Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fyrskruf ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
145
Fürstenberg-Fyrtaktprincipen
146
af skolväsendet, grundandet af en militärakademi,
införandet af en medicinalordning (den första
i sitt slag i Tyskland) och stiftandet af ett
fullständigt universitet i Münster. En staty
öfver honom restes 1875 i Münster. Jfr Esch,
"Franz von F." (i "Bibliöthek der katholischen
pädagogik", bd IV, 1891). - 2. Franz Egon,
grefve von F.-Stamm-heim, politiker, f. 1797,
d. 1859, upphöjdes 1840 i grefligt stånd. Han
är bekant såsom en varm vän af den kyrkliga
konsten, bidrog verksamt till färdigbyggandet af
Köln domen och lät uppföra den mycket beundrade
Apollinariskyrkan vid Eemagen. F. tillhörde den
strängt katolska och politiskt konservativa
riktningen. Såsom medlem af preussiska
herrehuset tillhörde han det feodala partiet
och kämpade i första rummet för den katolska
kyrkans intressen. Hans son Gisbert, grefve
von F.-Stammheim, f. 1836, medlem på lifstid
af preussiska herrehuset, är för närvarande
hufvudman för ätten F:s rhenländska linje.
(V. S-g.) Fürstenberg, Pontus, konstfrämjare,
kommunalman, f. 4 okt. 1827 i Göteborg, d. där 10
april 1902, var 1853-81 etablerad där som köpman
och fabrikör och deltog i det kommunala lifvet
som stadsfullmäktig, medlem af Handelsföreningens
fullmäktige m. m. Det är dock hufvudsakligen som
mecenat han gjort sig bekant. Som konstfrämjare
står han främst bland svenskar under senare
hälften af 1800-talet, och han bildade den
yppersta konstsamling, som vid århundradets
slut fanns i någon svensk privatmans ego. Hans
giftermål 1880 med Göthilda Magnus satte honom i
tillfälle att använda stora summor till inköp af
konstverk. Redan förut hade han dock förvärfvat
några dylika, bl. a. Alexander Carlssons
bronsvas med dansande backanter. Han byggde en
gallerivåning till sitt hus i Göteborg, och 1885
invigdes det Furst enberg-ska galleriet: lokalen
blef sedermera ytterligare utvidgad. Vid F:s död
räknade samlingen vid pass 250 nummer. Bland
där representerade svenska konstnärer märkas
Hasselberg (statyerna "Snöklockan", "Grodan",
"Näckrosen", alla i marmor), I. Fallstedt,
Kr. Eriksson, Edv. Bergh, R. Bergh ("Nordisk
sommarkväll" m. fl.), prins Eugen ("Skogen"),
Birger (flera nummer), Ekström, Hagborg,
Hermelin, Höckert ("Eättvikskulla vid spiseln"),
E. Jansson, Josephson (flera), Kreuger,
Krön berg, K. Larsson (dekorativa målningar,
flera porträtt), Liljefors ("Ufven" m. fl.),
Sager-Nelson, Nordström, Pauli, Salmson, Saloman,
Skånberg, Thegerström, Wahlberg (flera landskap),
A. Wallander, Zorn ("Natteffekt" m. fl.). Af
grannländernas konstnärer voro representerade
Edelfelt ("På hafvet"), Gude, Kröyer, Lindholm,
J. Paulsen, Thaulow, Weren-skiold, Hammershöj,
St. Sinding, Syberg, Zahrt-mann. Dessutom funnos
af andra länders konst en Böcklin ("Faun och
nymf") och flera franska verk, skulpturer af
Carriës, Dampt, Paul Dubois, Mercié,
Saint Marceaux, målningar af R. Collin, Besnard,
Pointelin, Cazin, Dantan, Lhermitte, Prinet,
Raf-faelli, Gaugin. Fürstenbergska galleriet,
som dagligen var tillgängligt för allmänheten,
gaf en förträffligt belysande öfverblick af
utvecklingens gång inom den skandinaviska
konsten under 1800-talets sista fjärdedel, och
snart sagdt alla där företrädda konstnärer voro
representerade af sina bäst karakteriserande
verk. Framför allt hade de riktningar, som
företräddes af Konstnärsförbundet, i F. sitt
starkaste stöd. Förutom de konstverk, som
han förvärfvade för egen del, inköpte han och
skänkte vid olika tillfällen betydande verk
till Göteborgs museum (Hasselbergs "Farfadern"
i marmor, R. Berghs "Min hustru", Kröyers
"Messalina" m. fl.) och till Nationalmuseum
(Kr. Erikssons "Linné" m. fl.), bekostade
dessutom. väggmålningar i Göteborgs realläroverk
(af Callmander), i Elementarläroverket för
flickor (af K. Larsson), i Göteborgs museum
(af G. Pauli). Han skänkte Hasselbergs i
Brunnsparken uppställda fontän till staden
och gaf grundplåten till Valands hus med
konstutställningslokal m. m. Han gaf äfven
vid många tillfällen ett frikostigt handtag åt
allmännyttiga företag både inom och utom Göteborg
samt gjorde testamentariska dispositioner för
välgörande ändamål till omkr. 450,000 kr. Han
blef 1885 hedersled, af Akademien för de fria
konsterna, 1898 led. af Vet. o. vitt. samh. i
Göteborg och 1900 filos. hedersdoktor vid Lunds
universitet, var led. af Göteborgs museistyrelse,
ordf. i Göteborgs konstförening och dess styrelse
m. m. Sitt hus och sina konstsamlingar hade han
testamenterat till Göteborgs stad. Fürstenbergska
galleriet är nu införlifvadt med stadens museum,
där det bildar en särskild afdelning. En
samling fotografier af galleriets konstverk
utfördes genom egarens försorg af A. Jonason. Se
uppsatser af G. Nordensvan i "Nord. tidskrift",
1893, och G. Pauli i "Ord och bild", 1902.
G-g N.
Fürstenbergska galleriet. Se Fürstenberg, P.
Fürstenbergs vätgaselddon. Se Elddon, sp. 164.
Fürstenwalde, stad i preussiska
reg.-omr. Frankfurt (Brandenburg), vid
Spree. 20,489 inv. (1905). Tillverkning af
stärkelse och träättika, elektriska lampor,
torpeder, järn- och yllevaror, tegel
och kalk. Stora kvarnar. "
(J. F. N.)
Fyrstrukna oktaven, mus. Se Oktav.
Fyrsträng, sjöv., smäcker lina, som
begagnas till att affyra kanoner ombord.
~
Fyrstyckad sköld, her., en sköld, hvilken är
både ginstyckad och styckad (se fig.). Se G i
n -styckad sköld och Styckad sköld.
Fyrtaktprincipen, mek., en af Beau de Rochas
angifven arbets-princip, enligt hvilken vissa
med cylinder och kolf försedda värmemotorer,
såsom gas-, fotogen- och Fyr8fcyckad
Bköld. spritmotorer, äro anordnade. Uti en
enligt denna princip konstruerad motor är
hvarje fullständig arbetsperiod indelad i fyra
"takter". Med en takt förstås ett enkelt kolfslag
eller kolfvens rörelse i arbetscylindern från
den ena vändpunkten till den andra. Under första
takten insuges bland-
O. E. G. N.*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
