Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 9. Fruktodling - Gossensass / 375-376 (1908) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fönster ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fig. 19. Palazzo Pisani a Polo, Venezia (1370-1438).

Fig. 23. Palazzo Rezzonico, Venezia (1680).

Fig. 22. Palazzo Corner Spinelli, Venezia (1475-85).

Fig. 24. Palazzo Vendramin-Calergi, Venezia (1481).

Fig. 15, 16 och 17 visa prof på rik utveckling af
typen i Italien, i England och i Frankrike.

Intressant är att i Italien följa den småningom
skeende omvandlingen af typen, fig. 14, till
ett fullt utbildadt renässansfönster. De första
ansatserna se vi i florentinska (fig. 18 A) och
bolognesiska (fig. 18 B) renässansvarianterna,
den förra af sten, den andra af tegel
och ornerade tegelplattor. Den medeltida
uppställningen är ännu fullkomligt bibehållen,
men detaljerna äro utbildade efter gamla romerska
mönster. I det florentinska fönstret dröjer ännu
kvar till och med spetsbågen i aflastningsbågens
öfre kontur; i det bolognesiska fönstret visa
sig redan
pilastrar på sidan om fönstret, och
hela omfattningen har antagit karaktär af
ytdekoration. Ännu intressantare gestalta sig
förhållandena i Venezia. Där tillstöter ett
orientaliskt motiv, nämligen att omrama fönstret
rektangulärt med en tunn list, såsom framgår af
fig. 19, hvilken visar ett typiskt venezianskt
medeltida palats. Innanför ramen är allt naturlig
sten, utanför puts. Detta rammotiv torde nog icke
vara något annat än ett minne af den deformation,
som det romerska arkitekturmotivet med den
grekiska kolonnställningen framför den romerska
bågen, fig. 20, i Orienten småningom undergick
(fig. 21). I Venezia blir man nu vittne till,
huruledes detta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>