Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 9. Fruktodling - Gossensass / 399-400 (1908) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förbudslagstiftning ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

slag af fyllda blommor är det, som förekommer hos
blåklockor och Datura (fig. 1); genom kronans
dédoublement uppstå två eller tre kronor, den
ena liksom instucken i den andra. Liknande dubbla
blommor förekomma hos andra blåklockor (se fig.
2), hos gyckelblomster (Mimulus) och Primula,
men här uppstår den yttre kronan genom fodrets
ombildning. De s. k. fyllda blommorna hos
snöbollsbusken (Viburnum) och hortensian
(Hydrangea, fig. 3) uppkomma genom de små könliga
blommornas ersättande af stora, könlösa. - Äfven i
naturen förekommer, ehuru sällan, fördubbling af
blommor enligt den först här omnämnda formen,
t. ex. Cardamine pratensis L., den bekanta
ängskrassen. Till gallbildningar omdanade blommor
äro ofta fyllda.
O. T. S. (G. L-m.)

Fig. 1. Datura (med fyllda blommor).

Fig. 2. Campanula medium (blåklocka med fyllda blommor).

Fig. 3. Hydrangea hortensia (med normal och ”fylld” blomställning).

Dubbla blommor. (Till art. Fördubbling.)

Fördubblingsbåtsman, sjöv., kallades den
båtsman, som, enligt stadganden från äldre tider, hvarje
rust- och rotehållare var skyldig att i högsta nödfall
hålla jämte den ordinarie båtsmannen. Undantag
gjordes för Gottland, där för två ordinarie rotar
skulle hållas en fördubblingsbåtsman, samt för Bohus
län och Halland, hvilka landskap h. o. h. befriades
från nämnda skyldighet. Då förstärkningsmanskapsinstitutionen
1811 infördes, upphörde skyldigheten
att hålla fördubblingsbåtsmän.
O. E. G. N.*

Fördurk, sjöv. Se Durk.

Fördömelse, Evig, 1. Förtappelse, de
osaliges tillstånd i evigheten. Se Apokatastasis
och Eskatologi. Jfr V. Rydberg, ”Till
läran om de yttersta tingen” (i ”Bibelns
lära om Kristus”, 5:e uppl. 1893).
N. S.

Föredrag. 1. Ret. Se Deklamation 1.
— 2. Mus., det sätt, hvarpå ett tonstycke utföres
(af sångröst eller instrument), från uttrycksfullhetens
synpunkt betraktadt. För ett godt föredrag kräfves,
att den utförande skall förutom nödig teknisk
färdighet ega förmågan att med förståendet och känslan
fullt fatta tonsättarens konstnärliga intentioner
och sålunda noggrant återgifva icke blott de
föredragsbeteckningar (se d. o.), som denne utsatt, utan äfven
de vanligen ej i notskriften angifna fina skiftningar
i det musikaliska uttrycket, hvilka innebäras i
tonstyckets byggnad och i dess delars poetiska
utveckling. Sådana nyanser utgöras af t. ex. små
tempoförändringar (i regel en lindrig påskyndning
vid stegring i innehållet, ett lindrigt ritardando
efter någon uppnådd höjdpunkt i utvecklingen) samt
dynamiska afskuggningar af motsvarande art, riktig
frasering, accentueringar (bl. a. för att lämpligen
framhålla ovanligheter i harmoni och modulationer
m. m.), olika färgning af tonen genom skiftande
resp. anslagssätt, stråkart, anblåsning eller
tonansats (i sång), m. a. o. allt, som ger utförandet
en lefvande och individuell prägel. Teoretiska
arbeten om det musikaliska föredragets konst ha på
senare tiden författats af M. Lussy, H. Riemann,
K. Fuchs, Ad. och Fr. Kullak m. fl. Jfr
Deklamation 2.
E. F-t.

Föredragande, jur., admin., i allmänhet en
person, hvilken det åligger att framställa ett mål
eller ärende inför den, som däröfver har att besluta.
Är den beslutande myndigheten kollegial, eger
föredraganden ofta nog att själf i beslutet deltaga.
Sådant är t. ex. förhållandet i hofrätterna, där
vissa mål föredragas af ledamöterna efter dem
emellan skedd fördelning, samt i de centrala
ämbetsverk, där det kollegiala arbetssättet ännu är
bibehållet (Kammarkollegium m. fl.). I Högsta
domstolen däremot, liksom numera i de flesta centrala
administrativa ämbetsverken, deltager föredraganden
(revisionssekreterare, byråchef) icke i beslutet.
Föredragande inför konungen i statsrådet är chefen för
det statsdepartement, till hvilket ärendet hör, i
ministeriella mål ministern för utrikes
ärendena, i kommandomål chefen för vederbörande
militära statsdepartement. Då statsrådet för
styrelsen såsom interimsregering, föredrager
vederbörande departementschef på samma sätt, som då
föredragningen sker inför konungen eller inför
interimsregent. I s. k. tillförordnad regering sker
föredragningen genom expeditionschefer eller
revisionssekreterare.
A. Th. S. (Ask)

Föredragsbeteckningar, mus., ett antal vanligen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>