Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Födoämnen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gren och E. Landergren, "Untersuchung über
die ernähning schwedischer arbeiter bei
frei gewählter kost" (s. å.), E. Almquist,
"Allmän helsovårdslära" (1894-97),
0. Hammarsten, "Kortfattad lärobok i
fysiologisk kemi" (1904), och Ingeborg Walin,
"Födoämneslära, Husmoderns bok", II (1906).
E. O. H.
En ingalunda oviktig synpunkt beträffande
födoämnens bruk är den skada, som genom
förfalskning af födoämnen nu för tiden kan
från många håll tillfogas samhällsmedlemmarna,
vare sig i sanitärt afseende eller i ekonomisk
måtto eller i bådadera fallen. Antydningsvis må
erinras endast om mjölksspädning med vatten
eller, det numera vanligaste, med skummjölk,
om smörs förfalskning genom tillsats ai
margarin eller kokosfett, mjölförfalskning
genom inblandning af krita, gips, benmjöl,
talk, trämjöl, kolsyrad magnesia m. m. eller
af billigare mjölsorter, kötts och korfs
konservering medelst svafvelsyrliga och
borsyrade salter, kakaos tillsättning med större
mängder skaldelar eller med en sockermassa af 70
proc. och däröfver, grönfärgning af konserverade
ärter och spenat medelst koppartillsats,
för att icke tala om pulveriserade kryddors
uppblandning med mjöl etc. eller s. k. hallon-
och apelsinlemonads beredning af sackarin,
tjärfärg och konstgjord essens (förutom vattnet
och kolsyran) o. s. v. Den växande omfattningen
af dylika förfalskningar har under senare
hälften af 1800-talet i de flesta civiliserade
länder framkallat en detaljerad lagstiftning
angående närings- och njutningsmedel. I Sverige
saknas ännu en sådan lifsmedelslagstiftning
för riket; frånsedt enstaka undantag, såsom
margarinförordningen (den äldsta 2 okt. 1885,
den senaste 13 okt. 1905), och oräknadt mera
tillfälliga lokala påbud i olika kommuners
hälsovårdsstadga samt några föreskrifter
i giftstadgan (se d. o.), förefinnas här
allenast Strafflagens allmänliga bestämmelser
om utgifvande af "mängdt för omängdt" och
(i kap. 22 § 3) om straffarbete för den, som
säljer eller utlämnar veterligen förfalskade
lifsmedel med hälsovådliga ämnen i. Emellertid
gjorde kemiska sektionen vid teknikermötet
i Norrköping 1906 i en enhälligt antagen
resolution det uttalandet, att den ansåg en
särskild svensk näringsmedelslag, i likhet
med förhållandet i andra kulturländer, vara af
behofvet påkallad. En i samma syfte 1908 i Andra
kammaren väckt motion afslo£S af riksdagen.
J. Lndn.
Födsels- og plejestiftelsen i Köpenhamn. Se
Frederiks hospital.
Födsloarbete, Födslovärkar. Se Förlossning.
Fögderi, i civilt och administrativt hänseende en
afdelning af ett län. Inom hvarje fögderi finnes
en kronofogde och (med undantag för Västerbottens
läns Lappmarksfögderi) en häradsskrifvare
äfvensom ett antal kronolänsmän. Fögderiernas
antal är f. n. (1908) 118.
Föglö, socken på Åland, Åbo och Björneborgs län,
Ålands härad och domsaga, bildar jämte sina
kapell, Kökar och Sottunga, ett imperiellt
pastorat af 2:a kl., Åbo ärkestift, Ålands
kontrakt. Socknen utgöres af ’Små klippöar,
hvarför inbyggarna äro hänvisade nästan
uteslutande till hafvet såsom näringskälla.
Föglöosten har dock af ålder ett godt
namn. Arealen af fast mark, inber. kapellen, 199 kvkm. 3,159
inv. (1906). Handelsflottan bestod 1906 af
24 fartyg om 1,360 reg.-ton. - Kökar kapell
hyste under det sista seklet af katolska
tiden ett af landets tre dominikankloster,
hvilket dock aldrig hann sin fullbordan. På
särskilda ställen i socknen finnas lämningar
af batterier, uppkastade i anledning af ryska
flottans besök därstädes under kriget 1743.
O. I. (A. G. F.)
Föhn 1. Fön, en varm, torr och af åtskilliga
egendomliga företeelser åtföljd vind, som,
oftast under vintern och våren, stundom med
stor våldsamhet, blåser utför de schweiziska
alpdalarnas sluttningar. Denna vind har först
pressats öfver Alperna samt under sin väg
uppför dessas sluttning afkylts och aflämnat
sin fuktighet. Då den sedan sänker sig utför
den motsatta sluttningen, sammantryckes den
allt mer och mer och blir till följd däraf
åter uppvärmd. Då luften uppvärmes nära 1°
C. (0,98°) vid ett nedsjunkande af 100 m. och
ingen vattenånga därvid tillföres, under det
att uppåtstigande fuktig luft afkyles endast
omkr. ½° C. på 100 m., och fuktigheten
därvid till stor del utfallés som nederbörd,
så förklaras häraf föhnvindens höga temperatur
och ringa fuktighetsgrad. Temperaturens aftagande
uppåt under den kallare årstiden är icke heller
i regel mer än ½° C. på 100 m., men under
den varmare omkr. 0,7°, och häraf förklaras,
att föhn är vanligare under den kallare årstiden
än under den varmare. Oftast är föhn en sydvind
blåsande utför en nordsluttning och framkallad
af lågt lufttryck på Alpernas nordsida, men
stundom förekommer nordföhn på sydsluttningar,
framkallad af lågt lufttryck på Medelhafvet. Föhn
förekom mer af ven i andra bergstrakter,
t. ex. i Nord-Amerika, där den kallas chinook,
samt på Grönland och, ehuru mindre utpräglad,
på Skandinaviska halfön. N. E-m.
Föhr, en af de större nordfrisiska öarna i
Nordsjön, vid Schleswigs västkust, tillhörig
preussiska prov. Schleswig-Holstein. 82
kvkm. 5,870 inv. (1900). Södra hälften
är en sandig hedmark (13 m. ö. h.), den
norra är marskland. Befolkningen är ai
frisisk härkomst samt lefver af sjöfart
och jordbruk, hvilket hufvudsakligen
skötes af kvinnorna. Därjämte idkas en icke
obetydlig fågelfångst. Hufvudort är Wyk.
(J. F. N.)
Föl, unghäst. Se Hästafvel.
Földes [-dej], Bela, ungersk nationalekonom,
f. 1848 i Lugos, sedan 1892 professor i
nationalekonomi och finansvetenskap vid
Budapests universitet, har utgifvit en
mängd socialekonomiska och statistiska
arbeten, särskildt afhandlingar i tyska och
österrikiska facktidskrifter, om spannmålspris
och befolkningsstatistik. Hans förnämsta verk
är Tarsadalmi gazdaságlan (Socialekonomiens
system, 3 bd, 1893 ff.), hvilken omfångsrika
handbok väckt uppseende äfven utanför Ungerns
gränser. Inom nationalekonomien tillhör F. den
etisk-sociala riktningen.
Fölene, socken i Älfsborgs län, Kullings
härad. 1,859 har. 430 inv. (1907). Annex till
Herrljunga, Skara stift, Kullings kontrakt.
Följare, skpsb. Se Stäfföljare.
Följd, filos., det, som är eller fattas genom ett
annat. Följd är korrelat till begreppet grund (se
d. o.) och fattas i motsvarande olika betydelser,
dels såsom realföljd, d. v. s. en verklighet,
som är genom en annan verklighet (realgrunden),
dels såsom kun-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
