Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 9. Fruktodling - Gossensass / 83-84 (1908) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fuessli ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

förvärfvade sina ofantliga rikedomar först genom
handel, öfver större delen af Europas fastland,
hufvudsakligen med väfnader och specerier,
sedan genom grufdrift (silfvergrufvor i Tyrolen,
koppargrufvor i Ungern samt grufvor i Kärnten,
Thüringen och Spanien), men famför allt
genom bankirrörelse. Fuggerarna organiserade
den offentliga krediten, blefvo särskildt det
omättligt penningbehöfvande huset Habsburgs
långifvare och spelade så ofta nog en stor
roll i politiken, liksom Rothschildarna under
nyare tider. De byggde präktiga palats åt sig,
gåfvo praktfulla fester, samlade konstskatter
och bibliotek samt understödde konstnärer och
lärde. Ätten för ännu en ganska blomstrande
tillvaro. – Litt.: Geiger, "Jakob Fugger
1459–1525" (1895), Ehrenbere, "Das zeitalter der
Fugger" (2 bd, 1896), Stauber, "Das haus Fugger"
(1900), och Jansen, "Die anfänge der Fugger"
(1907; bd I af "Studien zur Fugger-geschichte").
E. F-t.

Fughetta [-ge’tta], dim. af fuga (se d. o.),
it., mus., liten fuga.

Fu’git irreparäbile te’mpus. lat., "tiden flyr
och kommer ej åter", tiden måste begagnas,
ett citat ur Vergilius’ "Georgica", III, v. 284.

Fuglen, ett till skydd för Kristianssund
i Norge i början af 1800-talet
anlagdt batteri. Det slopades 1814.
L. W:sonM.

Fuglenæs’ skans. SeHammerfest.

Fuglesang, ett af de äldsta tre tornen på
Åkershus.

Fugleöen, norsk ö i Langesundsfjordens mynning
i Bratsberg amt. 1810-12 byggdes på öns ena
sida en trehörnig skans, som bestyckades med
10 kanoner och 5 mörsare; på andra sidan
anlades ett palissaderadt retranchemang,
och 1815 tillkom ytterligare ett mindre
batteri. Samtliga befästningarna desarmerades
1830, och 1880 afhände staten sig hela ön.
L. W:sonM.

Fuglie, socken i Malmöhus län, Skytts härad. 925
har. 511 inv. (1906). Annex till Hvellinge,
Lunds stift, Skytts kontrakt.

Fugugift. Se F i sk gift, sp. 438.

Fugumba, en helig fulbestad i Futa Djallon.

Fuhrpark [för-], ty. Se For par k.

Fu’imus trões, lat., "vi ha varit trojaner",
ett yttrande, som Apollon-prästen Panthus,
enl. Vergilius ("Æneis", II, v. 325), fällde vid
åsynen af det brinnande Tröja, användes numera
ordspråksmässigt i betydelsen "den gamla,
goda tiden ar förbi", "allt är förloradt",
"med oss är det ute". Nämnda vers fortsattes
med orden fnit Ilium, "Ilion (Tröja) är ej mer".


Fujiyama [fodjijama], riktigare
Fuji-no-yama, äfven Fujisan l. Fusijama, högsta
berget i det egentliga Japan, beläget på
ön Nippon, s. v. om Tokio under 35° 21’
n. br. 3,778 m. F. är snöfritt endast i juli och
aug. och besökes då af 16–20 tusen buddistiska
pilgrimer. Berget, som ofta användes som motiv
iör japansk målar- och dekorationskonst, är
en vulkan. Det sista utbrottet egde rum 24
nov. 1707–22 jan. 1708, men att vulkanismen
ej är alldeles slut, visar tillvaron af små
fumaroler. Kratern har en diameter af
400–500 m. och är 178 m. djup. Odlingen af te når
på södra sidan till 700 m.; därofvan följer en
trädlös, men på blommor rik region till 1,500 m.,
skog till 2,400 m. och slutligen den
kala toppen med få arktisk-alpina växter.
J. F. N.

Fukacéer, bot. Se F u c a c e æ.

Fukarä, arab., plur. af f ak ir (se d. o.).

Fukien (Fokian, Fokien), provins i
sydöstra Kina, midt emot ön Formosa, mellan
Fukiensundet och den med kusten parallella
bergskedjan Ta-jüling. 111,200 kvkm. 19,6
mill. inv., 176 på 1 kvkm. Det är i v. ett
bergland, som sänker sig terrassformigt
mot hafvet, och har en icke särdeles bördig
jordmån, men är sorgfälligt odladt och därför
en af Kinas rikaste provinser. Det genomflytes
af många på ofvannämnda bergskedja upprinnande
floder, af hvilka Min är den största. Invånarna
stå i bildning efter kineserna i norr. Genom
sitt lands läge hänvisade till sjöfart, äro
de Kinas egentliga sjömän. De utvandra gärna,
och en stor del kinesiska kulier kommer från
denna provins. Landets hufvudartikel är te; det
bästa kommer från trakten af städerna Kiënning
och Schaowu. Andra produkter äro ris, hvete,
frukter, tobak, bomull och socker. Silkesodlingen
är af vikt, likaledes fisket. En del malmer
bry tes, men de rika stenkolslagren ligga ännu
obegagnade. Industrien omfattar tillverkning
af tyger, papper, tändstickor, glas,
stål- och järnvaror samt fartyg. Invånarna
drifva sjöfart på Japan, Filippinerna och
Sunda-öarna samt Bortre Indien. Hufvudstad är
Fu-tschóu, hvilket liksom Amoy är öppnadt för
främlingar. Vid kusten af F. låg sannolikt den
genom Marco Polo mycket frejdade staden Zaitun.
(J. F. N.)

Fukiensundet. Se Formosasundet.

Fukoidéer, bot. SePhæophyceæ.

Fukoidsandsten, geol., den karnbriska
sandstensbildningens öfre hufvudafdelning i
Sverige. Namnet beror därpå, att man till en
början tolkade de i sandstenen befintliga
krypspåren af maskar och andra djur såsom
aftryck af tångartade växter (fukoidéer). Utom
anförda spår har man i sandstenen funnit några
lingulider äfvensom pteropoder (Hyolithus). I
andra länder har man med samma namn betecknat
helt andra bildningar, så i Schweiz vissa
tertiära sandstenar. Jfr Eophytohsand-sten.
G. L. (A. G. N.)

Fukös, Fukosan. SeFucos.

Fuks, Fux (jfr Fuchs), i danska skolor benämning
på den, som sitter sist i en klass, ultimue,
i motsats till duks (se D u x), primus i klassen.

Fu’ksia, bot. Se Fuchsia.

Fuksin. Se A n i l i n f ä r g e r.

Fukt. Man har brukat säga, att ett fuktigt rum

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>