Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - För efterkommande ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
405
Föreningen för bokhandtverk-Föreningen för
sinnesslöa barns vård
406
1892 med uppgift att bilda ett lånbibliotek
för blinda, hvilket skulle bestå af böcker,
som föreningens medlemmar kopierat med
Brailles punktskrift. Detta bibliotek, som
förvaras i Stockholm, bestod vid slutet af
1907 af 3,350 volymer, och lånen ha, sedan
föreningen 1904 började sända dem fraktfritt
till låntagarna, uppgått till omkr. 10,000 om
året. Inkomsterna utgöras, utom af kapitalräntor,
hufvudsakligen af ett årligt understöd från De
blindas förening å 500 kr. samt sedan 1906 af
ett statsanslag å samma belopp. Behållningen
vid 1906 års slut uppgick till 14,660 kr. 72
öre, inberäknad en grundfond å 13,725 kr.
G. Å.
Föreningen för bokhandtverk. Se Bokhand t-v e
r k.
Föreningen för frivillig vård af sårade och
Sjuke i fält. Se Sjukvård.
Föreningen för gift kvinnas eganderätt, Sveriges
första kvinnosaksförening, konstituerades i
Stockholm 6 febr. 1873 med uppgift att söka
få mannens målsmanskap öfver hustrun upphäfdt
och att i detta ändamål närmast verka för ådan
ändring i lagen, att gift kvinna fick råda öfver
all egendom, som hon ärft eller förvärft. 1886
beslöt föreningen att äfven i öfrigt främja
sådana åtgärder, som kunde bidraga att förbättra
kvinnans ställning i samhället. 1896 uppgick
föreningen i Fredrika Bremer-förbundet, hvilket
upptog föreningens program såsom sitt eget samt
för dess befrämjande inrättade en särskild
"kommitté för lagfrågor". - Såsom resultat
af föreningens initiativ kunna antecknas
1874 års lag, hvarigenom gift kvinna erhöll
förvaltningsrätt öfver sin arbetsförtjänst
äfvensom öfver enskild egendom, när sådan
rätt förbehållits i äktenskapsförord (se
d. o.) eller gjorts till villkor vid gåfva
eller testamente, 1884 års riksdagsskrivelse om
ytterligare lagändringar i gift kvinnas intresse
samt 1889 års lag om kvinnas valbarhet till
skolråd och fattigvårdsstyrelse. Föreningen har
utgifvit bl. a. en serie publikationer under
titeln "Om den gifta qvinnans eganderätt".
C. A. L-n.
Föreningen för grafisk konst, som har till
uppgift "att verka för kännedomen om och
utvecklingen af de grafiska konsterna samt utgöra
ett samband mellan för dessa konster intresserade
personer", stiftades 1887 i Stockholm. Den har
årligen utgifvit ett häfte, innehållande i regel
5 etsningar, men äfven konstnärliga träsnitt
och litografier, hvarjämte vissa år publicerats
konst blad i större mått. Föreningen har från
trycket utgifvit äfven "Meddelanden" (hittills
4), innehållande monografier o. a. uppsatser
rörande grafisk konst. Fr. o. m. 1905 har
såsom bihang till årspublikafcionen utgifvits
ett häfte reproduktioner efter teckningar
i Nationalmuseum, hvarvid början gjorts med
en serie ljustryck efter Eembrandt (hittills
3 dlr utkomna). Föreningen anordnade 1889 i
Nationalmuseum en större grafisk utställning,
i hvilken konstnärer från alla de nordiska
länderna deltogo och öfver hvilken en praktfullt
illustrerad katalog utgafs, inledd af en
uppsats af G. Upmark: "De grafiska konsterna,
en öfversigt". Den har äfven själf deltagit
eller förmedlat svenska konstnärers deltagande i
utställningar i Köpenhamn 1888, Göteborg 1891,
Wien 1895 och Budapest 1906. Vid föreningens
tjuguårsjubileum 1907 anordnades en grafisk
pristäflan för svenska konstnärer, hvarvid 41
blad inkommo och pristagarna blefvo K. Larsson,
E.
Schwab och K. O. Petersen. En utställning af
pris-täflingsbladen anordnades i Stockholm,
Göteborg, Lund och Malmö. Vid årsmöten och andra
sammankomster hållas föredrag och anordnas
mindre utställningar. Ledamots årsafgift
är 10 kr., berättigande till erhållande af
årspublikationerna. En högre af-gift, 25 kr.,
erlägges för konstnärstryck före all skrift.
E. G. F. (J.K-e.)
Föreningen för konstfliten i Finland. Se K o n
s t-flitsföreningen i Finland.
Föreningen för konstslöjd. Se Svenska
slöjdföreningen.
Föreningen för kvinnans politiska rösträtt,
en 1903 bildad landsförening, som f. n. (1908)
räknar 120 lokalföreningar om nära 10,000
medlemmar. Organisationen, som är en gren af
en internationell förening med afdelningar i
de flesta europeiska länder samt i Amerika och
Australien, ledes af en centralstyrelse (årliga
sammanträden i olika delar af Sverige) med ett
verkställande utskott i Stockholm. Programmet:
rösträtt och valbarhet för svensk kvinna på
samma villkor som för svensk man, har visat
sig på grund af sin politiska neutralitet
kunna ena gifta och ogifta kvinnor ur alla
samhällsklasser. Föreningen har igångsatt
en masspetition om 142,000 namn, som i
febr. 1907 inlämnades till riksdagen,
samt föranstaltet vandringsbibliotek och
kvinnokurser i samhällslära inom olika delar af
landet. Litt.: Småskrifter, utg. af landsfören.,
samt flygblad, utg. af lokalföreningar i
Stockholm och andra städer. – S. Wieselgren,
"Om kvinnans politiska rösträtt", L. Wahlström,
"Nutidsfrågor" (1904), "Nya nutidsfrågor"
(1907) samt "Den svenska kvinnorörelsen" (i
fören. Heimdals folkskrifter, 1904). Den svenska
rörelsens organ är veckotidningen "Dagny" (se
Fredrika-Bremer-förbundet), den internationella
rörelsens "Jus suffragii" (Amsterdam).
L. W-m.
Föreningen for nordisk konst i Stockholm
stiftades 1858 "i ändamål att sprida kärlek
till bildande konst, särdeles i fosterländsk
anda, uppmuntra konstnärliga anlag (genom
inköp af konstalster, hvilka årligen utlottas
bland ledamöterna) samt föranstalta offentliga
utställningar af konstalster". Ledamöternas
antal, som 1858 uppgick till 310, steg 1874
till 1,030 och 1875 till 1,420, hvilken stora
tillökning berodde därpå, att tillträde till
föreningen vid denna tidpunkt fick en större
utsträckning i landsorten. 1881 uppgick det
till 1,700. Årsaf giften utgjorde i början 7
kr. 50 öre, med förpliktelse för ledamot, som
vid utlottningen vunnit en tafla, att särskildt
betala ramen; 1877, då detta villkor borttogs,
höjdes årsafgiften till 10 kr. Föreningen
anordnade utställningar af Tob. Sergels
handteckningar samt af målningar af Markus
Larson, af den tyske akvarellisten Karl Werner
och af J. F. Höckert. Ar 1881 bortlottades 89
konstalster, uteslutande målningar, inköpta
till ett pris af 11,270 kr. Föreningens lokal
var sedan 1880 i huset n :r 18 Hamngatan
(f. d. Änkhuset, nuv. Sveasalen). 1886 uppgick
den i Sveriges allmänna konstförening.
Föreningen för sinnesslöa barns vård. Genom en
tidningsuppsats i slutet af 1860-talet fästes
allmänhetens uppmärksamhet på det af fröken
E. Carl-beck i Västergötland upprättade hemmet
för sinnesslöa barn, och på initiativ af den
kände filantropen, doktor O. von Feilitzen och
författarinnan Th.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
