juris doktorsgrad,
anställdes därefter vid nationalbiblioteket i
Madrid, men öfver-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:46:22 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbi/0378.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free