Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fredsrörelsen - Fredsslut. Se Fredsfördrag - Fredsstyrka - Fredstraktat. Se Fredsfördrag - Fredstrup, Petrine - Free church federation movment. Se England, sp. 597 - Free church of Scotland. Se Skotska frikyrkan - Freehold - Freeman, Edward Augustus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1906 och i München 1907 har ett bestämdt
afståndstagande egt rum från såväl den
antimilitaristiska som den ofosterländska
agitationen. Då fredsvännerna se det säkraste
värnet för folkens själfständighet i etablerandet
af ett verkligt rättstillstånd mellan nationerna,
anse de emellertid, att arbetet för detta mål har
icke mindre rätt än omsorgen för det materiella
försvarets ordnande att blifva ur patriotisk synpunkt
uppskattadt.
Litt.: G. Björklund, "Om nationernas sammanväxning"
(1887), A. Wicksell, "Fredsrörelsen" (i "Verdandis
småskrifter", 1893) och "Fredsrörelsen på 1890-talet"
(därst., 1901), M. Revon, "Philosophie de la guerre"
(1896), G. Moch, "Ce que coute la paix armée et
comment en finir" (särtryck), J. von Bloch, "La
guerre" (1899; sammandrag i svensk öfv. "Framtidens
krig", s. å.), K. P. Arnoldson, "Seklernas hopp"
(1901), J. Ask, "Fredsrörelsen och folkrätten"
(1902), K. Sundblad, "Svenska fredsrörelsens
historia under åren 1883-1903" (3 bd, 1903-04),
Fr. Passy, "Histoire du mouvement de la paix"
(1904), A. H. Fried, "Handbuch der friedensbewegung"
(1905) och "Die moderne friedensbewegung" (1907),
d’Estournelles de Constant, "Die beschränkung der
rüstungen" (1906), E. Wavrinsky, "Parlamentens
fredsarbete" (i "Vår tids lifsfrågor", 1907),
och A. Carnegie, "För mellanfolklig skiljedom"
(1907) samt tidskrifterna "Die friedenswarte",
"La paix par le droit" och "Concord".
E. B-é.
Fredsslut. Se Fredsfördrag.
Fredsstyrka, krigsv., den styrka af officerare,
underofficerare, manskap, tjänstemän och hästar, som
en armé och hvarje dess afdelning skola underhålla i
fredstid. Landets finanser bjuda, att fredsstyrkan bör
vara så liten som möjligt, hvilket äfven är af vikt,
på det att icke för stora arbetskrafter skola dragas
från de borgerliga sysselsättningarna. Å andra sidan
kräfva de militära fordringarna, att fredsstyrkan
icke för mycket nedtvingas, emedan manskapet då
får ringa öfning och tjänstens upprätthållande
samt öfvergången till krigsstyrka försvåras. Dessa
olägenheter kunna dock något minskas därigenom,
att man under tiden för sommaröfningarna har en
större fredsstyrka, hvilken för öfrigt måste vara
större vid de beridna trupperna än vid de oberidna
till följd af den svårare utbildningen för de först
nämnda. Rekryteringssättet är af synnerligt inflytande
på bestämmandet af fredsstyrkan. Denna utgör i
de länder, där den allmänna värnplikten strängt
tillämpas, vanligen omkr. 1/2 af hela krigsstyrkan,
men måste vara större, där värfning utgör grunden
för rekryteringen, t. ex. i England. I några stater,
såsom England, Österrike och Italien, bestämmes
fredsstyrkan årligen af representationen, i andra,
såsom Frankrike, gäller den tills vidare. I Tyska
riket är den bestämd för 5 år, senast från 1905. I
Sverige har fredsstyrkan hittills utgjorts af de till
sin numerär bestämda värfvade och indelta trupperna,
i framtiden kommer den att utgöras endast af befälet
och ett ringa antal fast anställdt manskap samt af det
för kortare tider inkallade värnpliktiga manskapet,
när och i den mån detta är sammandraget. Till detta
kommer flottans fredsstyrka. Rörande fredsstyrkans
storlek se under de olika staternas härväsen och
flotta. C. O. N.
Fredstraktat. Se Fredsfördrag.
Fredstrup, Petrine, dansk danserska, f. 1827, d. 1881,
väckte redan 1839 uppseende genom sin vackra danskonst
och var 1845-71 en af den kungl. teaterns yppersta
konstnärinnor, sedan 1851 solodansös, i synnerhet i
starkt utpräglade mimiska roller; hon var tillika
lärarinna för balettkårens kvinnliga elever.
E. Ebg.
Free church federation movement [fri’ tj§’tj fedoréYjn
mö^vmont]. Se England, sp. 597.
Free church of Scotland [fri7 tjä’tj öv
skå’t-lond]. Se Skotska frikyrkan.
Freehold [fri’hå~uld], eng., kallas jord af den natur,
som i England mest närmar sig odaljord. Ursprungligen
afsågs med denna term (lat. liberum tenamentum),
hvilken kom i bruk i slutet af 11:e eller början
af 12:e årh., sådan form för jords innehafvande,
som var värdig en fri man. Någon bestämd tid fick
ej vara utsatt för jordens innehafvande. De bördor,
som ålågo innehafvare af freehold, freeholder, voro
ganska lindriga, t. ex. vissa afgifter till länsherren
vid utomordentliga tillfällen och underkastelse
under dennes giftorätt m. m. (regleradt i Magna
charta 1215) för dem, som innehade jord mot
vapentjänst (knight service), samt diverse afgifter för
s. k. sochemanni. Enär subinfeodation förbjöds och de
förut gällande afgifterna gjordes permanenta genom
statutet Quia emptores af 1290, ha de på freehold
hvilande afgifterna numera genom jordvärdets stegring
och penningvärdets fall blifvit allenast nominella,
och jordinnehafvaren betraktas som egare, dock med
bibehållande af grundsatsen om att all jord medelbart
eller omedelbart är län under kronan. Man skiljer
på olika slag af freehold: estates in fee simple,
hvilka faktiskt innehas med full eganderätt och gå i
arf efter vanliga regler; estates in fee tail, hvilka
gå i arf endast till innehafvarens lifsarfvingar,
estates for life, hvilka tillhöra en person endast
för hans egen, längifvarens eller en tredje persons
lifstid. Utvecklingen går f. n. hän emot att förvandla
annan jordnatur (copyhold och
leasehold, se d. o.) till freehold. En särskild form
af freehold är s. k. frankalmoign (lat. libera
eleemosyna, "fri allmosa"), den medeltida formen
för andliga korporationers innehafvande af jord
utan afgifter till länsherren och endast mot andlig
tjänst (läsande af mässor o. s. v.). Denna form står
nu den fullständiga eganderätten mycket nära. Jfr
Kenelm Digby, "An introduction to the history of
the law of real property" (1875, ofta omtryckt).
V. S-g.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
