Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Friese, Richard - Friesen, Karl Friedrich - Friesen, von, gammal sachsisk adelssläkt - Friesen, Julius Heinrich, grefve von - Friesen, Heinrich Friedrich, grefve von - Friesen, Hermann, friherre von - Friesen, Richard, friherre von - Friesen, von, svensk släkt - Friesen, Karl Sebastian von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Friese [frise], Richard, tysk målare, f. 1854,
målar hufvudsakligen afrikanska landskap med lejon,
bufflar och andra djur, lurande eller i strid,
t. ex. Lejon och lejoninna på lur efter en karavan
(1884, Dresden galleriet) och På valplatsen (1890,
Berlins nationalgalleri). 1898 gjorde F. en resa
till Spetsbergen, som gaf honom en ny motivkrets
(isbjörnar, älgar, äfven norska högfjällsbilder).
G-g N.
Friesen [frisen], Karl Friedrich, tysk frihetskämpe
och en af den tyska gymnastikens grundläggare,
f. 1785, blef 1810 lärare vid en skola,
inrättad efter Pestalozzis system, där äfven
Jahn var anställd. F. biträdde 1810-12 denne vid
grundläggandet af det tyska gymnastikväsendet. 1813
kjälpte han Lutzow att värfva och organisera
dennes friskara och tjänstgjorde sedan såsom hans
adjutant. Under fälttåget i Frankrike 1814 blef
F. (15 mars) skjuten af franska bönder vid byn
La Lobbe i dep. Ardennerna. Hans ben flyttades
1843 till invalidkyrkogården i Berlin, och 1893
restes ett monument öfver honom i hans födelsestad
Magdeburg. Jfr Euler, "Friedrich F." (2:a uppl. 1899).
(V. S-g.)
Friesen [frisen], von, gammal sachsisk adelssläkt,
som sedan 1592 innehaft stamgodset Rötha invid
Leipzig och 1653 upphöjdes i riksfriherrligt
stånd. Många dess medlemmar ha i sachsisk eller
kejserlig tjänst innehaft viktiga civila och
militära ämbetsbefattningar. Om släktens genealogi
och historia se E. von Friesen, "Geschichte der
reichsfreiherrlichen familie von F." (1899). Samma
vapen som denna lamiljs föres af den i Sverige
kända släkten von Friesen (se d. o.). Af den tyska
släktens medlemmar märkas följande:
1. Julius Heinrich, grefve von F., kejserlig
fältmarskalk, d. 1706, var en tid kursachsiskt
geheimeråd och president för krigsrådet i kurfurst
Georg III:s tjänst, öfvergick därifrån i
kejserlig tjänst som fältmarskalklöjtnant (1690)
och upphöjdes 1702 af kejsaren i grefligt stånd.
S. å. försvarade han Landau mot fransmännen under
Tallard och tilltvang sig, när alla förråd voro slut,
fritt aftåg under militäriska hedersbetygelser.
Han blef sedan generalfälttygmästare och deltog
särskildt i fälttåget 1705, hvarunder han med 16,000
man framryckte mot Trier i juni för att understödja
Marlboroughs planerade frammarsch öfver Mosel samt
sedan stridde mot Villars i Pfalz och Elsass. Jfr
H. von Friesen, "Julius Heinrich, graf von F." (1870).
2. Heinrich Friedrich, grefve von F., den
föregåendes son, krigare, f. 1681, d. 1739(7),
deltog på rysk sida i slagen vid Poltava (1709) och
vid Pruth-floden (1711), hvarefter han 1712
som öfverste inträdde i sachsisk tjänst, där han
1715 under pommerska fälttåget blef generalmajor,
följande år gjorde sig hatad genom omänsklig hårdhet
vid undertryckande af en resning i Polen och sedermera
innehade flera befattningar vid sachsiska hofvet samt
1734 blef guvernör i Dresden.
3. Hermann, friherre von F., Shakspereforskare,
f. 1802, d. 1882, ifrade som medlem af
Sachsens andra kammare på 1830- och 1840-talen
för frisinnade reformer och var en varm vän af de
tyska enhetssträfvandena. 1860 blef han sachsisk
hofmarskalk och var 1866-73 öfverhofmarskalk vid
Dresdenhofvet. F., som i ungdomsåren som förtrogen
vän till Tieck sysslat med estetisk kritik, egnade
sig sedan 1859 åt grundliga Shaksperestudier, hvilkas
resultat bl. a. föreligga i hans Shakspere-studien. (3
bd, 1874-76). Han skref äfven en biografi öfver
fältmarskalk von F. (se ofvan) samt Ludwig
Tieck. Erinnerungen eines alten freundes aus den
jahren 1825-42 (2 bd, 1871).
4. Richard, friherre von F., sachsisk statsminister,
f. 1808, d. 1884, blef 1841 regeringsråd i
inrikesdepartementet, hvars ledning han provisoriskt
öfvertog under majupproret i Dresden 1848. Dess
ord. chef blef han 1849. Brist på öfverensstämmelse
med statsministern von Beust föranledde emellertid
F. att 1852 nedlägga detta, ämbete. 1853 utnämndes
han till kretsdirektor i Zwickau och 1858 till
finansminister. F. var 1866 led. af den kommission,
som under konungens frånvaro i kriget förde
regeringen, och öfvertog sedermera, s. å., äfven
utrikesportföljcn 1867 deltog han i underhandlingarna
rörande stiftandet af Nordtyska förbundet samt
nämndes s. å. till röstegande förbundskommissarie
för Sachsen. 1870 utsågs F. till kommissarie vid
förhandlingarna med de sydtyska staterna rörande
deras förening med Nordtyska förbundet och bildandet
af Tyska riket samt kallades i denna egenskap s.
å. till Versailles, där han ledde underhandlingar för
afslutande af fördragen med Württemberg, Baden och
Hessen. Han blef 1871 konseljpresident och lämnade
1876 statens tjänst. F. utgaf 1880 memoarverket
Erinnerungen aus meinem leben (2 bd, ny uppl. 1881),
hvilket genast framkallade en skarp kritik från Beust
("Erinnerungen zu erinnerungen", 1881) och historikern
Flathe (en uppsats i "Hist. zeitschrift", 1881).
Friesen [frisen], von, svensk släkt, som för samma
vapen som den sedan 1500-talet i Sachsen kända adliga
ätten von F., härstammar från Fredrik Vilhelm von F.,
hvilken tjänade i ryska hären, blef fången vid Narva,
gick i svensk tjänst 1704 och utnämndes till major
1710.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
