Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fröhlich ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ordnande af häradsrätternas arbetssätt
(1867–68) och i kommittén för reglering
af häradshöfdingarnas löneförmåner
(1873). 1885 och 1888 valdes han till en af
kommitterade för tryckfrihetens vård. Vid
jubelfesten i Uppsala 1877 blef F. juris
doktor. F. författade den akademiska afh. De
jure retractus gentilitio, d. I–V (1844–45,
sv. öfv. Anmärkningar vid bördsrätten, 1846),
samt Justitieombudsmannens embetsberättelser,
af gifna åren 1862, 1864, 1865 och 1867-83.
T–s.
Frömjöl. Se Pollen.
Fröodling, landtbr., odling af växter i ändamål
att frambringa frö, passande till utsäde. I regel
använder landtmannen en del af sin skörd till
utsäde för nästa års gröda och anskaffar utsäde
från annat håll endast i särskilda fall. Det
blir händelsen, då egen skörd ej lämnar fullgodt
utsäde, hvilket är rätt vanligt i Norrland och
äfven i andra delar af landet kan inträffa under
ogynnsamma år, eller då en växtart skördas,
innan moget frö utbildats, såsom fallet är med
många foderväxter, särskildt klöfver och, i
mindre mån, timotej, hvaraf frö tages endast på
vissa orter af vårt land och långt mindre än som
motsvarar landets behof, hvarför ock en betydlig
införsel af dessa fröslag eger rum. Odling af säd
till utsäde drifves som specialitet vid en del
svenska jordbruk, men dock utan att någon från
vanlig sädesodling afvikande behandling af den
växande eller skördade grödan eger rum.
Behofvet af frö af rotfrukter och trädgårdsväxter
tillfredsställes så godt som uteslutande
genom införsel från utlandet: Tyskland och –
beträffande rotfruktsfrö – England. Detta har
sin grund ej däri, att ej flertalet af dessa
fröslag kan frambringas i vårt land, utan däri,
att svenska odlare ej egnat sig häråt och att
det för en börjande fröodling är mycket svårt
att täfla med den högt uppdrifna och i mycket
stor skala bedrifna odling, som drifves som
specialitet af utländska odlare. På grund af
F. C. Schübelers iakttagelser och antaganden
om nordiskt frös framstående egenskaper: hög
vikt, tunt skal, att gifva starka, hastigt sig
utvecklande härdiga plantor, hade man till en
tld stora förhoppningar, att svenska odlare
skulle kunna komma att drifva produktion
af utsäde för export till sydligare länder
som en lönande specialitet, men de försök,
som gjorts med svenskt utsäde i Tyskland,
Belgien m. fl. länder, visa, att Schübelers
teorier så till vida voro öfverdrifna, som
tidig utveckling och flertalet andra påstådda
företräden icke åtminstone direkt bero af
utsädets härstamning från nordlig växtplats,
utan äro sortegenskaper, och då vid tiden för
de första försöken i Sverige fanns föga eller
intet af verkligt rena sorter af jordbruksväxter,
så afstannade dessa försök åter. På senaste tid
har svenskt utsäde åter börjat vinna anseende,
men ej på grund af sin produktionsort, utan
som en följd af Sveriges utsädesförenings
(se denna) lyckade förädlingsarbeten. En del
af denna förenings nya, sortrena sädessorter
har börjat vinna insteg i utlandet, men
utsädet af dem hämtas föga från Sverige, utan
alstras till hufvudsaklig del i utlandet.
H. J. Dft.
Fröpreparator, landtbr. Baljväxters frön,
särskildt de smärre slagen, gro ofta
mycket långsamt till följd af fröskalets
svårgenomtränglighet för vatten (se Hårdskalighet).
Genom att repa skalet på dylika
frön underlättar man det för groningen
erforderliga vattnets inträngande i fröet
och påskyndar därmed groningen. En sådan
preparering af frövaror åstadkommes på en af
professor N. Hj. Nilsson konstruerad maskin,
kallad fröpreparator. Den består i hufvudsak af
en på insidan med en skroflig platta klädd kula;
den kontinuerligt genomströmmande frömassan nötes
mot kulans insida, så att förskalen repas och
hårdskaligheten upphäfves.
H. J. Dft.
Fröredningsdelar, bot., det gemensamma
namnet för högre växters befruktningsorgan,
ståndare och pistiller (se dessa ord);
de sporbildande delarna hos svampar.
O. T. S.*
Frörensningsmaskin, landtbr. För rensning och
sortering af frö af foderväxter, hufvudsakligen
gräs- och klöfverfrö, använder man flera olika
slag af maskiner, vanligen bestående af fläkt för
särskiljande af skal och andra lättare delar från
det tyngre fröet samt af såll för att uppdela
frövaran i olika slag efter storleken. Jfr
Sädesrensningsmaskin.
H. J. Dft.
Fröryd (Fröderyd), socken i Jönköpings
län, Västra härad. 8,108 har. 1,346 inv. (1906).
F. bildar med Ramkvilla och Bäckaby ett konsist.
pastorat i Växjö stift, Västra härads kontrakt.
Frörötter, bot., birötter, som hos sädesslagen
utgå från själfva grodden.
Fröschweiler [-vajler], by i Elsass. Se Wörth.
Frösesjuka, allmogenamn på frossa (se d. o.).
Fröshult (Frösthult), socken i
Västmanlands län, Simtuna härad. 2,347
har. 532 inv. (1906). F. bildar med Härnevi ett
konsist. pastorat i Uppsala stift, Fjärdhundra
södra kontrakt.
Fröskal, bot. Se Frö.
Fröskifva, bot. Se Fruktskifva.
Fröskog, socken i Älfsborgs län, Tössbo
härad. 5,872 har. 1,217 inv. (1906). Annex till
Edsleskog, Karlstads stift, Norra Dals kontrakt.
Fröslunda (Fröjeslunda), socken i Uppsala län,
Lagunda härad. 1,624 har. 396 inv. (1906). Annex
till Biskopskulla, Uppsala stift, Lagunda kontrakt.
Frösslind, Kristina Elisabet, operasångerska,
f. 27 febr. 1793, d. 24 okt. 1861 i Göteborg,
intogs 1804 i k. teaterns sångskola, där hon
utbildades af K. A. Stieler. Hon hade en ej stor,
men mycket behaglig sångröst och utmärkte sig
särskildt för ett täckt, naivt spel, hvari natur
och innerlig känsla på ett förtjusande sätt
förenades. Hennes framställning af
Cendrillon (1811) gaf anledning till stor
uppståndelse: en recensents lindriga klander
och en intrig mot sångerskan af hennes kamrater
möttes af så starka demonstrationer från hennes
beundrare både i tidningarna och teatersalongen,
att recensenten måste göra offentlig af
bön. Bland hennes öfriga triumiroller nämnas
Antigone i "Oedip", Zerlina i "Don Juan" och
synnerligast Fanchon. 1813–44 var
F. engagerad vid k. teatern (hon erhöll
visserligen afsked 1834, men trädde åter i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
