Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fältspatsporfyr ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
243
Fälttjänstöfning-Fältverk
244
af rekvisitioner, skyddande och borttagande
af sändningar m. m. Som dylika företag
ständigt måste utföras under ett fälttåg och
äro af synnerlig vikt, bör fälttjänst uti
inskränkt betydelse flitigt öfvas. Formerna
för densamma bestämmas genom ett särskildt
fälttjänstreglemente. Svenska arméns nu gällande
reglemente af detta slag är af 13 aug. 1902.
C. O. N.
Fälttjänstöfning, krigsv., kallas i Sverige
en sådan of ning, som företages med trupper af
alla vapen och under förhållanden, som, såvidt
möjligt är. närma sig förhållandena i fält. För
detta ändamål indelas de i öfningen deltagande
trupperna i två mot hvarandra stridande partier,
hvilka utgöras af fältmässigt indelade högre
truppenheter med staber och träng. Ledningen
af det hela utöfvas af en ledare, med biträde
af ett antal stridsdomare, hvilka bedöma
rörelserna på olika delar af skådeplatsen för
öfningarna och fälla utslag, då ledaren icke
är tillstädes. Ledaren utgifver vid början
af hvarje öfning en "allman förutsättning",
hvilken bestämmer det militära läge, hvari
båda partierna befinna sig till hvarandra,
samt för hvarje dag "särskilda underrättelser"
(olika för hvartdera partiet), hvilka angifva
motståndarens belägenhet, såvidt denna
kan anses vara bekant. På grund af dessa
uppgifter uppgöra båda befälhafvarna sina
planer, hvilka de därefter utföra. Ledaren af
blåser rörelserna eller striden, då han finner
lämpligt, och meddelar därefter sitt omdöme om
det gjorda. Dylika öfningar kunna utföras äfven
af alla trupperna sam-fälldt mot en markerad
motståndare. Fälttjänst-öfningar äro af stor
vikt både för truppens och för befälets, i
synnerhet det högres, utbildning. I utländska
arméer afsluta de, vanligen kallade manövrer,
den årliga serien af öfningar. I Sverige
förekommo de förr med långa mellantider,
men företagas numera i den mån tillgängliga
penningmedel det medgifva, hvarje eller
hvartannat år för två arméfördelningar och
dessemellan årligen inom fördelningarna
med hela styrkan eller en del af densamma.
C. O. N.
Fälttraktamente. Se Fal t a.f lo n i n g.
Fälttrupp kallas hvarje trupp, som ingår i
fältarmén (se d. o.).
Fälttryckeri, ett för användning i fält af
sedt boktryckeri. Ett sådant upprättades 1805
af boktryckaren Peter Sohm och försågs med
kungligt privilegium. Tryckeriet följde svenska
hären under fälttågen i Tyskland och Norge,
och från detsamma utgafs t. o. m. en tidning,
"Fredrikstads tidende", hvaraf 1814 sju nummer
utkommo. Enligt uppgift i en bokförteckning 1814,
"tryckt vid återresan af direktören och kongl,
fältboktryckaren P. Sohm", hade k. fälttryckeriet
varit verksamt "i 10 svenska och 2. norska
städer utom de pommerska, samt 49 utrikes
städer, ett svenskt och 4 utländska slott,
7 bondegårdar och torp samt ett färjeställe, 8
åtskilliga platser till sjöss, så under seglande
som i hamnar". Sohmska firman hade åstadkommit
tryckalster på tillsammans 81 ställen, hvarvid
tryckeriet "på kabinettets befallning" varit
uppställdt och nyttjadt 89 särskilda gånger, allt
enligt Sohms egen uppgift. - Fälttryckeriets
funktioner åligga numera Generalstabens
litografiska anstalt, som har förpliktelse att
i händelse af mobilisering ställa tryckmate-riel
och folk till statens förfogande. "
R- G.
Fälttyg mästare (ty. feldzeugmeister) kallas i
Sverige artilleriofficer (af regementsofficers
grad), som är chef för Arméförvaltningens
artilleridepartements militärbyrå, hvilken har
att skaffa med arméns vapen och ammunition. En
motsvarande befattning finnes i norska armén. Se
vidare Generalfälttygmä-stare. - I österrikiska
armén utgör feldzeugmeister en grad närmast
efter fältmarskalk. - I tyska (preussiska) armén
finnes en feldzeugmeister (generallöjtnant)
såsom chef för det 1898 inrättade ämbetsverk,
feldzeugmeisterei, under hvilket de tekniska
instituten samt vapen- och trängdepåerna
lyda. C.O.N.
Fälttåg, krigsv., betecknar vanligen
krigshandlingarna på en krigsskådeplats, från
krigsrörelsernas början till deras slut, om de
fortgå oafbrutet, eller till något bestämdt
uppehåll i dem, föranledt genom intagandet
af vinterkvarter, afslutandet af stillestånd
o. s. v., eller från ett dylikt uppehåll
till ett annat eller till krigets slut.
C. O. N.
Fälttågsmedalj. Se Krigsmedalj.
Fälttågsplan. Se Krigsplan.
Fältutrustning, krigsv., kallas
sammanfattningen af alla de persedlar,
hvilka en trupp skall medföra i krig. Den är
i alla sina delar i Sverige bestämd genom en
särskild. fältutrustningslista för hvarje
regemente, stab eller trängformation. Häri
upptagas såväl den personliga fältrustningen för
all personal som alla de persedlar, hvilka skola
medföras på fordon e. d. Af vikt är, att alla
till fältutrustningen hörande persedlar städse
finnas till fullt antal och i fullt brukbart
skick, beklädnads-o. d. persedlar obegagnade.
C. O. N.
Fältutrustningsbidrag, krigsv. Se F ä 11 a f
l ö-ning.
Fältutrustningslista. Se Fältutrustning.
Fältvakt, krigsv., en truppafdelning,
som utsattes i en förpostlinje för att
tillsammans med andra sådana truppafdelningar
utgöra den yttersta bevakningslinjen (jfr
Förposter). Fältvakten utsattes vanligen
vid en väg och består af 30-60 man (en
eller en half pluton) infanteri, jämte några
kavallerister, eller af 30-50 man (en tropp
eller något mera) kavalleri. Fältvakten
utsätter framför sig dubbelposter eller
underbefälsposter, hvilka skola utgöra den
yttersta stängsellinjen. Därjämte utsändas
patruller för att undersöka trakten framför
fronten m. m. Fältvaktens slutna del intager
en väl belägen och, om möjligt, till strid
lämplig ställning bakom postlinjen. Den måste
ständigt vara redo att uppträda, hvarför stor
vaksamhet måste iakttagas och stort ansvar
hvilar på fältvaktsbe f ä l h a f v a r e n.
C. O. N.
Fältvall 1. Glacis, fortif., kallas en
framför en befästnings yttergraf anlagd låg
flackvall med ändamål att borttaga obestruket
rum närmast framför bröstvärnet samt att
dölja och skydda i grafven anbragta hinder
och i någon mån äfven själfva befästningen,
särskildt eskarpmuren. Finnes betäckt väg,
anlägges ofta framför dess fältvall en förgraf
för hinders anbringande och därframför en yttre
fältvall. Någon gång uteslötos betäckta vägen
och den vanliga fältvallen, och i stället
gjordes yttre grafbranten långsluttande
- s. k. motlutande fältvall 1. glads en
contre-pente - för utfalls underlättande (jfr
Carnot, sp. 1196). L.W:sonM.
Fältverk, fortif., var eg. en gemensam benämning
på alla med fältbefästningskonstens hjälp till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
