Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Galoner ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
653
Galt-Galtons lag
654
Sverige, De regno suecico. Han var
därjämte latinsk skald. Litt.: K. Bruun,
"Slaget paa Kolberger heide" (1879).
E. Ebg.
Galt [gå’lt]. 1. John G., skotsk författare,
f. 1779 i Irvine, Ayrshire, d. 1839, egnade sig
först åt handelsyrket, reste 1809-11 i södra
Europa och var en tid handelsagent i Gibraltar. I
Canada verkade han på 1820-talet som sekreterare
vid ett koloniseringsföretag och grundade därvid
staden Guelph i Ontario. Staden Galt, äfvenledes
i Ontario, är uppkallad efter honom. Bland
hans arbeten märkas Ayrshire legatees (1820),
Annals of the parish (1821; skrifven redan
1809), The provost (1822), Sir Andrew Wylie
(s. å.) och The entail (1824), i hvilka skotskt
lif och skotska seder skildras med sanning och
humor. I denna realistiska hembygdsmålning ligger
G :s stora litterära förtjänst. Hans arbeten
voro för öfrigt ojämna, ofta hoprafsade. En A
utobiography (2 bd, 1833) af G. får begagnas
med försiktighet. Se biografien öfver G. i den
samlade upplagan af hans arbeten 1895-99 (8
bd). H-n B. 2. Sir A l e x a n d e r T i 11 o c
h G., den föregåendes son, kanadensisk statsman,
f. 6 sept. 1817 i Chelsea, d. 19 sept. 1893 i
Seaforth vid Montreal, emigrerade i början af
1830-talet till Canada, arbetade i British and
american land compa-nys tjänst till 1856 samt var
äfven mycket verksam för järnvägsanläggningar,
bl. a. för sammanslagningen af ett flertal
linjer till Grand Trunk railway. G. satt 1849 och
1853- 72 i Canadas parlament, först som liberal,
sedan 1857 som medlem af det liberalkonservativa
partiet. 1858 anmodades han att bilda ministär,
men afböjde uppdraget och ingick i stället
i aug. s. å. som finansminister i ministären
Cartier-Macdonald, därvid sättande som villkor,
att denne på sitt program upptog Brittiska
Nord-Amerikas federativa sammanslutning. Statens
inkomstbehof sökte han fylla genom betydande
tullförhöjningar, hvilka drabbade äfven varor
införda från moderlandet. Den konflikt, som däraf
framkallades med brittiska kolonialministeriet,
slutade med dettas godkännande af G :s
tariff, hvilken sålunda inledde koloniernas
tullpolitiska oberoende. G. afgick i maj 1862,
men var ånyo finansminister mars 1864-aug. 1866
i ministären Taché-Macdonald samt 1867-72 den
förste finansministern i den nyupprättade
Dominion of Canada. I förberedelserna för
denna koloniernas sammanslagning till en
förbundsstat tog G. verksam del, bevistade
konferenserna i Charlotte-town och Quebec
1864 och i London 1866-67 samt utarbetade
de finansiella bestämmelserna i den nya
förbundsförfattningen. Som finansminister var
G. synnerligen framstående, konsoliderade
statsskulden, främjade den direkta
utrikeshandeln och ordnade bankväsendet genom
att göra provinsernas sedlar till lagligt
betalningsmedel. Han drog sig 1872 tillbaka från
politiken, men användes sedermera flera gånger
i viktiga diplomatiska uppdrag. V. S-g.
Galtegillet. Se So d al es.
Galten, Mälarens västligaste fjärd, tillhörande
till största delen Västmanlands, till en
mindre del Södermanlands län. I v. tillflyta
Arbogaån, Hedströmmen och Köpingsån samt i
n. ö. Kolbäcksån, med hvilken segelleden genom
Strömsholms kanal är förenad. Genom Kvicksund
sammanhänger G. i ö. med Blacken.
Galton [gå’ltan], Francis, engelsk antropolog
och psykolog, kusin till Charles Darwin,
f. 16 febr. 1822, företog 1846 en resa
till Hvita Nilen och 1850 (tills, med den
svenskfödde Karl Johan Andersson, se denne)
till de västra trakterna af södra Afrika
(Narrative of an explorer in tropical South
Africa, 1853). Han skref bl. a. Art of travel,
or shi/ts and contrivances in wild countries
(1855; flera uppl.) och Meteorographica (1863),
hvari han ådagalade tillvaron af och teorien för
anticykloner samt uppgjorde de första synoptiska
väderlekskartorna för Europa. G. har särskildt
sysselsatt sig med ärftlighetsproblemen i
Hereditary genius, its laws and consequences
(1869), och i Natural inheritance (1889)
formulerar han en ärftlighetslag, den s. k. G
a 11 o n s lag, som innehåller, att till
individens ärftliga bestämdhet hans två föräldrar
bidragit med tillsammans V*> de fyra fär-
och morföräldrarna tillsammans med V*» dessas
föräldrar med 1/s o. s. v. Ett annat problem, som
han skänkt en originell behandling, är frågan om
allmänbegrepp. Tvärtemot Hobbes, Berkeley m. fl.,
som förnekat möjligheten af sådana, försvarar
G. deras verklighet och söker i Inquiries ön
human faculty and its development (1883) belysa
deras uppkomst genom jämförelse med fotografier,
som på det sättet tagits af flera personer, att
man på en gång använder alla de olika negativen
för att tillsammans bilda ett "sammansatt
porträtt", i hvilket olikheterna tagit ut
hvarandra, så att den gemensamma grundtypen
framträder såsom resultat. Detta ämne förde
honom in på antropometrieu och till utbildandet
af finger-aftryckssystemet (Decipherment of
blurred finger-prints, 1893, och Fingerprint
directories, 1895; jfr Daktyloskopi). G. var
1863-68 sekreterare i British association och
1868-1901 medlem af den meteorologiska kommittén
i Board of trade. Han erhöll 1853 Geographical
societys, 1886 Royal societys gudmedalj
och 1902 sistnämnda sällskaps Darwinmedalj.
Wbg. S-e.
Galtõnia Desne., bot., växtsläkte af
fam. Lilia-ceæ, hvaraf en art, G. candicans
(Hyacinthus can-dicans), inhemsk i Natal, ofta
odlas som prydnadsväxt i trädgårdar. Blomstängeln
blir omkr. 60 cm. hög och uppbär en präktig
klase af stora hvita, hängande blommor.
G- L-m.
Galtonpipa [gå’lten-], fys., en efter
uppfinnaren uppkallad sluten pipa af
mikrometriskt föränderlig längd för
åstadkommande af toner med mycket högt
svängningstal. Hörbarhetsgränsen ligger vid
omkr. 50,000 hela svängningar i sekunden,
medan Edel-mann (1900) med en Galtonpipa af
2 mm. diameter utan svårighet erhöll 113,000
svängningar, hvarvid pipans längd var 0,i mm.,
och under särskildt gynnsamma omständigheter
lyckades drifva upp svängningstalet till
170,000. Svängningstalen hos dessa ohörbara toner
bestämmas medelst K u n d t s rör (se d. o.).
G. N.
Galtons lag [gå’ltons]. Se G al t o n, Fr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
