- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 9. Fruktodling - Gossensass /
449-450

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förlagslån ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

449

Förlossning

450

Värkarna blifva under detta skede allt kraftigare
och få under dess senare del en annan karaktär,
öfvergå till s. k. krystvärkar, i det att
samtidigt med lifmoderkontraktionerna af viljan
delvis beroende sammandragningar af bukhålans
väggar, s. k. krystningar, inställa sig. Dessa
krystningar äro af fullkomligt samma slag som de,
som verka vid blåsans och ändtarmens tömmande,
ehuru mycket kraftigare. Den voluminösaste och
hårdaste delen af fostret är fosterhufvudet. Dess
passage underlättas dels genom den ofvan
omtalade uppluckringen och tänjbarheten hos
lifmoderhalsen, slidan och blygden, dels
därigenom, att benen i fosterhufvudet ?j äro
såsom hos de fullvuxna orörligt sammanfogade
med hvarandra, utan sammanhänga medelst
hinnaktiga partier, s. k. sömmar, hvarigenom
de af trycket kunna förskjutas öfver hvarandra
och hufvudet på så sätt undergå en viss grad
af omformning, s. k. tillspetsning. Trots
dessa för förlossningens fortgång gynnsamma
faktorer uppstå emellertid mycket ofta äfven vid
f. ö. fullt normala förlossningar bristningar hos
kvinnan i modermunnen och i blygden, särskildt
i mellangärden, d. v. s. det muskulösa partiet,
beläget mellan blygden och stolgången. En annan
synnerligen viktig omständighet, möjliggörande
hufvudets passage genom bäckenet, är den,
att fosterhufvudet under fortskridandet genom
bäckenkanalen till följd af ett flertal mekaniska
faktorer undergår vridningar och

Fig. 2. Fosterhufvudet ned trängdt
i bäckenet. Fosterhinnor ännu ej brustna.

utrymmet i bäckenets olika plan. Hufvudet står
i bäckeningån-

Sen> hvars största vidd är den från Sida till
sida, med näckspetsen åt ena sidan, vanligen
åt vänster, och pannan åt den andra. Under
nedträngandet (se fig. 2) vrides nu hufvudet
vanligast så, att nackspetsen och angränsande
parti af hjässan, den s. k. kronan, går före
genom bäckenet och på samma gång vänder

sig framåt. Till följd däraf passerar hufvudet
bäckenutgången, hvilken har sin största vidd
framifrån-bakåt, med nacken framåt och pannan
bakåt (se fig. 3). Liknande vridningar undergå
f. ö. andra delar af fostret, hvilka under ut-

:
drifningen mera

fullständigt taga bäckenets utrymme i anspråk,
nämligen skuldrorna och sätet. Till följd af det
tryck, som fosterhufvudet är utsatt för under
utdrifningen, uppstår å den del, som går före
i bäckenet, vanligen hjässan, en s. k. föste
r svulst, hvilken utgöres af en ansamling
af blodvatten i och under huden öfver sagda
parti. Nämnda fostersvulst försvinner »under
första dygnet efter förlossningen.

Tryckt den 13/6 08

tfO

Fig. 3. Fosterhufvudets framfödande genom
den starkt uttänjda blygden.

Med fostrets utdrifuing, då värkarna ha
utvecklat maximum af kraft och på samma gång
varit mest smärtsamma, inträder plötsligt en
lugnare period. De under detta tredje skede,
efterbördsskii’tet 1. efterbördsperioden,
påkommande värkarna äro betydligt svagare
och ha till uppgift att aflossa moderkakan
från lifmoderns insida samt att utdrifva
densamma tillsammans med nafvelsträngsstumpen
och ägghinnorna, allt tillhopa utgörande den
s. k. efter- börden (se d. o.). Vid moderkakans
lossande inträder alltid mer eller mindre stark
blödning ur de därvid öppnade stora blodkärlen
i lifmoderväggen. Under normala förhållanden
afstaunar dock denna blödning därigenom, att
kärlen hopklämmas af den sig sammandragande
lifmodern och att därefter blodet i densamma
koagulerar, bildande proppar. Förlossningen är
därmed fullt afslutad, och för kvinnan inträder
nu barnsängsperioden (se Bar n-säng), under
hvilken fortplantningsorganen tillnärmelsevis
återbildas till det tillstånd, hvari de befunno
sig före inträdt hafvandeskap, under det att
mjölkkörtlarna börja utveckla en mycket liflig
verksamhet.

När fostret passerat bäckenkanalen på nyss
skildradt sätt med kronan gående före i bäckenet,
säger man, att det framfödts i kronbjudning
L nackbjudning, hvilken förekommer i ung. 96
proc. af alla förlossningar. Allteftersom fostret
under förlossningen vrider sig med ryggen framåt
eller bakåt, talar man om framstupa 1. vidöppen
kronbjudning. I omkr. J/2 proc. fall passerar
fosterhufvudet med ansiktet före genom bäckenet,
ansiktsbjudning. Icke alltid är emellertid
fosterläget vid hafvandeskapets slut sådant,
att fostret ligger hufvudstupa, med hufvudet
stående i eller öfver bäckeningången, utan i
omkr. 3 proc. fall ligger fostret upprätt,
med sätet öfver öfre bäckenöppningen, och
passerar då bäckenkanalen antingen med sätet
före, sätesbjudning, eller med en eller båda
fötterna föregående, fotbjudning. Äfven
vid sagda mera ovanliga "bjudningar" sker
förlossningen ofta på ett naturligt, för
modern och fostret lyckligt sätt, utan konstens
ingripande (jfr Förlossningstång och Utdragning
på fot eller säte). Sådant är däremot i regel
af nöden, om fostret ej ligger längsriktadt,
med fosterbålens längdaxel sammanfallande med
moderns, utan ligger på tvären eller snedt,
tvärläge eller snedläge, hvilket förekommer i
omkr. 1/2 proc. af samtliga förlossningar (jfr
Vändning). Endast i sällsynta undantagsfall kan
förlossningen vid tvärläge af-slutas naturligt,
utan konst (evolutio spontanea).

Den tid en regelbunden förlossning varar
är väsentligt längre hos förstföderskor än
hos om-föderskor till följd af det betydligt
större motståndet i de aldrig förut uttänjda
mjukdelarna hos de förra. Utom motståndet i
den mjuka förlossningsvägen och bäckenkanalen
inverka naturligtvis såsom viktigaste faktorer
på förlossningens duration (längd) värkarnas
styrka och frekvens (täthet) samt fostrets
storlek. De tre förlossningsperioderna kräfva i
genomsnitt hos en förstföderska resp. 18, 2 och
l-2 timmar, men hos en omföderska endast 9, Y2
ocn l timme. 55 proc. af alla förlossningar lära
afslutas mellan kl. 8 på aftonen och kl. 8 på
morgonen och de flesta af dessa mellan kl. 12-3
på natten. - Dödligheten bland mödrarna till
följd af omständigheter, som stå

9 b. 15

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:46:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbi/0243.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free